Vrigstadgranit
Den 12 juni 1954 kom en skrivelse till Kommunalnämnden i Vrigstad med begäran om stöd för att starta en industri för framställning av Vrigstadgranit, se nedan. Hembygdsföreningen har inte kunnat hitta någon dokumentation över hur kommunen agerade i ärendet – men någon verksamhet blev det aldrig.
Jönköping den 12 juni 1954
Till Kommunalnämnden i Vrigstad.
Undertecknad som funnit ett mycket vackert och sällsynt mineral inom Vrigstad storkommun samt kontrakterat brytningsrätten på detsamma har projekterat förläggandet av en industri till Vrigstad samhälle.
Fabrikatet skulle bli en beklädnadsplatta till fasader framställt av ovannämnda material. Den skulle reklameras under namnet ”Vrigstadgranit”.
Materialet är ingen ursprunglig granit, utan en amorf sådan, som genom en ovanlig naturens process omvandlats från sandsten till granit. På grund av sitt föregående är mineralet ovanligt lättarbetat och genom denna egenskap har den eliminerat vanliga graniters handikapp som är dess hårdhet.
Som jag är en man med nästan 30 årig erfarenhet inom branschen, därav 20 som egen företagare och ett 30-årigt hobbyintresse för geologi vet jag vad jag talar om. Som fyndigheten verkar ha en bredd av cirka 300 meter och längd av 1 000 meter och ett antagligt djup av 10 meter skulle den ungefär innehålla 3 milj. kbm.
En blivande industri skulle således kunna ha en
materialtillgång för generationer.
Driften vid den fabrik som jag äger har jag lagt ned för några år sedan. Anledningen att jag slog igen driften var en mängd samverkande orsaker. Främst inflationen. Jag tillverkade mest gravvårdar. Sålde till privatpersoner det ena året levererade och fick betalning året därpå. Då hade pengarna fallit i värde.
Så råkade jag ut för bedragare, några stycken i följd. Blev allvarligt sjuk. Hade väldig hård konkurrens från ett 15-tal företagare i samma bransch och på samma kundkrets. Jag hade fått nog, skaffade mig ett annat arbete och tänkte invänta något framtida tillfälle till att fortsätta.
Under mina från tjänsten lediga dagar har jag forskat i bergen i Jönköpingsbygden och slutligt gjort mitt fynd av detta mineral. Nu känner jag att mitt tillfälle kommit då jag frestas att försöka fortsätta igen. Av lättförståeliga skäl har jag inga kontanter. Men jag har ju min fabrik. Jag har ju tidigare försökt sälja den, men det har inte lyckats. Den kostar mig 45 000 kronor. Jag har bjudit ut den för
42 000 kronor. lnteckningskuld är 9 500 kronor.
Men hus och tomt kan jag ju inte flytta. De torde dock täcka inteckningskulden.
Som jag hört att Vrigstad kommun är intresserad av att få en industri förlagd inom kommunen och även är beredd att ekonomiskt trygga starten för en sådan får jag härmed anhålla om att kommunalfullmäktige tager mitt ärende under behandling. Det som väger till min fördel är att materialet är fullkomligt unikt.
Arbete utfört i detta material kan beskådas vid fastigheten Borgen i Nydala socken, huggna portstolpar, husgrunden, trappan vid ingången. Materialet kan således anses vara konkurrensfritt. Det är väderbeständigt i motsats till marmor. Jag är ju fackman, äger maskiner och är intresserad av min bransch.
Jag har tänkt mig att kommunen kunde gratis upplåta tomt samt hjälpa mig söka statslån till uppförandet av fabriksbyggnad och till rörelsekapital. Eller att kommunen kunde försträcka med lån för igångsättandet. Företaget kan ju lämpligen drivas halvkommunalt med av kommunen valda representanter som har full insyn i företagets drift.
Jag bifogar en tablå över hur driften skulle ordnas och en sannolikhetskalkyl. Som jämförelse till dessa siffror kan jag nämna att granitskivor som är ramsågade men ej kantsågade betingar ett pris mellan 150-200 kronor per m2, för 10 cm. tjocka skivor. De säljs som halvfabrikat till stenhuggerier som ej själva ha någon ramsåg.
Högaktningsfullt
Liss Petersen, Bomgatan 8, Jönköping.