Medlemsskrift 2026

En hälsning från Vrigstads hembygdsförening 2026

Innehåll:
Sid 2. Inbjudan till årsmöte, medlemsinformation, verksamhetsberättelse 2025.
Sid 9. Adel, präster, borgare och bönder.
Sid 10. Sigrid Kruse
Sid 12. Stiftelsen Donationsgårdarna
Sid 15. Vill du hjälpa oss?, Stort tack, Maten och dryckens historia
Sid 17. Då och nu
Sid 20. Vilket årtal?

Inbjudan till årsmöte med Vrigstads hembygdsförening
Välkommen till årsmöte med Vrigstads Hembygdsförening torsdagen den 19 mars, kl. 18.30 i Skeppet, Vrigstad Missionskyrka.
Program: Årsmötesförhandlingar.
Film-/bildvisning.
Gamla och nya medlemmar hälsas hjärtligt välkomna!

Medlemsinformation
Medlemsavgiften för år 2026 betalar du antingen via vårt bankgiro eller via swish. Glöm inte att ange namn och adress, samt födelseår om du betalar som ungdom.
Enskild medlem: 100 kronor. Gift/sambo: 200 kronor.
Ungdom t.o.m. 25 år: 50 kronor.
Hembygdsföreningens bankgiro: 5560-4292
Hembygdsföreningens Swish: 123 471 36 40
Vi har fortsatt att öka antalet medlemmar i hembygdsföreningen och fortsätter därför med att dela ut denna skrift till alla hushåll i Vrigstad och hoppas att inte bara våra tidigare medlemmar betalar in medlemsavgiften utan att vi även kan få nya medlemmar som uppskattar vårt arbete med att dokumentera det som hänt och händer i Vrigstad.

Vrigstads hembygdsförenings verksamhetsberättelse 2025
Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Börje Cronvall, ordf., Kerstin Carlsson, sekr., Marita Magnusson, kassör, Catharina Andersson, Tommy Elg, Marie Olofsson och Sven-Olof Svensson.
Suppleanter: Lennart Fyhrlund, Anders Johansson, Olof Karlsson och Krister Lindsten.
Styrelsen har under det gångna året haft nio protokollförda sammanträden.
Mycket glädjande är att vi även i år slagit nytt medlemsrekord. Vi har under flera år ökat antalet medlemmar i föreningen. Detta år lite blygsamt från från 582 medlemmar till 585 under år 2025. Av dessa är 12 ungdomsmedlemmar!
Torsdagen den 20 februari inledde föreningen årets aktiviteter med en tematräff om AI. Man gästades av ”vrigstadsonen” professor Fredrik Lindsten som bl.a. berättade om AI, artificiell intelligens, och sin forskarkarriär. Fredrik presenterade även ChatGPT, en webbsite/chatrobot där man kan få svar på alla typer av frågor och även få hjälp med bl.a. översättningar. Han poängterade dock att man inte kan garantera korrektheten i de svar man får. Maskininlärning är en del av AI och det som driver AI-utvecklingen.

Torsdagen den 20 mars höll vi vårt årsmöte. Sten-Anders Carlsson hade avböjt omval som suppleant i styrelsen och i hans ställe invaldes Krister Lindsten. Carina Elg valdes in i kaffekommittén. I övrigt var det omval på alla poster.

Efter årsmötesförhandlingarna visade vi en film där Torbjörn Lund Ramberg och Wibe Steen Ramberg berättade om hur de skapade vårdcentralen i Vrigstad.
Filmen finns på Youtube (sök på vrigstads hembygdsförening för att hitta den och övriga filmer föreningen publicerat).

Den 10 april var Gustav Fromell inbjuden till Vrigstads hembygdsförenings temakväll för att berätta om sitt arbete som regissör. Han började med att berätta om sin uppväxt i Vrigstad och om hur han, efter många olika turer, hamnade i reklambranschen.

29 juni anordnade föreningen en utflykt med temat Mitt smultronställe.

Vid årsskiftet startade arbetet med den nya bok föreningen beslutat om. Carl-Gustav Liew, Kerstin Carlsson och Börje Cronvall som gör den nya boken, visar här upp tre böcker som kommittén tidigare producerat. I juli var skrivarbetet klart och sedan återstod arbetet att ta fram bilder och göra layouten av boken.

Som vanligt anordnade föreningen en bildtävling och cykeltrim under sommaren. I november lottades pris till ett stort antal deltagare. Föreningen delar ut tävlings-kupongerna gratis till alla (till skillnad från andra föreningar i kommunen).

Årets sista tematräff, den 20 november, handlade om begravningstraditioner. Det var begravningsentreprenör Per Malmqvist som gästade föreningen med ett trevligt föredrag.

I samband med årets julmarknad/julskyltning, den 30 november, lanserades föreningens nya bok “Adel, präster, borgare och bönder”.

Adel, präster, borgare och bönder
Kända och mindre kända Vrigstadbor i historien

Vrigstad är en liten plats med stort hjärta. Här har människor levt sina liv i det vardagliga och det ovanliga, i det stillsamma och det storslagna. Genom åren har vår bygd fostrat många personligheter – människor som på olika sätt har satt avtryck, inspirerat, bidragit och engagerat sig. Denna bok är tillägnad några av dem. Alla de porträtterade har bott här, i Vrigstad med omnejd, och har nu lämnat oss. Men deras livsgärningar, minnen och påverkan lever kvar. Några var välkända redan under sin livstid, andra har lämnat efter sig spår som först i efterhand uppmärksammats.
Vi har i bl.a. boken om näringslivet i Vrigstad presenterat flera personer som genom sitt entreprenörskap medverkat till Vrigstads utveckling. Några av dessa finns med även i denna bok men här har vi vidgat perspektivet och även lyft fram några som haft en mer tillbakadragen roll i samhället. Urvalet av personer har till största delen gjorts av oss i bokkommittén. Vårt mål har varit att spegla variationen av livsöden och insatser, inte att skapa en uttömmande lista eller rangordna efter förtjänst.
Detta är den sjätte boken som Vrigstads hembygdsförening publicerar under de senaste tio åren – ett uttryck för vår vilja att bevara och dela bygdens historia i både ord och bild. Varje bok har haft sitt tema, men gemensamt är viljan att låta det förflutna leva vidare i nuet – genom berättelser, fotografier och minnen.

Bokkommittén: Börje Cronvall, Kerstin Carlsson och Carl-Gustav Liew

Ett stort tack till bokens sponsorer. Tack vare er kan vi sälja boken så billigt: AB Lundbergs Pressgjuteri, B. Gunnarsson Servicebutik AB / CIRCLE K, Best Western Hotel Vrigstad, CMF Bilservice AB, Dan’s Fritidsbod AB / Sportringen, Harbrecht Fastighets AB, JB Transport AB, Jotos / Hemköp, JMC Timber AB, Ostkaksbageriet i Vrigstad, Studio K AB, Sunnerby lantbruk, Vrigstad Alltjänst AB, Vrigstad Bygg AB, Vrigstad Flaggor & Expo / Triplesign system AB, Vrigstad Företagstjänst AB och Wimar Karlssons Åkeri AB.

I boken berättar vi om ett 70-tal personer. En av de personer vi skriver om i boken är Sigrid Kruse – och vi väljer att ta med hennes udda historia även i den här medlemsskriften. Hon tillhör nog gruppen ”mindre kända” av de vrigstadbor som porträtteras i boken. Nationellt var hon ett ganska stort namn i början av 1900-talet när rösträttsfrågan var högaktuell och när hon väl flyttat till Vrigstad var den kvinnliga rösträtten införd.

Sigrid Kruse
Rösträttskvinnan, 1867-1950
Den skånske godsägaren Frans Oscar Kruse och hans hustru Anna Maria Mathilda Borgström i Sösdala i Skåne fick fem döttrar och en son. Sigrid Maria, född 1867, var nummer tre i barnaskaran och hon bodde ihop med sin yngre syster Ester nästan hela livet. Båda systrarna förblev ogifta och båda utbildade sig till lärarinnor. 1891, några år efter sin examen från Kalmar folkskoleseminarium, flyttade Sigrid till Karlskrona där hon fått en anställning på Fischerströmska skolan, som var en av Karlskronas första flickskolor. Efter några år ombildades skolan till ett högre läroverk.

1904 startade hon, och blev ordförande för, Karlskronas rösträttsförening. Intresset i Karlskrona för rösträttsfrågan var vid seklets början inte särskilt stort och Sigrid arbetade aktivt för att bredda engagemanget. I olika frågor samarbetade hon med Augusta Tonning i Ronneby (en svensk folkskollärare, skulptör, rösträttsaktivist och feminist), bland annat gällande att bjuda in attraktiva föreläsare till Blekinge.
Sigrid reste också själv runt och talade på möten. När det första allmänna rösträttsmötet hölls i Stockholm fanns hon på talarlistan jämte andra rikskända profiler, vilket visar på att hon tillhörde toppskiktet inom rösträttsrörelsen.
”Man förstår av Sigrids korrespondens att hon hade mycket kontakt med andra rösträttskvinnor. I dag skulle vi säga att Sigrid var en mästarinna på att nätverka”, skriver Katarina Olsson, författare till boken ”Sigrid, Augusta och de andra” där Sigrid Kruse är en av huvudpersonerna.

En systerdotter var sjuklig och kom 1917 till Vrigstads Vattenkuranstalt för att få behandling. Mostrarna Sigrid och Ester Kruse besökte då Vrigstad för att hälsa på flickan och blev så förtjusta i samhället att de 1920 lät byggmästaren Karl Klasson (Rudolf Klassons far) uppföra huset Gläntan (Jönköpingsvägen 20), som sommarbostad. I mars 1930 flyttade så de båda systrarna permanent till huset i Vrigstad. De bodde där till sin bortgång, Ester 1945 och Sigrid 1950.

Stiftelsen Donationsgårdarna
Sedan hembygdsföreningen gjorde “Från sandbänk till lärplatta. Skolorna i Vrigstads socken – förr och nu” år 2020 så har vi försökt följa kommunens hantering av Stiftelsen donationsgårdarna. Vi har försökt att få information om t.ex. hur stiftelsen hanterat donationen och vad som beviljats till skoleleverna i Vrigstad, men det har ibland varit svårt att ens få ut offentliga handlingar i ärendet.
Stiftelsen har sin grund i två donationer. Friherren Göran Gyllenstierna anslog Lilla Lunnaberg till lärarens lön 1648 (Lilla Lunnaberg byttes 1666 ut mot Vrigstads Månsagård) samt Holkaryd Lillagård som Elisabeth Hafström donerade 1825. Avkastningen skulle gå till Vrigstads församlings pedagogi – d.v.s. skolan i Vrigstad och dess elever.
Under många år har en skolklass per år fått ta del av medel från donationen. Under senare år har en klass fått sin skolresa finansierad med 25 000 kr.
Det sammanlagda taxeringsvärdet för de båda fastigheterna är drygt 12 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att år 2026 ska skolan fortsatt få 25 000 kr, den kommunala förskolan 15 000 kr och förskolan Silverdagg 3 600 kr – totalt 43 600 kr. En rimlig avkastning på gårdarna borde, enligt vissa sakkunning, vara minst tio gånger så stor (d.v.s. 3-4 % avkastning på taxeringsvärdet).
Utdelningen till skolorna i Vrigstad har varierat mellan året, men oftast tar Sävsjö kommun en betydligt större del av avkastningen till administration än vad som går till eleverna i Vrigstad.
Vissa år har nämnden varit generösare med donationsgårdarnas pengar. När bespisningslokalen, för ett antal år sedan, behövde nya möbler betalade man dessa med donationsgårdarnas medel. I övriga skolor är det självfallet skolans ordinarie budget som ska bekosta ersättningsmöbler – men här väljer man att ta pengar som borde gå till något extra för skolans elever. t.ex. skolresor, utflykter…
Stiftelsen förvaltas sedan 1971, då Vrigstad blev en del av Sävsjö kommun, av skolstyrelsen/barn- och utbildningsnämnden. 2021 beslutade barn- och utbild-ningsnämnden att utreda underhålls- och investeringsbehovet för de donationsgårdar som ingår i nämndens ansvarsområde. I den utredning som följde konstaterades att de sammanlagda kostnaderna för att rusta upp bostäder och ekonomibyggnader under kommande tioårsperiod uppgår till fyra miljoner kronor. Man har alltså under de gångna åren satt stiftelsen i en stor framtida skuld.
För att slippa skuldberget/framtida underhåll och investeringar beslutade nämnden att ansöka om en permutation hos Kammarkollegiet, där man bl.a. ville sälja gårdscentra för de båda fastigheterna. I ansökan skriver kommunen “En försäljning av marken kommer att ge högre intäkter för stiftelsen än genom att behålla den för gängse skogsbruk på denna areal” samt “… ges stiftelsen goda förutsättningar till inkomster som inte hade varit möjligt med ordinarie skogsbruk”.
Sommaren 2023 beviljades Sävsjö kommuns ansökan om permutation, där Kammarkollegiet ändrade ändamålsföreskriften så att “församlingens skolkassa kan användas till förbättrande av skolväsendet i första hand i församlingen och i andra hand i övriga Sävsjö kommun”.
Sävsjö kommun offentliggjorde inte beslutet om den nya ändamålsparagrafen utan två år efter beslutet fick vi informationen av privatpersoner och först då kunde vi begära ut den ansökan kommunen skickat till Kammarkollegiet. Hembygdsföreningens styrelse reagerade starkt på det nya beslutet att andra skolor ska kunna få pengar från gårdarna och beslutade att skriva ett öppet brev till kommunen. Här protesterar vi mot att pengar avsedda för eleverna i Vrigstad i fortsättningen ska kunna gå till övriga skolor. Vår förhoppning var att barn- och utbildningsnämnden skulle konstatera att det tyvärr blivit fel och att man skulle ändra beslutet – men så blev det inte. “Kommunen slår ifrån sig kritiken” är rubriken på den tidningsartikel där kommunen besvarar föreningens skrivelse. “Kommunen har inte försökt ta pengar som är öronmärkta för barnen. Det är en direkt felaktig uppgift” citeras Barn- och utbildningsnämndens ordförande Fredrik Håkansson i tidningen. “Så länge det finns behov på Vrigstad skola så kommer alla pengar att gå dit” fortsätter Håkansson, utan att berätta hur han kan garantera detta. De gamla reglerna har gällt i drygt 350 år och hur Håkansson kan garantera detta för framtiden är oklart.
Vi blev därför inte nöjda med det svar vi fick från kommunens representant och det enda sätt att gå vidare vi hade var att vända oss till Länsstyrelsen i Östergötland, som har tillsyn över bl.a. stiftelser i Jönköpings län. I vår skrivelse dit poängterar vi bl.a. “våra svårigheter att få insyn i stiftelsens ekonomi och att redovisningen är otydlig gällande avkastning och prioriteringar” samt att “målet med donationsgårdarna har varit och är att förbättra skolväsendet i Vrigstad. Vår uppfattning är att stiftelsens avkastning i oproportionerlig utsträckning har använts för att täcka kostnader som åligger kommunen i egenskap av skolhuvudman, snarare än för de “skolans förbättringar” utöver den ordinarie driften som ändamålet föreskriver. Detta antyder en möjlig intressekonflikt där förvaltarens (kommunens) intresse av att minimera sina egna kostnader har prioriterats framför stiftelsens ändamål.”
Vi ger exempel på den kapitalförstöring det inneburit att underhållet inte skötts av byggnaderna samt ger exempel på hur medel från donationen använts för kommunens ordinarie verksamhet. Avslutningsvis framhåller vi vikten av “att en styrelse med lokal förankring, utan bindningar till kommunens budget” bör hantera donationen.
I augusti hörde så kommunalrådet av sig. Hon och kommunens representanter ville träffa tre ledamöter från hembygdsföreningen och tre från samhällsföreningen den 9 september. Det här blev en trevligare träff med ett lägre tonläge och vårt intryck var att kommunen/barn- och utbildningsnämnden var mer lyhörda nu. Hembygdsföreningen framhöll att om det ska bli något framtida samarbete så krävs att ändamålsparagrafen får tillbaka sin tidigare lydelse – endast skolorna i Vrigstad ska kunna få avkastning från donationsgårdarna.
Kerstin Carlsson, sekreterare i hembygdsföreningens styrelse, sammanfattade mötet i fyra punkter:
Årsredovisningen ska bli mer detaljerad.
Kommunen kontaktar Kammarkollegiet och reder ut varför ändamålet ändrades.
Kommunen gör en ny ansökan till Kammarkollegiet.
Kommunen klargör om styrelserepresentationen går att ändra.

Kommunalrådet Therese Petersson hade också gjort noteringar och skickade efter mötet några punkter från en handlingsplan framåt – bl.a. “Vi ska höra med Kammarkollegiet om att få tillbaka den gamla skrivningen om vem avkastningen ska till”.
Kammarkollegiet kan självklart inte ändra ett beslut utan en ny ansökan och därför antog vi att kommunen gjort en ny ansökan med en begäran om att få tillbaka den tidigare ändamålsskrivningen.
Målsättningen var att parterna skulle ses igen så snart kommunen gjort sin hemläxa. Efter tre månader, den 10 december, tar vi en ny kontakt med kommunen och ber att få en kopia av den nya ansökan till Kammarkollegiet. Det kommer ingen kopia, i stället kommer en inbjudan till en träff med kommunen om en lägesrapport.
Den 18 december träffade Simon Anefur, från samhällsföreningen, Anders Johansson från hembygdsföreningen, kommunens representanter Pierre Klasson och Fredrik Håkansson. Kommunen hade en del nyheter att informera om, men man hade inte ansökt om att få tillbaka den gamla ändamålsparagrafen.
Kommunen informerade om att det egentligen är kommunstyrelsen som förvaltar Stiftelsen Donationsgårdarna – inte Barn- och utbildningsnämnden som tagit alla beslut om bidrag. Det framkom också att kommunens ombud (vid ansökan till Kammarkollegiet) frågat sin “kontaktperson” på kommunen “om det kan bli avkastning kvar när Vrigstads behov tillgodosetts”. Kontaktpersonen svarade ja på detta – men vem som var kommunens kontaktperson har man inte kunnat få fram. Hembygdsföreningen anser att Vrigstad skolas elever ska ha all avkastning och att det alltså inte kan bli så stor avkastning att inte Vrigstads elever kan förbruka dessa medel. Kommunen lovade åter att “försöka” få tillbaka den gamla skrivningen om ändamålet. Fortsättning lär alltså följa…

Vill du hjälpa oss?
För att tydligare dela upp arbetsuppgifterna och göra det möjligt för fler att delta i hembygdsföreningens arbete planerar vi att inrätta några arbetsgrupper där både deltagare från styrelsen men även intresserade medlemmar kan göra en insats för föreningen.
Är du intresserad av att t.ex. hjälpa till med skötseln av Gröndal? Det kan gälla lite målningsarbeten, att sätta upp lite hyllor eller annat som behöver göras i våra stugor. Eller vill du hellre hjälpa oss med t.ex. vår gravvårdsinventering, där vi samlar uppgifter om alla som finns begravda på Vrigstad kyrkogård, eller vill du hjälpa till med bildarkivet eller vårt arkiv för alla handlingar och inventarier – eller någon annan värdefull insats. Hör av dig till någon i styrelsen så hittar vi en bra lösning för alla parter.

Stort tack!
Vrigstads hembygdsförening vill framföra ett stort tack till Mats och Kerstin Carlsson som även i år skänt ett generöst belopp till föreningen. Vi vill också tacka Gulli Lönnkvists dödsbo för minnesgåvor i samband med Gullis begravning. Vi skickar även ett tack till Göran Lindblad som skänkt ett album med gamla vykort från Vrigstad till föreningen.
Sist men inte minst ett stort tack även till alla er som är medlemmar i föreningen.

Maten och dryckens historia
Kalle Bäck är professor i historia vid Linköpings universitet. Han har forskat om landsbygdens historia. Kalle har i både föreläsningar och i artiklar beskrivit allmogens historia, d.v.s. hur 95 procent av befolkningen levde. Här plockar vi lite fakta om mat- och dryckesvanorna för 200 år sedan.
Det var stor skillnad på vad vi åt då, i början av 1800-talet, jämfört med idag. Endast vid jul serverades färsk mat, direkt efter att man slaktat hushållsgrisen. Ägg var inte heller vardagsmat, det åts endast vid påsk.
Kosten var ensidig. Det serverades nästan likadan mat vid alla måltider och dessutom under alla veckans dagar. De enda kryddor som fanns var kryddgrönt från egna köksträdgården. Ett knippe av t.ex. körvel kunde dölja smaken på skämd mat. Järnspisen hade inte slagit genom på landet så det serverades endast kokt mat. Det var enbart kornbröd som åts. Ugnen, som krävdes för jäsning av bröd av andra sädesslag, fanns enbart i Skåne före år 1800.
Den fettrand på fläsket, som serverades, skulle vi tycka var gigantisk. Fet mat med många kalorier var nödvändigt för att klara det hårda kroppsarbete som gällde för allmogen på den tiden. Alla delar av grisen åts, även trynet. Man åt även småfågel och kanin.
Den enda grönsak som man nyttjade var gröna ärtor som kokades. Det fanns nässlor även på den tiden, men att äta något som växte vid eller på gödselhögen var absolut omöjligt. Svamp började svensken inte att äta förrän under kristiden i slutet av första världskriget. Hästkött åt man inte heller. Av olika skäl avrådde kyrkan befolkningen från att äta hästkött. Slaktade hästar grävdes i ställer ner. Det är först långt in på 1900-talet som affärerna började sälja hästkött under namnet hamburgerkött.
Den ensidiga kosten var ett bekymmer, den påverkade människors hälsa. Medellängden för män i Sverige var 163 cm år 1825 jämfört med 182 cm nu. För kvinnor var medellängden enbart 152 cm 1825.
Det var inte helt lätt att hitta något att dricka för 200 år sedan. Vatten drack man inte, eftersom det oftast var orent och man visste att sjukdomar spreds via vattnet. Man drack inte heller mjölk. Det var en för viktig produkt för att drickas. Mjölken skulle användas för tillverkning av grädde, smör och ost, produkter som kunde säljas eller bytas mot andra varor.
Men vad drack man? Mjöd var en mycket vanlig dryck. Vid tillverkning av mjöd används ofta samma tekniker som för vin, förutom att man använder vatten och honung istället för druvsaft. Öl hade man druckit sedan medeltiden. I övrigt drack man svagdricka. Brännvin ansågs vara nyttigt och bra och det drack man nästan 50 liter per person och år.

Då och nu
Samhällsbilden har förändrats en del – fast mycket är sig likt. Här visar vi tre exempel på hur lite/mycket som ändrats.

Vilket årtal?
Vi har fått ett antal bilder från hemvärnets verksamhet av Rolf Sjöö. Här fanns också en bild från en VIF-avslutning på Hoks herrgård. Tyvärr har vi inte årtalen på bilderna. Det finns fler i bildarkivet på vår hemsida. Kan du hjälpa oss med fler uppgifter så hör av dig.