Ännu så sent som under första tredjedelen av föregående århundrade hörde hela Västra härad till Jönköpings läkaredistrikt och hade ingen annan officiell läkare än provinsialläkaren i Jönköping. Enligt gammal tradition brukade dock unga läkare – exempelvis bataljonsläkarna vid Jönköpings regemente – längre eller kortare tid uppehålla sig i Vrigstad som praktiserande.
Då befolkningen inte i längden kände sig belåten härmed, åtog den sig en frivillig avgift för varje mantalsskriven person till hyresbidrag åt en ständig läkare. Men då uppställdes som villkor att läkaren skulle bo i Vrigstads kyrkby.
Ungefär samtidigt byggde ett bolag , den s. k. Bolagsgården till apotekslokal i och läkarbostad. Den första läkaren, som bodde i den nya byggnaden, var C. A. Bäckström, vilken tjänstgjorde som provinsialläkare i Vrigstad år 1846-1850. Han efterträddes av J. C. F. Hæffner, 1850-1862, och C. D. Lindskog, 1863-1885. Lindskog köpte alla aktierna i Bolagsgården och blev ensam ägare till densamma. Olof Paulsson, 1886-1889, och J. F. A. Lindegren, 1889-1900. Under Lindegrens tid reglerades provinsialläkaretjänsterna, och hyresbidraget från kommunen upphörde. H. Johansson, 1901-1906, C A. Floren 1906-1912, H. V. Kindblom, 1913-1915, Magnus Nordman 1915-1917. Hjalmar Törner 1918-1919, Sigurd Wålstedt 1919-1922, och från 1922 G. Hultén.
Av alla tecken att döma har det i Vrigstad funnits läkemedel att köpa ända från den s. k. prästmedicinens dagar. Hos Falkenberg på Biskopsbo kunde nämligen de vanligaste läkemedlen erhållas redan vid 1800-talets början. På 1810-talet gjordes detta medicinförråd till en sockeninrättning och kallades Vrigstads sockenapotek. Detta apotek utvecklades år 1842 till en författningsenlig filial under apoteket i Jönköping. Så småningom blev apoteket självständigt. År 1870 öppnade Vrigstads apotek till och med filial i Nässjö. Denna filial blev sedermera självständigt apotek.
Lokal för apoteket i Vrigstad var Bolagsgården ända till på 1880-talet, då apoteket flyttade till Mörkadala, som då ansågs vara en synnerligen lämplig lokal. Under slutet av 1890-talet fick Vrigstad-apoteket filial i Sävsjö.
År 1909 tillträdde apotekaren Cl. J. Persson apoteket i Vrigstad. Ett par år därefter begärde Persson att få ändra filialen i Sävsjö till stamapotek och degradera Vrigstad till minsta möjliga, nämligen till medikamentsförråd, vilket han också fick. Samtidigt förbands Vrigstad betala en årlig hyresersättning, eller hålla lämplig lokal för nämnda medikamentsförråd.
Vid samma tid fick tjänstgörande provinsialläkaren tillåtelse att tills vidare bosätta sig i Sävsjö. Det såg alltså ut som om Vrigstad skulle bli berövat de rättigheter som det av ålder haft som centralpunkt i provinsialläkaredistriktet. I anledning därav gick kommunen i författning om frågans ändamålsenliga lösning. Resultatet framgår av Kungl. brev den 19 nov. 1920 vilket slutar sålunda: ”Vidare hava vi i funnit gott att föreskriva att innehavaren av apoteket i Sävsjö skall vara skyldig att i under i samma brev angiva villkor tillhandahålla ifrågavarande medikamentsförråd, så länge Vrigstads kommun kostnadsfritt tillhandahåller såväl lokaler för medicinförråd som bostad åt dess föreståndare.”
Kort därefter uppförde kommunen en av myndigheterna godkänd byggnad för ifrågavarande ändamål samt inköpte Villa Solhaga till bostad åt läkaren. Till att gälda byggnationssumman upptogs ett tioårigt amorteringslån. Medel till läkarbostaden tillhandahölls av sparbanken utan ränta, och i år har bankens årsstämma beslutat att av reservfonden avstå en summa av 45,000 kronor till täckande av den för läkarbostadens inköp och iordningsstäilande uppkomna i kostnaden. Med hänsyn till de ekonomiska uppoffringar, som gjorts för läkarfrågans ordnande, och i betraktande av samhällets traditioner som centralpunkt för den omgivande bygden är det goda förutsättningar för att befolkningen för framtiden alltjämt skall äga förmånen av att ha läkare och apotek i Vrigstad.
Tidningsklipp 1930.
Vrigstads Hembygdsförening
Fakta om Vrigstad i dåtid och nutid