Medlemsskrift 2020

En hälsning från Vrigstads hembygdsförening

För 50 år sedan, 1970, revs de fasta marknadsbodarna på gamla marknads-platsen utefter Sävsjövägen, där Sävebo nu har sina hyreshus. Henry Fransson, Norra Sandsjö, gav bästa anbudet, 100 kr, för bodarna.

Innehåll:
Sid 2. Vrigstads Hembygdsförenings informerar
Sid 3. Några bilder ut bildarkivet från 1920, 1960, 1970, 1980, 1990, 2000 och 2010
Sid 10. Nyheter och nygamla bilder i föreningens bildarkiv
Sid 11. Demokratins genombrott 1918-1922
Sid 14. Sigrid Kruse
Sid 16. Så röstade vi i Vrigstad
Sid 17. Skolorna i Vrigstad socken

Inbjudan till årsmöte med Vrigstads hembygdsförening

Välkommen till årsmöte med Vrigstads Hembygdsförening torsdagen den 19 mars, kl. 19.00 i Församlingshemmet.

Program:

  •  Årsmötesförhandlingar.
  •  2019 års verksamhetsberättelse presenteras i ord och bild.
  •  Stig Marz visar videoklipp från ”gamla” Vrigstad.
  •  Servering och lotterier.

Gamla och nya medlemmar hälsas hjärtligt välkomna!

Medlemsinformation
Enskild medlem: 100 kronor. Ungdom t.o.m. 25 år: 50 kronor.
Hembygdsföreningens bankgiro: 5560-4292
Hembygdsföreningens Swish: 123 471 36 40

Under 2019 slog vi återigen ett nytt rekord i antal medlemmar i hembygdsföreningen då 450 personer betalade medlemsavgiften (en ökning med 42 personer). Vi har därför valt att även i år dela ut denna skrift till alla hushåll i Vrigstad och hoppas att inte bara våra tidigare medlemmar betalar in medlemsavgiften utan att vi även kan få nya medlemmar som uppskattar vårt arbete med att dokumentera det som hänt och händer i Vrigstad.

Sommarläger

Jönköpings läns hembygdsförbund har under de senaste åren anordnat sommarläger för ungdomar i årskurs 5 och 6. Lägret erbjuder spännande och lärorika upplevelser. Kontakta Börje Cronvall, telefon 30932, om du vill ha mer information.

Tematräff den 16 april

Under rubriken ”I andras händer – Livsöden i Kina 1897-1911” berättar Karin Stålhammar Hansson om sina farföräldrar Gustaf Adolf och Mina Stålhammars tid som missionärer i Kina.
Kl. 19.00 i församlingshemmet.

Vrigstad år 1920

Klas Johan Törnros var född 1843 och dog 1935. Han bodde i Kulängen eller Kulan som låg vid vägen hitom gettersryd. Det fanns bara ett rum i stugan. Den hade jordgolv. Klas var ”utlärder” tjuv. Han satt 10 år i fängelse för stölder.
Det första missionshuset i Vrigstad byggdes 1862 där bilverkstaden tidigare låg utmed Växjövägen. Det var det andra i länet. 1931, när nuvarande Missionskyrkan byggdes, såldes det. 1940 brann det ner till grunden. Missionsförsamlingen hade vid starten 35 medlemmar. Avgiften var 1 krona i kvartalet för ”fullväxt man”, 50 öre för kvinna och 25 öre för barn.

Vrigstad år 1960

Vägen i bildens mitt är Sävsjövägen. Från vänster ansluter Stockarydsvägen vid marknadsplatsen, där ”kurran” och en av de gamla marknadsbodarna fortfarande stod kvar.
Fram till 1949 använde Skytteföreningen en skjutbana som låg söder om Sävsjövägen på Biskopsbos ägor. Sedan anlades en bana mitt emot Hoåsen, söder om Stockarydsvägen. 1960 uppfördes en skyttepaviljong på 300-metersvallen. Det var ett timrat uthus från Mallanders i Gettersryd. På bilden arbetar Georg och Gustav Sjögren med uppsättningen.

Vrigstad år 1970

På marknaden den 8 augusti 1970 var det ”Internationell nakenshow”. Många gladdes och många förfasades!
Sko- och läders fackavdelning. Stående fr.v.: Tage Maars, Alf Johansson, Ethel Karlsson, Karl Svensson, Viola Nilsson, Rolf Wolfram och Eivor Larsson. Sittande fr.v.: Karl Vestelindh och Torsten Haegerstam.

Vrigstad år 1980

Torpvandring 1980 då torpet Gripsvall/Vraket markeras. Fr.v.: Britta Ringefelt, K-E Edlund, Georg Sjögren, Göran Blommefors och Bertil Zettergren.
Vrigstads egen ”Döderhultare” Erik Rundqvist med två av sina verk: ”Timmerlasset” och ”Vårbruket”.

Vrigstad år 1990

Huset på Torget 1 är troligen Vrigstads äldsta hus. På 1600-talet var här gästgiveri. 1986 startade Dan’s Fritidsbod här och hade kvar sin verksamhet fram till 1993 då de flyttade till Torget 3.
Svenska Sparbanksföreningen gjorde 1990 en film som skulle visa hur en bank fungerade år 1915. Här ser vi pigan Hanna, utmärkt spelad av Kersti Frigert. Filmen används fortfarande vid visningar i Gamla Bankgården.

Vrigstad år 2000

Hembygdsföreningen medverkar vid skolans hembygdsvecka. I maj år 2000 tittade eleverna i föreningens bildarkiv. Fr.v.: Amanda Fransson, Johanna Claesson, Pär Mallander, Petter Nilsson och Benjamin Stigestad.
Bilder och föremål med kristna motiv var temat för Vägkyrkan 1990. På bilden Alice och Bernt Lindsten som tittar på några av de många uppsatta tavlorna.

Vrigstad år 2010

När den nya skolan stod klar vid årsskiftet 2009/10 kunde de gamla barackerna rivas.
I juni 2010 flyttade vårdcentralen i i de nya lokalerna i Marknadshuset. På bild Torbjörn Lund Ramberg i sin nya mottagning.

Nyheter för bildarkivet

Du vet väl att du hittar alla våra bilder i bildarkivet på vår hemsida www.vrigstadshembygdsforening.se. Du går in på Band- och bildarkiv och klickar sedan på ”Bilder på hemsidan”. Då kommer du till en ny sökfunktion som Ted Wolfram hjälpt oss med att ta fram.

Tidigare fick man söka på efternamnet, t.ex. Andersson Anders, men på bilder fr.o.m. 2017/2018 kan du söka på Anders Andersson i stället. Vi har inte korrigerat sökningen på de äldre bilderna ännu så vill du hitta alla bilder på en person måste du söka två gånger – med båda varianterna.

Nygamla bilder i bildarkivet

Under 2019 fick vi in ett antal nygamla bilder till vårt bildarkiv. Vi tar tacksamt emot ytterligare bilder om du har några som vi kan få låna för att skanna av.

Ett gäng fotbollsspelare, omkring 1960. Stående fr.v.: Jan-Erik Karlsson, Sven-Olof Svensson, Lars-Gunnar Johansson, Strefan Rostedt. Knästående fr.v.: Stefan Grönberg, okänd, Olle Ringefelt, Erland Svensson och Bengt Edlund. Vet du vem den okände är?
I gamla skolan gymnastiksal anordnade Vrigstad IF 1933 gymnastik för damer. Ledare var Annie Håkansson. Övre raden fr. v.: Lisa Persson, Ingeborg Lindegren, Britta Haegerstam, Maj Lundberg och Anna Lindegren.
Mellan raden fr. v.: Karin Svensson, Rut Pettersson, Britta Gunler, Annie Håkansson, Ida Sandstedt, Vera Hallström, och Svea Lindström.
Sittande fr. v.: Karin Haegerstam, Elsa Gunler och Viola Rahm.

Demokratins genombrott 1918-1922

Den moderna demokratin har funnits i ungefär 100 år, men vi har haft skiftande former av folkstyre innan dess.

För 1000 år sedan fanns inte Sverige. Landet var uppdelat i ett antal landskap med egna lagar, domstolar och lagmän. På tingsplatser över hela landet samlades de jordägande männen för att fatta beslut och skipa rättvisa. Under medeltiden tillkom bystämmor, sockenstämmor och städernas rådstugor som andra kanaler för folkviljan. Tingen och stämmorna var inte demokratiska med våra mått mätt. Här deltog endast jordägande och fria män.

Staten Sverige tog fastare form under 1200- och 1300-talet. År 1350 skrev den första rikstäckande landslagen. Under 1200-talet växte också ståndssamhället fram – och det levde kvar ända till 1800-talet. Ståndssamhället byggde på en sträng social ordning, där adeln stod högst i rang och bondeståndet lägst. Utanför stånden fanns majoriteten av folket – torpare, drängar, pigor och andra egendomslösa.

Kvinnorna – halva befolkningen – saknade rösträtt och många andra medborgerliga rättigheter. Det gjorde det närmast otänkbart för kvinnor att syssla med politik, affärer och andra samhällsfrågor.

Kung Gustav Vasa sammankallade 1527 ett så kallat riksmöte, där adel, borgare och bönder var representerade. Prästerna deltog som ett självständigt stånd först vid 1544 års riksdag. Ståndsriksdagens makt och arbetssätt förändrades många gånger genom åren till dess att man beslutade om en tvåkammarriksdag 1866. Fr.o.m. nu knöts rösträtten och valbarheten till enskilda personer, inte till de fyra stånd som gällt tidigare.

Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var folkrörelsernas tid. Frikyrkorna, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen och arbetarrörelsen hämtade sina krafter ur de problem, och möjligheter, som uppstod när ståndssamhället föll samman. Folkrörelserna höll möten, debatterade, förde protokoll och röstade för att fatta beslut – precis som politikerna i riksdagen. Kvinnor, arbetare och andra grupper med liten makt ville gärna visa sig värdiga rösträtten och ett fullvärdigt medborgarskap.

Den samordnade utomparlamentariska kampen var något alldeles nytt. Folk utan förmögenhet, högre utbildning och rösträtt utmanade de etablerade makthavarna i staten, kyrkan och näringslivet.

Trots vissa reformer under 1800-talet fick bara en liten del av folket rösta vid 1900-talets början. De ekonomiska kraven på väljarna medförde dessutom märkliga politiska konsekvenser. En väljare som ena dagen hade rösträtt kunde dagen efter mista den om affärerna gick dåligt eller om konjunkturen vände. Riksdagsvalet 1887 avgjordes faktiskt p.g.a. en skatteskuld. Liberalen Olof Larsson hade missat att betala in skatten. Alla politiker som stod på samma vallista som Olof blev därför av med sina riksdagsplatser.

1890 bildades Sveriges Allmänna Rösträttsförbund, vars främsta krav var allmän och lika rösträtt. Förbundet bestod till stor del av liberala krafter som också var verksamma i nykterhets- och frikyrkorörelsen. Även socialdemokrater och andra arbetare medverkade i förbundet. Båda partierna var alltså för den lika rösträtten, men socialdemokraterna förespråkade storstrejker för att snabbare komma fram i frågan. Liberalerna var emot radikala aktioner och därför lämnade många socialdemokrater rösträttsförbundet  och förde kampen via Socialdemokratiska arbetarepartiet, som bildats 1889. 1902 bildade liberalerna ett nytt parti – Frisinnade landsföreningen. De konservativa bildade 1904 Allmänna valmansförbundet, som var emot den allmänna och lika rösträtten.

Den kvinnliga rösträtten uppmärksammades inte mycket av rösträttsförbundet eller i riksdagen. År 1903 bildades därför Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), som främst bestod av liberala kvinnor ur den övre medelklassen.

Efter många nedröstade förslag och regeringsskiften godkände riksdagen 1909 förslaget om allmän rösträtt för män. Tidgare hade endast 9 procent av hela befolkningen haft rösträtt, den andelen ökade nu till 19 procent. Att det inte blev fler berodde främst på att kvinnorna fortfarande var uteslutna. Dessutom var rösträttsåldern hög, 24 år, och det ställdes fortfarande krav på att de manliga väljarna hade gjort värnplikten och betalat sin skatt.

1911 bestämde sig LKPR för att stödja de två partier som slogs för rösträtten – liberalerna och socialdemokraterna.

Den 17 december 1918 samlades ledamöterna i riksdagens första och andra kammare för att besluta om utökad rösträtt och valbarhet för både män och kvinnor. Det var från början inte tänkt att riksdagen skulle behandla rösträtten vid denna extrainkallade riksdag, men hösten 1918 skakades Europa av kriser och revolutionära stämningar. Både män och kvinnor hade under krigsåren fått göra stora insatser i försvarsmakten, jordbruket, industrin och i hemmen. Många ansåg att när folket gjorde så stora samhällsinsatser borde de också få rätt att rösta.

Efter lång diskussion i riksdagen, där vissa oroade sig för att ”de minst kompetenta” nu skulle få makten om allmän rösträtt infördes, fattades det historiska beslutet och Sverige kunde med större rätt kalla sig en demokrati. Det fanns dock kvar vissa begränsningar som gjorde att cirka 2 procent av befolkningen inte fick rösta, man skulle ha en ordnad ekonomi, skötsamhet och förstånd.

Redan i valen till kommuner och landsting 1919 skulle alla myndiga svenska medborgare ha en röst var, oavsett kön, social bakgrund och förmögenhet. Beslutet påverkade även riksdagen, eftersom första kammarens ledmöter utsågs indirekt av landstingen.

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga.

I samband med med detta upplöstes Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt – LKPR.

Sigrid Kruse

Under 2019 kontaktade en journalist och en författare Vrigstads hembygdsförening. De hade sett att vi i vårt bildarkiv har bilder på Sigrid Kruse och båda skrev om kvinnliga rösträttsaktivister.

De uppgifter vi haft om Sigrid var att och hon systern Ester var döttrar till den skånske godsägaren Frans Oscar Kruse och hans hustru Anna Maria Mathilda Borgström.

En systerdotter var sjuklig och kom 1917 till Vrigstads Vatten-kuranstalt för att få behandling. Mostrarna Sigrid och Ester Kruse besökte då Vrigstad för att hälsa på flickan och blev så förtjusta i samhället att de 1920 lät byggmästaren Karl Klasson (Rudolf Klassons far) uppföra huset Gläntan (Jönköpingsvägen 20), som sommarbostad.

Huset kom så småningom att bli permanentbostad för Sigrid och Ester. De bodde där till sin bortgång, Ester 1945 och Sigrid 1950.

Katarina Olsson har skrivit boken ”Sigrid, Augusta och de andra” där Sigrid Kruse är en av huvudpersonerna. Journalisten Mathilda Ohlsson har recenserat boken och skrivit en serie artiklar om några rösträttskämpar, bl.a. Sigrid Kruse, se nedan.

Så röstade vi i Vrigstad

Fortsättning från bilden ovan.

Källa till uppgifterna är SCB, Äldre statistik.

Partibeteckningarna har varierat under åren. Det som står som Högern under 1920- och 30-talet hade partibeteckningarna Lantmän och borgare, Valmansföreningen och Svensk samling. Högern användes först vid valet 1940.

Bondeförbundet hade beteckningen Landsbygdspartiet fr.o.m. 1948. Centerpartiet användes först vid valet 1958.

Partibeteckningen Folkpartiet kom till valet 1936, före det användes De frisinnade. De liberala hade en egen lista 1928, de samlade då endast 2 röster.

Arbetarepartiet kommunisterna har haft flera partibeteckningar som räknats in i det totala röstantalet, bl.a. Klass mot klass och Socialisterna.

Skolorna i Vrigstad socken   

Att dokumentera dåtid och nutid är en av hembygdsrörelsens viktigaste uppgifter. Vrigstads hembygdsföreningar har själva eller i samverkan med andra gett ut 13 böcker och skrifter som berättar just om Vrigstad förr och nu. I den senaste, ”Vrigstad i maj 2018”, dokumenterade vi samhället som det såg ut för knappt två år sedan.

Nu arbetar vi för fullt med en ny bok, Skolorna i Vrigstad socken, som sträcker sig från år 1648 fram till idag. Det var 1648 som den 16-årige friherren Göran Gyllenstierna på Lundholmen lade grunden till Vrigstad pedagogi. Den äldsta kända landsbygdspedagogien inrättades 1629 på Lundboholms gods i Södermanland av friherre Carl Carlsson Gyllenhielm. Men pedagogien i Vrigstad var en av de första och en av de få som utan nämnvärda avbrott fortsatt i snart 400 år.

I boken kommer vi bl.a. att berätta om hur biskop Esaias Tegnér närmast ”sol och vårade” den 85-åriga jägmästarinnan Elisabeth Hafström, född Askerin, från Gnillinge. Hon var änka efter jägmästaren Jonas Hafström som ägde tredjedelen av alla skattehemman i Vrigstad socken.

Vid ett besök i Vrigstad träffade Tegnér jägmästarinnan på ett samkväm i prästgården och förde då samtalet in på skolan. Resultatet blev en donation av fru Hafström till pedagogien för att förstärka pedagoglönen. Donationsbrevet lyder:

”Under min 85-åriga levnad har ännu ingen pedagog i Vrigstad funnits, som uppfyllt ändamålet med denna välgörande inrättning. Men sedan herr doktorn, biskopen och ordensledamoten Tegnér försäkrat mig, att hädanefter skicklige och för barnaundervisningen verksamma lärare ofelbart härtill skola förordnas och tillsyn för deras kall ej fela, så, under glad förhoppning och förbehåll, att konsistorium för en kommande framtid alltid tillsätter härstädes kunnige, nitiske och rättskaffens män, som befrämja ett så aktningsvärt föremål, förordnar, anslår, donerar och skänker jag härmedelst för evärdliga tider såsom ägo och tillökning i lönen för Vrigstads församlings pedagogi en fjärdedels mantal Holkaryd Lillegärd av mina inom nämnda församling ägande hemman, vilken gåva jag med sunt förnuft och fri vilja genom mitt namns och sigills undersättande, oåterkalleligen enligt förut till herr doktorn och biskopen Tegnér givet löfte, i tillkallade vittnens närvaro bekräftar.

Gnillinge den 8 augusti 1825 Elisabeth Hafström”.

Tegnér skrev ett mycket vackert, egenhändigt tackbrev till fru Hafström, som i all sin ordprakt var typiskt för skalden Tegnér. Något mindre vördnadsfull mot fru Hafström var Tegnér i ett brev någon tid senare till statssekreteraren af Kullberg. Han skriver:

”En gammal fru har skänkt ett hemman till Vrigstads pedagogi. Det förstås av sig självt, att jag komplimenterat henne så gott jag i officiell väg kunnat. Men skulle du ej kunna utverka henne några ord till tacksägelse med konungens underskrift? Det skulle göra stor sensation. Gumman är stenrik och gåve kanske ännu en hemmansdel.”

Tack vare den donationen kunde t.ex. simhallen i Vrigstad byggas.

1842 infördes folkskolan i riket – så även i Vrigstad socken. Den
3 oktober 1842 valdes på sockenstämma Vrigstads första folkskole- styrelse. Den bestod av prosten Gustaf Wetterling som självskriven ordförande, löjtnant 0 Rydingsvärd på Biskopsbo, häradshövding Axel Rydbäck på Lundholmen, hemmansägaren Johan Hafström i Holkaryd, Anders Lindqvist i Virestorp, J P Rylander i Horveryd, Esaias Jonasson i Köpstad och Isak Hafström i Sunnerby.

Det första sammanträdet höll skolstyrelsen 1845, och det viktigaste ärendet var att upprätta reglemente för skolan. Man eftersträvade att göra pedagogien till en fast skola och tillämpa allmänna folkskole-stadgan på pedagogien. Det skedde genom att lästiden utsträcktes till nio månader (tidigare fyra) och att barnen från olika rotar skulle avlösa varandra vid skolan i tioveckorsperioder. Pedagogens lön, alltså avkastningen av de två hemmanen, ansågs svara mot vad en lärare enligt folkskolestadgan hade rätt att kräva.

I boken presenterar vi fakta om skolan på denna tiden. Vi har grävt i kommunarkivet och bl.a. hittat minnesanteckngar från K A Hultqvist som var lärare här under många år. (Det var K A Hultqvist som räddade den gamla skolan från att rivas 1917. Han köpte huset och flyttade det till nuvarande plats, Tegnérvägen 9.)

En av många noteringar: 6/9 nerflyt. för störande, – ständigt ytterst lat och slarfvig.

Skolan togs inte alltid på allvar. Många elever gjorde ”mer nytta hemma” tyckte föräldrarna – eller kunde de som här stanna hemma p.g.a. separatistiska åsikter (vad det nu kunde vara).

Betygen och betygskriterierna var lite annorlunda på den tiden. I en examenskatalog för den fasta skolan/Wrigstad Pedagogi 1867 framgår det vilka ämnen barnen fick betyg i: innanläsning, utantill för katekesen, samt bibelns gamla och nya testamente, skrivning, räkning, svensk historia, geografi, naturlära, svensk grammatik, flit och sedeuppförande.

I ett förmaningstal 1889 påtalar Hultqvist hur man hälsar på varandra och på vuxna, att man ska stänga grindar och inte plåga djur. Allt avslutas med hur man uppför sig i skolbyggnaden: ”I skolrummet ingen lek. Skolrummet är skolrum och i det måste ständigt vara lugn, ingen lek i samlingsrummet heller; äfven det rummet är afsedt för andra ändamål; de lekande måste hålla sig på lekplanen. Gåendet i vår trappa ger ännu mycket öfvrigt att önska. I trappor i allmänhet bör man gå, ej stampa, och gå på framdelen av foten ej på klacken. I vår trappa särskilt måste det gås väl, om dån ej ska höras.”

Det verkar till stor del som om gårdagens problem också är desamma idag.

I boken kommer vi också att presentera alla de byggnader som funnits i Vrigstad, men eftersom det är socknen vi skriver om så behandlas också Holkaryd, Virestorp och Åkaköps skolor.

Många av de som gick i skolan på 60-talet kommer ihåg att det var värdshuset som fungerade som skolbespisning. På den tiden fanns det också skolpoliser. Dessa berättar vi om liksom om skolsparandet, fluortanten och mycket, mycket mer. Till detta kommer självklart ett antal bilder från vårt rika bildarkiv – men det räcker inte.

Nu behöver vi din hjälp!

Vi behöver hjälp av dig som varit elev eller lärare på skolan också. Skriv korta eller långa berättelser, från dagens skola eller gårdagens. Vill vi ha så många personliga minnen från skoltiden som möjligt.

Vi vill också ha bilder, men inte bara klassfoton. Har du bilder som berättar vad ni gjorde på rasterna, på skolresan, på utflykten eller kanske i klassrummet? Låna oss dina bilder. Vi skannar av dem och du får självklart tillbaka dem.

Vi vill ha dina nedskrivna minnen och bilder senast under april månad. Vi ska sedan göra klar boken i datorn, korrekturläsa, skicka till tryckeriet och i samband med julskyltningen kommer vi att starta försäljningen. Som vanligt kommer vi att erbjuda våra medlemmar att köpa boken till ett lägre pris än till icke medlemmar, men eftersom vi ännu inte vet omfattningen kan vi inte ange något pris än. Lämna ditt material till Börje Cronvall och om du skickar via e-post gör du det till info@vrigstadshembygdsforening.se.