Årsmöte den 10 mars
Den 10 mars höll föreningen sitt årsmöte inför ett 25-tal medlemmar. Bengt Gunnarsson hade avböjt omval efter sina sex år som suppleant i styrelsen. I hans ställe valdes Anders Johansson in på två år. Föreningen antog också nya stadgar, som dock ska godkännas även vid ett kommande föreningsmöte för att gälla. Nytt för i år var att föreningen instiftat ett kulturvårdspris där hembygdsföreningen framför allt vill uppmuntra bevarandet av kulturmiljöer. Det första priset tilldelades Lennart och Monica Fyhrlund: ”För ett engagerat arbete med att bevara kulturmiljön ”Runstedtska Färgeriet” och därmed också ett centralt kulturmärke i Vrigstad”.
Temakväll ”Min nygamla hembygd”
Den 7 april var Malika Svensson inbjuden att tala om sin nygamla hembygd. På ett mycket väldisponerat och informativt sätt berättade hon om sitt liv, där hon fötts i Indien och året efter adopterats till Vrigstad och att hon för några år sedan återvände till Vrigstad efter många år utomlands.
Efter skolgång i Vrigstad och Sävsjö gick hon i gymnasiet i Vetlanda och sedan blev det ekonomistudier på högskolan i Skövde. Andra studiekamrater i Skövde hade fått jobb i Dublin på Irland och hon testade också att resa dit. Här blev det jobb i finansbranschen under flera år. Efter giftemål och planer på barn återvände hon tillsammans med maken till Vrigstad där hon nu bor tillsammans med sin familj. Den trygghet hon kände som barn i Vrigstad, vill hon nu dela med sig till sina egna barn. Vid flytten till Vrigstad arbetade hon fortfarande, på distans, kvar på sitt jobb i Dublin, men nu har hon även funnit ett nytt spännande jobb i Vrigstad.
Ett 60-tal personer deltog i träffen där föreningen efter fikapausen formellt antog nya stadgar. Efter en kort information om den kommande hembygdsboken, som handlar om perioden 1863-1970 då Vrigstad var en egen kommun, visades nya och gamla bilder från föreningens rika bildarkiv.
Maj-juni
Under våren har skolan s.k. hembygdsveckor då hembygdsföreningen bistår med en del information. Bl.a. har årskurs 1 besökt den gamla lägenheten i Gamla Bankgården och förskolan har varit på Gröndal.
Cykeltrim
Under sommaren genomförde föreningen ett cykeltrim, med 22 kontroller, runt om i socknen. Som vanligt delades drygt 200 kartor ut.
Öppet hus på Gröndal den 7 augusti
Hembygdsföreningen höll traditionsenligt Öppet hus på Gröndal den första söndagen i augusti. Donald Stendahl, som är född i Vrigstad, underhöll med populära sånger. Trots lite mörka moln kunde 50-talet besökare njuta av sången utomhus. Som vanligt serverades det kaffe och ostkaka. Delar av föreningens samlingar visades.
Sommarläger 12-14 augusti
Vrigstads hembygdsförening var värd och arrangör av Jönköpings läns hembygdsförbunds sommarläger för femte klassare. I en Rapport redogör vi för lägrets aktiviteter.
Tematräff den 21 augusti
Vrigstad hembygdsförening anordnade den tredje och sista föreläsningen om Njudungs folkland. Det var länsarkeolog Mikael Nordström som föreläste i Vrigstad missionskyrka under rubriken Från jägare- och fiskaresamhälle till vikingahövdingar och träffen samlade nästan 70 personer.
Cirka 500 platser i Sävsjö kommun visar på stenåldersindikationer med bl.a. stenyxor och flintdolkar. Flest förekomster har man hittat i Hultsjö och Vrigstads socknar. Under den yngre stenåldern började man markera gravar med rösen och stensättningar, samtidigt som man blev mer bofast på platser som var gynnsamma för odling. Det finns ett tiotal hällkistor registrerade i kommunen, i dessa fanns ofta flera skelett efter personer som dött vid olika tidpunkter. I kommunen finns också ett par hundra gravar från bronsåldern, även dessa som rösen och stensättningar.
När man byggde missionskyrkan i Vrigstad 1931 hittades flera intressanta fynd. Om det var rester från en husgrund, en domarring eller en begravningsplats kunde man dock inte avgöra. Även när man byggde parkeringsplatsen vid missionskyrkan, på 1950-talet, hittade man många gravar.
Nordström berättade även om det unika guldmyntet som hittades i Hylletofta tidigt 1800-tal. Myntet är från cirka år 400 och hur det hamnat i Hylletofta har man inte kunnat förklara. På Länsmuseet i Jönköping finns t.ex. fynd av flinta från Bodaån, som samlades i på 1950-talet. På Historiska museet i Stockholm finns ovala spännbucklor från Lundby, som är från yngre järnåldern. Som avslutning berättade Nordström att det finns flera intressanta runstenar i kommunen. Han konstaterades även att flera av dem som registrerats tidigt numera är försvunna. De flesta av runstenarna är resta efter år 1000.
Hembygdsträff om kyrkan och bioenergi den 29 september
Det bjöds på ett varierat program då Vrigstad hembygdsförening anordnade en hembygdskväll på torsdagen. Börje Cronvall inledde med att informera om att den nya hembygdsboken om Vrigstad kommun snart är klar från tryckeriet och den kommer att börja säljas vid nästa tematräff den 3 november.
Första programpunkten var Vrigstad kyrkas historia. Det var Carl-Gustav Liew som gav en utförlig beskrivning av turerna kring den nuvarande kyrkan. I Vrigstad fanns en gammal kyrka som var byggd cirka år 1100, men den var i behov av renovering och samtidigt ansågs den för liten för det kraftigt växande Vrigstad i mitten av 1800-talet.
Nu behövde man en kyrka som hade plats för 1200 personer. Det blev en långdragen historia från de första planerna fram till dess att kyrkan började byggas. Kyrkan var så lång att bl.a. vägen framför kyrkan måste flyttas. Den 20 april 1865 startade byggnationen och redan efter sju månader stod kyrkan klar för besiktning. Det hade då krävs 4000 dagsverken från ortsborna samt arbete från två byggfirmor. Den första gudstjänsten hölls i kyrkan nyårsdagen 1866.
Efter kaffepausen var det Niclas Jonssons tur att berätta om BK Tech som han startat efter stormen Gudrun. Niclas hade tidigare arbetat på kärnkraftverket O1 i Oskarhamn, men startade nu en pelletsfabrik. Det här blev inledningen till ett bredare arbete som grundade sig på behovet av att ställa om från fossilt bränsle till bioenergi. BK Tech växte kraftigt under ett antal år och utvecklades till en bred företagsgrupp.
Niclas gav flera exempel på hur man med bioenergi kan använda ånga inom många branscher, t.ex. livsmedelsindustrin. Han berättade också att han utsetts till Årets entreprenör av Ernst & Young i en av landets sex regioner. Idag har Niclas sålt sin del i BK Tech och jobbar framöver som konsult inom Cleantech.
Tematräff om Biskopsbo vårdhem den 3 november
Vid årets sista tematräff med Vrigstad hembygdsförening, som samlade drygt 80 besökare, berättade Bertil Zettergren om Biskopsbo vårhem. Vid träffen startade föreningen även försäljningen av den nya boken om Vrigstad kommun.
Bertil inledde med att berätta om Biskopsbos historia. Gården har anor som biskopsgård under Linköpings stift sedan 1100-talet. 1695 infördes indelningsverket på Smålands kavalleriregemente i Eksjö. En major fick bostället Biskopsbo och det blev därmed ett majorsboställe, vilket det var fram till år 1901. Under ett antal år arrenderade Fredrik Runstedt gården för att få tillgång till Boskvarn med fallet och skog för bränsle till ångpannan i färgeriet.
1915 kom Maria Pettersson som arbetat på Slagsta, en s.k. uppfostringsanstalt för sinnesslöa, till Biskopsbo. Hon startade vårdhemmet med tre flickor och det växte sedan successivt till att som mest omfatta 80-85 patienter. När det var som störst bodde 177 personer på Biskopsbo. Utöver vårdhemmet startade 1933 Biskopsbo arbetshem. Här bodde endast utvecklingsstörda män, som inte kunde klara sig på egen hand men som ändå kunde utföra en del arbetsuppgifter.
1944 kom nya ägare, Brita och Gunnar Axelson, och 1972 övertogs vårdhemmet av Bertil och Karin Zettergren. Bertil berättade om de många förändringar som skedde på vårdhemmet fram till det att det lades ner 1995. Från att ha varit en institution skulle de boende alltmer integreras i samhället.
Som avslutning visade Bertil ett stort antal bilder från vårdhemmet, t.ex. från nuvarande kungens Eriksgata där en av de boende överräckte liljekonvaljer till kungen.
Som avslutning avtackades Bertil med föreningens nya bok och ordföranden meddelade att bok och nästa års almanacka även kommer att säljas i Badhuset i samband med årets julskyltning.
Bokförsäljning under skyltsöndagen
Hembygdsföreningen fanns naturligtvis på plats när det var julskyltning i Vrigstad den 27 november. I Badhuset sålde Catharina Andersson, Marita Magnusson och Marie Olofsson föreningens böcker och årets almanacka.
Föreningen fanns även på plats vid Qstar, vid julgransförsäljningen, och på Jotos veckan före jul då man sålde böcker och almanackor.