En hälsning från Vrigstads hembygdsförening 2019
Midsommarfirande vid Slättsjön 1959. Åke Fransson var lekledare och Sture Johansson och Harald Strånge spelade fiol till lekarna.
Innehåll:
Vrigstads Hembygdsförenings informerar, Sommarläger
Några bilder ut bildarkivet från 1919, 1969, 1979, 1989, 1999 och 2009
Nygamla bilder i hembygdsföreningens bildarkiv
Gröndal – Vrigstads hembygdsförenings stuga
150 år sedan Sveriges värsta naturkatastrof
Vrigstad i maj 2018
Inbjudan till årsmöte med Vrigstads hembygdsförening
Välkommen till årsmöte med Vrigstads Hembygdsförening torsdagen den 21 mars, kl. 19.00 i Församlingshemmet.
Program:
- Årsmötesförhandlingar.
- 2018 års verksamhetsberättelse presenteras i ord och bild.
- Stig Marz visar videoklipp från ”gamla” Vrigstad.
- Servering och lotterier.
Gamla och nya medlemmar hälsas hjärtligt välkomna!
Medlemsinformation
Enskild medlem: 100 kronor.
Familj: 200 kronor.
Hembygdsföreningens bankgiro: 5560-4292
Hembygdsföreningens Swish: 123 471 36 40
Under 2018 slog vi återigen ett nytt rekord i antal medlemmar i hembygdsföreningen då 408 personer betalade medlemsavgiften (en ökning med 41 personer). Vi har därför valt att även i år dela ut denna skrift till alla hushåll i Vrigstad och hoppas att inte bara våra tidigare medlemmar betalar in medlemsavgiften utan att vi även kan få nya medlemmar som uppskattar vårt arbete med att dokumentera det som hänt och händer i Vrigstad.
Sommarläger
I år anordnar Jönköpings läns hembygdsförbund ett sommarläger i Tranås den 9-11 augusti. Ungdomar i årskurs 5 och 6 är välkomna till lägret som erbjuder spännande och lärorika upplevelser. Anmälningsavgiften är 100 kronor. Kontakta Börje Cronvall, telefon 30932, om du vill ha mer information.
Tematräff
Den 11 april, kl. 19.00 i församlingshemmet. Under rubriken ”I andras händer – Livsöden i Kina 1897-1911” berättar Karin Stålhammar Hansson om sina farföräldrar Gustaf Adolf och Mina Stålhammars tid som missionärer i Kina.
Vrigstad år 1919
Lindegrens garveri och bostadshus 1919. Nuvarande adress är Garvaregatan 2.
Handlaren David Eks barn leker ”häst och vagn”. Åke är häst, Inga kusk och Ulla är passagerare.
Vrigstad år 1969
Civilförsvarsutbildning 1969 för brandkår, hemvärn och lottor. Brandchef G Öberg, Huskvarna, visar en mätare för radioaktiv strålning för Conny Johnsson, Sigvard Lindsten och Allan Johansson.
I dessa lokaler vid Gästgivaregatan startade Nordiska Trähus sin tillverkning 1969. Det var Gösta och Karl-Åke Hjälmeby samt Kennert Almqvist som tillverkade de första husen här. Redan efter ett år kunde man flytta in i andra lokaler söder om samhället.
Vrigstad år 1979
Vid vårmarknaden 1979 var både djuren och åskådarna många.
Hembygdsföreningen anordnade en torpvandring till torpen Erikas och Maden den 24 maj 1979. Torpen låg bredvid varandra mellan Sunnerby och Sävjedal och därför är namnskyltarna placerade på samma plats.
Vrigstad år 1989
Bengt Crona överlämnar ett ex av Flora Vrigstadiensis, som specialinbundits av dottern Gerd, till hembygdsföreningens representanter Bertil Zettergren och Lena Eriksson.
På en av hembygdsföreningens tematräffar berättade Henry Renshult om boställen i Vrigstad socken.
Vrigstad år 1999
Görans Spel & Tobak AB har funnits i fastigheten Torget 8, sedan Karl Maars startade affären på 1940-talet. När Marknadshuset öppnade den 1 maj 1999 flyttade affären dit. Bilden är tagen en vecka innan flytten.
Det bjöds på kaffe och ostkaka när hembygdsföreningen höll Öppet hus på Gröndal den 1 augusti 1999. Fr. v. Ingeborg Rydell, Lisa Johansson, Sigrid Claesson, Barbro Olofsson, Gertie och Lennart Carlsson samt Sonja Karlsson.
Vrigstad år 2009
Den Vrigstadfödde konstnären Rickard Johansson gästade hembygdsföreningen på en tematräff där han höll ett föredrag under rubriken ”Bemålade reflektioner”.
Göran, Mirjam och Erland Lindblad tittar i gamla klippböcker när Vrigstad IF anordnade en VIF-dag med olika aktiviteter år 2009.
Nygamla bilder i bildarkivet
Under 2018 fick vi in ett antal nygamla bilder till vårt bildarkiv. Vi tar tacksamt emot ytterligare bilder om du har några som vi kan få låna för att skanna av.
Från början var inte den nuvarande bensinmacken en plats där man köpte bensin – utan ”Bilved & Bilkol, Biltillbehör”.
Sedan kom bensinförsäljningen.
Karl Källström var en aktiv fotograf i Sävsjö. Vi har vid flera tillfällen fått nya bilder till vårt arkiv av Susanne Porsgaard, som tagit över Källströms negativ och glasplåtar.
Järnhandlare Lindholm på trappan till sin affär. Till vänster ser vi på fönstret texten Buss station.
Järnaffären och konditoriet från en annan vinkel.
Herbert Karlsson, Prinsalunden, på Vrigstad marknad.
Socialdemokratiska ungdomsklubben var en livaktig förening under 1940- och 50-talet. Bilden är från en studiecirkel i organisations-kunskap. Deltagare: Sture Karlsson, Barbro Strömqvist, Ingegerd Karlsson, Verner Vink, Olle Cesar, Elvira Karlsson och Stig Marz.
I början på 1920-talet drev Henrik Karlsson sin affär i fastigheten Torget 2 (nuvarande blomsteraffären och Dan’s).
Något av de sista åren på 1950-talet anlade Ingvar Stendahl en minigolfbana vid Slättsjön. Han uppförde även en byggnad för försäljning av glass och godis. Verksamheten avvecklades 1968, då Bertil Karlsson drivit anläggningen de tre sista åren.
Vi avslutar bildkavalkaden med en bild från Lundholmen och Lundholmssjön. Både roddaren och passageraren är välklädda med hattar.
Gröndal – Vrigstads Hembygdsförenings stuga
Informationen om Gröndal framfördes av Rudolf Thunander vid Hembygdsföreningens Öppet hus på Gröndal den 6 augusti 2000.
Jag tänkte berätta lite kort om husen här på Gröndal. Vi har visserligen skrivit om dem i olika sammanhang, men det är ett tag sen nu, så det kanske kan vara på tiden med en liten repetition.
Först då det stora huset, bostadshuset, det som heter Gröndal. Backstugan Gröndal under Gästgivaregården har funnits länge, hur länge vet vi inte riktigt. 1871 flyttade det in en familj här, som bodde här i 50 år. De kom från Kohult i Svenarum och man har sagt att de skulle haft stugan med sig, att stugan alltså skulle vara flyttad hit från Kohult. Men det vet vi inte säkert – familjen kom i varje fall hit därifrån och det var som sagt 1871. Familjen, det var Peter Magnus Isaksson, som blev ägare till Gröndal, hans hustru Anna Greta, som förresten var född i Holkaryd, och så sonen Karl Edvard Pettersson, som var 25 år gammal när familjen kom hit. Här i Vrigstad kallades den nye ägaren Kohulta-Petter eller Kohulta-Pelle. Han dog 1890, nio år senare dog hustrun och sonen Karl Edvard blev ensam kvar.
Karl Edvard fick ärva Gröndal och han fick också ärva sin fars smeknamn och kallades Kohulta-Petter han också. Men så småningom skulle han få ett eget sånt där extra namn. Det var så att han i många år, säkert mer än 20 år, var s.k. rallare och var med om att bygga stambanan i södra Sverige och som det står i hans dödsruna i tidningen, ”ända upp till norra stambanans slutpunkt”. Han hade också i uppdrag att på vintrarna rekrytera lämpligt folk här nere i Småland för de olika arbetena på järnvägen och sen på vårarna ge sig iväg med hela vagnslaster med blivande rallare.
Tyvärr råkade han ut för en olycka, han fick benet under ett grusras och skadades så svårt att benet måste amputeras. Det hände 1898, han var då 52 år och kunde inte fortsätta som rallare längre. I fortsättningen fick han stanna hemma här på Gröndal, han fick arbete som eldare på Runstedtska Färgeriet och i stället för benet han förlorat fick han ett träben. Han fick också 100 kronor om året av Kungl. Järnvägsstyrelsen och av Vrigstadborna fick han ett nytt namn Träbens-Pelle.
1921 dog han och det blev auktion på huset. Den som ropade in det var Ivar Karlsson, känd som Ivar på Söräng. Han gifte sig med Hanna Karlsson, som var sjuksköterskebiträde på Biskopsbo och som hade varit en av Träbens-Pelles hyresgäster. De betalade 1400 kronor för Gröndal. Sen var det lite oroligt några år, huset bytte ägare, en tid ägdes det t.ex. av en dam som gick under namnet Lunna-Lina och som sen blev ägare till Gamla Mejeriet. Av och till var det också kafé i huset, det drevs av Hanna Karlsson, som vi nämnde och av en annan dam, som också arbetade på Biskopsbo, som hette Gerda Bergqvist. Men så 1927 blev det ordning på Gröndal – då köptes huset av Hulda, Hulda Karlsson Qvint. Hon var född på torpet Malmö, en i en stor syskonskara. Hon hade precis fyllt 50 år när hon köpte Gröndal.
Här drev hon sedan Café Gröndal, det var ett populärt ställe, där man kunde få rejäla smörgåsar och kaffe och lyssna på hennes vevgrammofon. Det blev en samlingsplats för ungdomarna, hon var inte så noga med stängningstiderna. Det finns säkert många Vrigstadbor som har trevliga minnen av Hulda och hennes kafé. När kriget kom 1939 var det emellertid slut – då gifte Hulda sig. Hon var då 62 år, hennes man Gösta Karlsson däremot betydligt yngre, han var 35. De bodde här i lugn och ro på Gröndal, Gösta arbetade på järnvägen och Hulda promenerade omkring i byn klädd i hatt som en fin dam. Hon dog 1967, 90 år gammal. Ni kan se hur hon såg ut om ni går in i finrummet, där hennes porträtt hänger på väggen.
Efter några år i början på 1970-talet flyttade Gösta till Göransgården och i samband med det skänkte han Gröndal till Hembygdsföreningen och föreningen började att renovera och göra huset i ordning. Möbler som stod nere i stugorna i parken flyttades hit, det var mycket arbete både ute och inne innan det blev vad det är i dag: ett trivsamt ställe som hembygdsföreningen och andra kan utnyttja på olika sätt. Vi har våra sammanträden här, andra föreningar som PRO och SPF förlägger sina studiecirklar hit o.s.v. Vi är förstås tacksamma till Gösta som skänkte Gröndal till oss. Gösta dog 1980.
I och med att föreningen fått Gröndal stod man med hus på två ställen. Föreningen hade sedan 1952 stugorna nere i Hembygdsparken och tanken kom upp att flytta också de stugorna hit till Gröndal. Det var ett stort projekt, både svårt och dyrt. Men vi hade en eldsjäl i föreningen, som modigt tog itu med saken, det var Carl-Eric Edlund. 1985 var arbetet avslutat och stugorna på plats här och alla hus och lösöre vi ägde samlade på ett ställe.
De här två stugorna är flyttade två gånger. När föreningen 1949 fått arrendera det område som vi fortfarande kallar Hembygdsparken, så såg vi oss om efter en byggnad som var kulturhistoriskt intressant och värdefull. Och som vi skulle kunna flytta till parken. Då fick föreningen som gåva två stugor från den gamla prästgården av pastoratet. De var båda från 1700-talet och låg ungefär där Tegnérvägen och Kyrkogatan möts. Den ena hade varit drängstuga, den andra brygghus, eller kanske bakstuga, den hade nämligen en enorm bakugn. 1952 påbörjades flyttningen, den stora ugnen gick inte att flytta men en exakt kopia av den öppna spisen murades i alla fall upp. När stugorna sen flyttades för andra gången 1985 togs ugnen bort helt och hållet, en del andra ändringar gjordes också, bland annat togs ett valv upp så att de två stugorna hänger ihop. Där har vi nu en del föremål samlade t. ex. den gamla träcykeln, Holkaryds rotekista, Skytteföreningens gamla standar och mycket annat. Ni är välkomna in och titta.
Ja så har Gröndal blivit föreningens hem. Här kan vi tänka bakåt på Träbens-Pelle, på Hulda och hennes café, på prästgårdsdrängarna i den gamla drängstugan, men det är också en miljö där vi kan tänka framåt och inspireras att fundera på nya uppgifter och hitta på nya trevliga aktiviteter.
150 år sedan Sveriges värsta naturkatastrof
I vår medlemsskrift 2012 berättade vi om nödåren 1868-1869. Där berättade rättare Lindqvist sina minnen från nödåren. I år är det 150 år sedan krisen och vi återkommer nu med ytterligare fakta om svältåren. Åren 1867-1869 drabbades Sverige av en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia. Hungersnöd, sjukdomar och död var vanliga och satte spår i Sveriges befolkningsutveckling.
1867 förlamade den extrema kylan Norrland och året efter drabbades södra Sverige av en sällsynt torka. Senvintern och våren 1867 var extremt kall inte bara i norra Sverige utan över stora delar av Skandinavien. Två veckor in i maj var det minus 6,5 grader i Stockholm och 11,8 minusgrader i Uppsala. Sedan kom sommaren och värmen, men redan i mitten av juli slog kölden till i Norrland igen – och den fortsatte. Svält, hungersnöd och sjukdomar blev resultatet för många norrläningar.
I Småland blev 1868 det ”torra året”. Maj månad började bra. Den 11 maj stiger temperaturen med mer än tio grader under en förmiddag. I Jönköping var det mer än 25 grader under två veckors tid. Värmen drev på växtligheten, men det blåste hårt så marken torkade ut – och det kom inget regn. Först i slutet av augusti började det regna lite på vissa platser.
”Rotfrukterna hjälptes lite och höstrågen kunde sås och ge mat till svältande kreatur. I början av hösten har man brödsäd, men knappt”, heter det i en skildring från den tiden. Enligt den officiella statistiken hade fullständig missväxt inträffat i Kronobergs län och i Jönköpings län fick man graderingen nära missväxt.
1867 hade man haft intensiva regn bl.a. på Småländska höglandet. Här kom det året att kallas ”det blöta året”, och nu ett år senare fick man i stället det ”torra året” med extrem torka.
Priserna på livsmedel steg kraftigt. På marknader fick man sommaren 1868 betala det dubbla för vete, havre och råg – jämfört med tre år tidigare. Kostnaden för havregryn och ägg tredubblades. Djuren fick ingen mat. Nödslakt var i många fall den kortsiktiga lösningen. Landstinget i Jönköpings län skickade ut bagerskor i länet för att undervisa i konsten att baka nödbröd. Mjölet drygades ut på många sätt, bl.a. med hjälp av mossa, bark och torkade djurben. Man kokade kaffe av torkade ekollon och bokollon. Av potatisskal som torkats och malts stekte man våfflor.
I minnesanteckningar heter det att ”nästan allt grönt som växte på jorden samlades in och blandades i bröd och bereddes till föda”. Man åt alla djur man kunde komma över – grävlingar, ekorrar, småfåglar, sorkar, råttor och möss, uttrar och bävrar.
Det svenska nödåret både kulminerade och vände sommaren 1869. Strax efter att eländet med svält, sjukdomar och död nådde sina högsta nivåer så upphörde den akuta fasen. Mot slutet av sommaren, när skördarna hade bärgats, fick därför allt fler av dem som svält uppleva hur det var att kunna äta sig mätt igen.
I boken Svälten av Magnus Västerbro, där många av dessa fakta är hämtade, beskrivs också följderna av nödåren. 1867 dog 4 000 personer över genomsnittet, 1868 9 000 personer och 1869 14 000 över genomsnittet. Nu hade även emigrationen tagit fart från Sverige. Även födelsetalen påverkades. Under de närmast föregående åren hade lite drygt 132 000 barn fötts varje år. Nu sjönk dessa siffror: 1867 föddes 128 000, 1868 115 000 och 1869 117 000.
Svälten fick också till följd att brottsligheten ökade. Antalet personer som dömdes till t.ex. ”tjuvnadsbrott” ökade med drygt 190 %. Nödåren resulterade också i att antalet fastigheter på landsbygden som köptes efter utmätning och konkurs ökade med 250 %.
Vrigstad församling
Hur påverkades Vrigstad av nödåren? Med hjälp av församlingens statistik kan vi visa siffror över hur de lokala dödstalen såg ut, se nedan. 1868 är året med flest döda – 37 församlingsbor. Vi ser också att det framför allt de yngsta och de äldsta som drabbats värst. Svälten och misären bidrog till ett ökat antal sjukdomar. Bland dödsorsakerna 1868 ser vi bl.a. smittkoppor, lunginflammation, kikhosta och mässlingen.
Antalet döda församlingsbor i de olika åldersspannen mellan åren 1861 och 1870.
På nationell nivå sjönk födelsetalen. Lokalt för Vrigstad märktes ingen större förändring under nödåren.
| År | 1861 | 1862 | 1863 | 1864 | 1865 | 1866 | 1867 | 1868 | 1869 | 1870 |
| Ant. födda | 48 | 66 | 62 | 68 | 59 | 62 | 59 | 56 | 68 | 63 |
| När det gäller antalet vigslar fick nöden viss inverkan. Antalet vigslar under 1869 halverades jämfört med närliggande år. | ||||||||||||||||||||||
|
Stort tack!
Hembygdsföreningen vill framföra ett stort och varmt tack till Kerstin och Mats Carlsson samt Gun-Britt Johansson och Henning Johanssons dödbo för den generösa penninggåvan och de minnesgåvor vi erhöll i samband med vår mångårige medlem Hennings bortgång.
Vrigstad i maj 2018
I samband med förra årets julskyltning startade försäljningen av förra årets hembygdsbok ”Vrigstad i maj 2018”. I boken har vi försökt att dokumentera vad som hände i Vrigstad under en specifik månad.
Det var på sätt och vis en fortsättning på boken ”Vrigstad maj 1983” där vi gjorde samma dokumentation av vad som hände och hur samhället såg ut under denna månad. (Den boken är slutsåld sedan länge.)
I boken finns även ett litet antal bilder från hembygdsföreningens verksamhet och ur vårt bildarkiv under de 35 år som förflutit mellan de två böckernas utgivning.
Här finns också ett stort antal teckningar av barn och ungdomar vid Vrigstad skola som deltog i den tävling hembygdsföreningen anordnade. Där bad vi eleverna att teckna en framtidsbild av hur Vrigstad kommer att se ut om 25 år.
Boken finns att köpa på Circle K, Dan’s och Jotos eller direkt från hembygdsföreningen och kostar 150 kronor.