Det är ett svårt och stort ämne. Jag har den fördelen, att jag inte kostar något. Jag ska försöka så gott jag kan berätta vad andra experter har sagt i denna fråga. Till mitt försvar kan jag säga, att jag yrkesmässigt sysslat med språk i många år. Ortnamnsforskning är i stor utsträckning faktiskt språkforskning. Förra gången som jag hade uppdraget att svara för en temakväll, så vet jag, att Er kondition överansträngdes otroligt den gången.
Det är, tror jag, så här att människor vill gärna ha en förklaring på det mesta omkring sig. De mår illa, om de inte vet riktigt vad saker och ting beror på. Man funderar på namn, språk och på ord. Varför heter det nu så här? Varför heter Vrigstad Vrigstad? Man brukar säga, att folk är ordgrubblare. De undrar, var kan det komma ifrån? Det är en gammal företeelse, och när man inte kan klara ut det riktigt praktiskt, hittar man ofta på förklaringar.
I första Moseboken 11 kapitlet berättas det om Babels torn. Den som skrivit den berättelsen har också funderat. Berättelsen var så, att alla människor på jorden talade samma språk. Och så började de att bygga detta höga torn, och då tyckte vår Herre, att nu utmanar de mig. De ska i alla fall inte upp till himmelen. Jag ska förbistra tungomålen och alla ska ut och skingras i världen och tala olika språk. Det hebreiska ordet ”Baal” om Ni tittar i Bibeln, så står det faktiskt, att det betyder förbistring. Därav kommer namnet Babel. Det är nu faktiskt inte så.
Nere i Huseby fanns det för en del år sedan en glad amatör, höll jag på att säga, som tolkade ortnamn friskt. Han hette Peter Rudbeck. Han hade sett, att det fanns en stad i Ryssland som heter Smolensk. Där har smålänningarna varit. Den är grundad av smålänningar, kom han på.
När jag var barn, hörde jag en historia om Ödestugu. Hur kan en socken heta Ödestugu? Jo, det var under pesten, när alla familjer var döda och alla hus stod öde. Det kom en vandringsman, och han satte en lapp på dörren. Han skrev, ”här är öde stuga” och så fick socknen namnet Ödestugu. Det är alltså förklaringar som inte håller. Men sådana förklaringar som vi gärna, ja, om vi inte begriper något, hittar vi på någon förklaring. Så har alla de här ortnamnssägnerna uppstått.
Man kan fråga sig, vad det kan vara för mening med att veta hur ortnamn uppstår? Ja, dels är det detta, att vi kan få reda på vad de betyder. Men vi kan också få veta ganska mycket om hur bebyggelsen har gått till. Var man har börjat att bygga socknen, och vilka ortnamn som är äldst. Innan jag går in på själva ortnamnen, ska jag visa en dia, som vi kanske kan ha glädje av senare. Det är några begrepp, vi ska klara ut, innan vi börjar på allvar. Jag vet inte, om det här syns riktigt.
Det här är århundradena på denna axel 800, 900, 1000, 1100, 1200, 1300 och så vidare, och det här är miljoner människor. Man har försökt att beräkna, hur många miljoner människor som bodde i Europa. Vi behöver inte fördjupa oss i antalet, men vad vi ska titta på, är hur befolkningen växte under den här perioden. Från 800-talet fram till 1300-talet har befolkningen ökat hela tiden. Under den tiden, har det tillkommet många nya gårdar. Det har funnits ett visst antal gårdar, men efter hand som folkmängden ökat, har man brutit upp ny mark och bildat nya gårdar. De ortnamn, som jag kommer att prata om idag, hör hemma mest i den här perioden, under den här tillväxten. Sedan har vi en senare. Efter 1300-talet hade vi en kris då. folkmängden gick tillbaka ganska mycket. Det var inte bara på grund av pest och annat, utan av andra skäl också. Sedan började tillväxten här igen. När vi kom fram till 1750-talet, har folkmängden nästan exploderat fram till vår tid. Detta beroende på alla nya tekniska uppfinningar som har kommit till. Man har kunnat få ut mer mat per arbetstimme och per arealyta på åkrarna.
Alla dessa småställen, som vi har skyltat, som Karlsbo, Ängaberget och de här som är unga och som kommit till på de senaste 300-400 åren, kommer jag inte idag att syssla med. Är det något djärv som vågar säga, att det kan vi ta en annan gång, är det möjligt. Jag tänkte syssla med det som ligger här under denna tiden. Jag kommer att använda några ord. Jag kommer att säga medeltiden, och det är ungefär den tiden här som ligger mellan 1000-1100-talet och 1400-1500-talet. Vikingatiden är ungefär mellan 800-1000-talet, och sedan har vi lite andra perioder före vikingatiden och alltihop. Det kallar vi för förkristen tid.
Vi som bor i Vrigstad, ska ha några andra årtal också i minnet, när vi pratar om gårdar och bebyggelse och det är de här. 1143, då vet Ni, vad jag menar, blev det ett kloster i Nydala. De började ganska snabbt att äga jord, byta, ärva, sälja och köpa gårdar i vår socken. När vi kom fram till 1527, ägde klostret faktiskt Vrigstad socken. Det fanns knappast någon mark här, som inte var i klostrets ägo.
Vår store konung Gustav Vasa tog hand om alltihop i samband med reformationen. Han tog helt enkelt klosteregendomen. Av dessa gårdar bildades friherrskapet Lundholmen 1570. Det tillföll friherren Gyllenstjärna, och han hade rätt att ta skatt och annat i socknen under den tiden fram till 1682. 1682 tog kungen eller kronan tillbaka alltihop igen. Om Ni minns från historieboken, kallades det för reduktionen. Man reducerade – man tog tillbaka alla gårdarna till kronan.
Av dessa gårdar gjorde Karl XI indelningsverket, och alla dessa boställen som vi har här i socknen. Vi har löjtnant-, hovslagar-, trumslagar-, pipare-, adjutantboställen och allt vad de heter. Det kommer vi tillbaka till också.
Jag tänkte bara säga en sak, att det finns faktiskt namn, ortnamn, som man har hittat på. För det mesta är det inte, så att man säger, jaha, här har vi vår gård, och den döper vi till Horveryd. Så går det inte till, eller så gick det inte till. Det finns några undantag. Det finns t.ex. ett här i närheten, och det är Nydala. Nydala har man döpt. Man har sagt, att det här ska heta Nydala. Det var munkarna som kom från den klara dalen i Frankrike, Klara Vallis. De kallade sitt kloster Nova Vallis, eller den nya dalen. Det blev Nydala.
Ett annat fall har vi inte så långt härifrån, och det är Kostad. Det var de två herrarna Koskull och Stahl von Holstein som grundade Kostad bruk 1740. De tog Ko från Koskull och Stahl von Holstein och så döpte man bruket till Kostad. Det finns en del sådana fall. Men i regel har inte sådana här bebyggelsenamn uppstått på det sättet.
Jag tänkte så här, när jag höll på lite med det här, att om 500 år eller 700 år kanske det står någon och talar om ortnamnen i Vrigstad, och så säger han eller hon, att det fanns ett område som kallades för Gulfområdet. Vi har hittat, att det kommer av gul eller någonting, kanske de kan säga. Hur kommer ett sådant namn till? Jag tror inte någon Vrigstadbo använder något annat ord än Gulfområdet på det området vid Växjövägen. Hur uppstår ett sådant namn? Någon måste säga eller tänka det första gången. Man måste ha något att hänga upp det på, och så småningom blir det så. Snart är Gulfskylten borta och om 50 eller 100 år finns kanske inte macken. Men Gulf, namnet, kommer kanske att leva.
Så är det kanske som ortnamnsforskaren gör, att de måste gå tillbaka, och försöka lista ut hur det har börjat, och vad är grunden till det här namnet, och hur har det utvecklat sig. Det är en vetenskap för språkforskare, det här med ortnamnshistoria.
Det är en tröst, att de nästan alltid är osams. Jag har läst så mycket som finns om det här. De har olika meningar. Vi kommer till några ortnamn som det inte finns någon mening om, och där jag tänker ha en mening. Jag tycker, det är en tröst, att man kan våga sig på att vara lite djärv, gissa och tolka också.
De flesta ortnamnen som vi har är sammansatta av två delar. Man kallar det för förled och efterled. Holka är förleden och ryd är efterleden. Knuts är förleden och bråten är efterleden och så vidare. Det är just de här efterlederna man sysslar med egentligen mest och försöker tolka dem. Man kan också datera dem lite grann. Jag kommer, att försöka dra några sådana här. Jag har ordnat dem efter ålder, enligt vad man menar.
De äldsta ortnamnen vi har i Sverige, anser man är de som slutar på inge och stad. Det finns några andra, som inte vi har i vår socken. Men dessa är äldst. Sedan kommer by, torp eller arp. Det är samma ord egentligen, men det är bara det, att torp har förändrats till arp. Ryd, bo, boda. Målen och bråten är relativt unga namn. Bråten har jag egentligen tagit med, för vi råkade att sätta det på affischen. Det är nog ganska sent egentligen. Det är nästan inne på gränsen, till vad jag hade tänkt att ta med. Jag tänkte dra några av de här namnen vi har i Vrigstad. Jag har ordnat dem efter den här ordningen ålder och efter efterleden.
Vi ska böja med det namn, som vi har på inge. Vi har ett enda sådant namn, och det är Gnillinge. Det är så att, de som sysslar med ortnamn försöker hitta den allra äldsta skrivningen. Den här är från 1301 och 1337, och då skrivs det på det sättet. Det är ett mycket svårt namn att tolka. Det är nog egentligen ingen som har försökt på allvar. Det är långt före 800, som de här namnen kom till. Kanske t o m ner mot Kristi födelse. En del anser, att de är så pass gamla. Man är överens om, att inge är samma som t ex när vi säger närking, om en som bor i Närke. Men det finns andra som menar, att det här har haft en annan form. Det skulle kunna betyda äng, ljung eller länga.
Det finns sådana här namn i England och Uppland. Det finns allra mest av dem runt Mälaren. Men Gnillinge är det enda här i Vrigstad. Det här med närking, smålänning och så vidare och ett exempel, det finns en socken i Uppland som heter Mysinge. Det finns ett ord som betyder mosse. Det är fornsvenska mysing. Då har de som bott vid mossen, blivit kallade för mysingar och så småningom har ordet gått tillbaka till själva bebyggelsen och kallats för Mysinge. Kan man komma på, vad den här förleden betyder. kanske man kunde lösa den här gåtan.
Om man tänker på det andra alternativet, att det skulle betyda ljung, äng eller något sådant, är det kanske inte så dum tolkning. Jag har hört många här som säger Gnillingen. Man säger inte Gnillinge utan Gnillingen. Jag vet inte, om Ni känner igen det. Det är nog inte ovanligt Det skulle tyda på, att det inte är en närking, utan det är något annat ord som ingår där. Det är väl, att det finns gåtor kvar.
Vi har två namn på stad, och det allra viktigaste är förstås Vrigstad. Vi har Köpstad också. Även när det gäller stadnamnen finns det mest kring Mälaren. Det finns ungefär 2 000 namn som slutar på stad eller sta. Själva grundbetydelsen är man rätt så överens om, även om man diskuterat det. Det betyder plats eller ställe. Det är släkt med stå. Det har inte något med t ex stad i Mariestad eller Kristianstad att göra. Det är ett annat ord. Det här ordet betyder plats.
Man kan undra, vad det handlar om för plats. Man säger, att det kan vara någon ägobeteckning, och att det är ett namn på en person, den här förleden. När det gäller Köpstad finns det ett namn från förkristen tid. Det har man hittat på annat håll, och det var Köpe. Då skulle Köpstad betyda, att det här är Köpes ägo eller Köpes boplats. Samma är, att det skulle funnits ett mansnamn på Vrig, och Vrigstad skulle betyda, att det här är Vrigs boplats eller ägo.
Det här är, vad som finns att hämta hos experterna. Slår man upp lite, finns det ett urgammalt ord som betyder vrida, som heter just wrig. Med diverse spekulation, kan man tänka sig det, och att det skulle vara den boplatsen som ligger vid ån, åkrökarna, eller något sådant Det är oavgjort som mycket annat i den här tampen.
Nästa grupp i ålder är de som slutar på by. Vi har tre namn i Vrigstad som slutar på by. Det är Lundby, Sunnerby och Vettansby. Vettansby känner Ni kanske inte igen, så där omedelbart, men det är den gården som så småningom blev Lundholmen. Det finns 3 400 sådana här namn i Sverige och ungefär 100 i Småland. De finns också i England. De som tippar har sett Derby och Grimsby. De finns i Normandie i Frankrike. Man tror, att dessa säkert är före kristendomen. Kanske en 800-900 efter Kristus. Vi kan tolka den här efterleden by. Det betyder helt enkelt gård. Det kan också betyda by, i den meningen som vi säger. Vi menar, att en by är flera gårdar. Men från början har det betytt en gård, och just en gård som har varit nyodling på den gamla byns mark, eller gamla gårdens mark.
Lundby är intressant, för det finns på andra håll i Sverige. De ligger alla centralt i socknen. Man tror, att det har betydelse helig lund. Det kan stämma på vårt Lundby, för vi har de stora gravfälten där ute. Det skulle betyda gården vid den heliga lunden. D v s en plats där man kanske haft religiösa handlingar eller som offerplats eller så. Att det har bott mycket folk där framgår av gravfältet.
Sunnerby är också mycket gammalt, och det är säkert en utflyttning från Vrigstad. Det betyder gården i söder. Det var en av de allra första gårdarna, som Nydala kloster ägde. Det var biskopen i Linköping som såg till, att de kom över den.
Sedan är det Vettansby, och det är mycket svårt. Det finns inte längre. Det användes efter friherrskapets tillkomst lite grann, men inte särskilt ofta. Jag har sett det i någon jordebok från 1702, och då är det fortfarande med. By betyder gård, men vad förleden betyder, vet jag inte. Det skulle vara skönt, om man kunde hitta ett gammalt ord som betydde väster, för det skulle stämma rätt så bra med Sunnerby. En gård som flyttade ut till väster från den gamla bygden. Men tyvärr går det inte att få ihop det.
Jag tänkte, att vi skulle göra ett experiment, som vi ska fortsätta med sedan med jämna mellanrum. Det är en karta över socknen. Jag har prickat in kyrkan, och tänkte att vi skulle sätta en röd prick, för de namn vi har pratat om. Om vi sätter Vrigstad där och Köpstad där och Gnillinge blir här någonstans. Sunnerby, Vettansby och Lundby, sådär någonting. Vi ser, att det har uppstått en liten koncentration, som säkert är den första bebyggelsen i socknen. Vi ska ta fram kartan om en stund igen.
Sedan är det en grupp namn, som det är många problem med. Det är de som slutar på torp eller arp. Vi tar dem på torp först. Jag har med tre på torp och tre på arp. Man får inte förväxla det här med de torp som vi kallar torp, typ dagsverkstorp. Det här är ett annat ord, torp, som är mycket äldre och har en annan betydelse. Det betyder nybygge egentligen. Det kan man säga, att de här dagsverkstorpen på senare århundraden också betyder. Det här har kommit söderifrån. I tyskan heter samma ord dorf, och det har vi lånat in via Danmark. Det finns 7 500 sådana här namn i Sverige från Skåne till Dalälven. De finns i England och Normandie också, där vikingarna var. Dateringen är också ungefär vid vikingatiden 800-1000-talet. De kan också förstås vara yngre, vilket jag tror, att de här är.
Det betyder utflyttargård eller nybygge. Det är typiskt, när folkmängden ökar, så flyttar man ut lite längre från den centrala bygden och tar upp nya. Hjärtatorp, jag har inte hittat något äldre än 1702. Det är i och för sig ganska gammalt, men i sådana här sammanhang är det roligt, om det finns ändå äldre.
Det finns två tolkningar på Hjärtatorp. Den ene är, att det skulle ha med ordet hjort att göra. Det skulle tyda på, att där fanns det hjort. Med hjort menade man inte bara just kronhjort eller dovhjort, utan man menade överhuvudtaget, vilt som hade horn. Den andra förklaringen är. att det skulle vara ett mansnamn med, Hjärtron. Det skulle betyda Hjärtrons nybygge. Det kom i kronans ägo, det här stället och var förarboställe vid överste löjtnantens kompani av Jönköpings Infanteriregemente.
Det finns en som har tolkat det här och sagt, att det har med hjort att göra. De här två finns ingen som har tolkat, vad jag har kunnat hitta. Kneckestorp skrevs Knixtorp 1689. Det är nog så att ordet Kneck har säkert med knä att göra, och det betyder krök. Det kan vara en krök på vägen, där det här nybygget har uppstått. Vi sätter frågetecken efter det.
Virestorp är mycket svårt och mycket intressant. 1334 finns det någon som har skrivit det på det sättet, och jag har satt ett frågetecken. Jag tror inte det handlar om Virestorp, utan det är en förväxling med ett annat ställe. Det är neråt Nydala. 1689 står det Vistorp. 1689 det står för södra, och det står för norra Virestorp. Det är någon lantmäterihandling det där. 1754 står det Vistorp och 1776 Vestorp. Ingen gammal Vrigstadbo säger Virestorp. Det är möjligen om man sitter och tittar på karten eller ska skriva en adress, och då kanske man säger Virestorp. Jag tror de flesta säger Vestorp. Det stämmer rätt så bra med den här gamla skrivningen Vestorp. Att man då skulle kunna tolka det namnet utifrån, det uttalet vi har här. Vi säger Vestorp, och är vi riktigt fina, säger vi Vistorp. Vestorp blir det nog, om Du ska ha riktigt äkta mål.
Det finns ett gammalt ord, som man kanske kunde våga sig på att ta fram. Det är ett ord vis och en dialektvariant vesa. Det betyder vatten eller sankmark. Det är inte fel, om man tänker sig terrängen där uppe, att föreslå en sådan tolkning och säga, att det här är ett nybygge vid den sanka marken. Det är ett förslag. Vi kan inte avgöra det nu med omröstning. Man kan säga, att det är mer eller mindre troligt.
Sedan är det också tre st på arp, som vi har. Det är Kyrkarp, Mölnarp och Spånarp. Vi har årtalen där. Som Ni ser, är det gamla gårdar allihop. Som jag sa, förändras det här mellan 1329 och 1702 från Kyrkotorp till Kyrkarp, så att torp blir arp.
Det hette Mölnatorp och sedan Mölnarp. Spanetorp före 1779 och Spånarp. Det betyder samma sak. Arp betyder samma sak som torp, naturligtvis. Frågan är, vad förleden betyder. Kyrkarp är inte stort, och det innehåller ordet kyrka. Det har experterna sagt, att det är kyrkomark och där har man tagit upp ett nybygge. Jag kan inte få Mölnarp till att stämma. Jag vet inte, om någon av Er hört talas om, att det kan finnas något som, Mölna betyder säkert kvarn, vattenkvarn, någon gång påminner om kvarn. Jag pratade med någon som hade en aning om. att det funnits några stenar där. Jag vet inte.
Spånarp, slutligen, är också ett ord, där jag är ute och gissar lite, men det finns faktiskt en gammal form för stång eller stänger som ser ut så där. Tänker man på terrängen där, är det väl inte otroligt, att det funnits några stockar eller någon enkel gångbro över någon slags spång där ute. Det skulle då betyda, nybygge till stängema eller spången.
Spånarp var boställe åt kaptenen vid Vrigstad kompani av Smålands Grenadjärbataljon, när den var i sin glans dagar. Nu är vi på något lite yngre gårdar. Det är mitt under folkökningen som man röjde. Ryd betyder röja. Så här många har vi med – Gettersryd, Holkaryd, Horveryd, Svinseryd, Kvarnaryd och så finns det yngre t ex Källetyd och den typen. De har kommit till på senare århundraden.
De här namnen ryd är typiska för Småland och Blekinge. Om man går lite västerut till Halland och Västergötland, heter de red som Liared, Ullared, men det är samma betydelse. I Dalsland hittar vi Mellerud och Billerud. Det är också sanna ord. I Skåne slutar det på röd som Löberöd och Veberöd. I Danmark är det också röd. I skogstrakterna i Tyskland heter det rode. Det finns massor av sådana ortnamn där. Det kommer av rya som betyder röja. Det började under vikingatiden och fortsätter sedan under medeltiden med de här namnen.
Gettersryd var inte så gammalt, men Holkaryd har vi lika gammalt som bynamnen nästan. Horveryd är tveksamt, och sedan är det lite yngre. Holkaryd kan vi säkert säga är från tidigare medeltiden. Gettersryd är alltså en röjning i skog. Det betyder ryd, och jätter är ett ord som betyder stenbunden mark. Sätter – jag vet inte, om Ni har hört, att man säger stora småstenar. Holkaryd är ett ord som heter höl, hyl, hut och som ingår i det här ordet. Det betyder vattensamling. Ni har säkert använt ordet hölj ibland. Hölj är samma ord. Det är vattensamling eller sankmark. Det är förresten samma ord som ingår i Hultsjö och i Hylletofta.
I Horveryd finns det ett ord som heter horva, och det betyder inhängnad åker. Svinseryd är Svens röjning förstås. Kvarnaryd är samma sak det där. Det kan knappast betyda något annat än kvarn. Det är så sent också som 1702. Jag har inte kollat terrängen eller detaljerna, om det kan stämma.
Kvarnaryd var länsmansboställe från 1760. Det tillhörde kronan. Nu ska vi ta fram kartan igen, om jag hittar den. Jag har lyckats röra ihop alltihop. Nu tar vi en annan färg. Vi tar svart. Vi har stad, inge och by här. Nu ska vi ta torp. Vi hamnar här uppe med Virestorp. Spånarp och Knekestorp hamnar här någonstans och Mölnarp här. Hjärtatorp här någonstans.
Sedan har vi ryd, Holkaryd där någonstans och Gettersryd är där. Kvarnaryd och Horveryd är där. Ni ser, att det börjar gå ut mot gränserna lite nu. Vi ska ändå närmare gränsen så småningom.
Här är en grupp som är rolig och därför svår. Det är den gruppen som slutar på bod eller boda. Det är så, att det finns tre olika betydelser på efterleden. Boda är det enda namnet som inte är sammansatt, som vi har. Det betyder helt enkelt bodar. Det berättar kanske lite hur bönderna häri skogsbygden försörjde sig. De hade inte så mycket spannmålsodling, utan det var mest boskapsskötsel. Det här betecknar betesplatser, där det fanns bodar, fäbodar eller slåtterbodar. När sedan bebyggelsen fick den ta över namnet efter de här platserna, där bodarna hade stått. Det gäller samma sak för Bjällebo. Bjälleboda har vi redan från 1751. Bjälle/bjälla är samma sak som skälla. Det är en klocka som korna har. Namnet skulle betyda bodarna där skällorna spelar. Och så far den fasta bebyggelsen ta över det namnet sedan. I dessa två ord boda eller bo betyder det träbodar. Det kan inte gärna vara fiskebodar eller något annat.
I Gisabo betyder bo helt enkelt bostad. I det här fallet, är det säkert ett mansnamn som finns där som Gisle. Det är Gisles bostad. Biskopsbo slutligen, jag har inte skrivit något årtal här. Vi vet ungefär, när vi fick biskop i Linköping, och så mycket tidigare kan vi kanske inte tänka oss, att det är. Det är någon gång på 1100-talet. Där betyder bo ungefär förvaltning eller fögderi. Det är samma som i Vedbo, Östbo och Sunnerbo, möjligen. En biskop har i alla fall varit inblandad. Det kan man utgå ifrån. Det var troligtvis Gisle, som startade Nydala kloster.
De här gårdarna var också boställe. Bjällebo var löjtnantsboställe och senare korpralsboställe vid majorens skvadron av Smålands husarer. Biskopsbo var boställe för majoren vid Smålands husarer.
Nu börjar vi närma oss de sista namnen. Det är målen och bråten. De här namnen på målen är mycket vanliga i Småland och Blekinge. Om Ni åker ner mot Kronobergs Län och in i Blekinge har vi Eriksmåla, Tröjemåla, Smörtunnmåla, och allt vad det heter där nere. Det finns ca 900 st namn som slutar på målen eller måla. Vi har 3 st i Vrigstad. Den här efterleden betyder uppmätt jordstycke. Många av Er har säkert hört ordet måla i betydelsen mäta. Vi säger ibland, när någon har vägt eller mätt riktigt, riktigt och rikligt kanske vi ska säga, och då har man fått gott mål. Röst Målt, sa vi.
Det finns en som är svensk mästare, eller var, på de har namnen och han hette Nils Ödéen. Han kom från Fröderyd. Han har granskat alla dessa måla-namnen. Det jag säger nu, är hans tolkningar. Knapramålen, enligt honom, Ni ser att det finns ett p där Knapramålen. Det ingår ett ord knape i det ordet, och det betyder vapensven, ung man eller tjänare. Det skulle vara ett uppmätt stycke jord eller mark som har tillfallet en ung vapensven. Det är kanske inte så onaturligt, att det gick till så, att någon som hade rikligt eller mer jord, kunde mäta till lite till en tjänare.
På Porsamålen har han två alternativ Ödéen. Det ena är, att det ingår i själva ordet för växten pors. Den använde man ganska mycket förr i olika sammanhang. Bl. a. till ölbryggning och medicinaländamål. Men hans alternativ, som han mest trycker på, är att det är ett namn. Han kan belägga, att det finns folk som hette Porse i förnamn. Det skulle vara Porses uppmätta jordstycke det där.
Trissmålen går han däremot bet på. Han har ingen förklaring till det. Han kastar fram som en teori, att det skulle gått ut efter sjön, och att sjön en gång i tiden skulle hetat Trithir eller Tridir. Därför att han har hittat ett ställe i Lannaskede socken, som heter Trisshult och där finns det sjö, som han antar har hetat så. Han drar den slutsatsen, att det här skulle kunna vara samma, som det i Trisshult. Det måste jag lämna kv ar otolkat.
Det var bostad åt kavalleriprofossen i början. Profossen var den som skötte om straffdomarna vid regementet. I den mån det utmättes prygel, skulle profossen sköta det. Han skulle sköta arresten och så vidare. Senare övergick det, till att bli boställe till övertimmermannen vid Vrigstad kompani av Smålands Grenadjärbataljon.
Då har vi slutligen bråten, Knutsbråten och Kringelbråten. Det är det två bråta-namnen som vi har Bråten betyder svedjeland helt enkelt. Det är släkt med bryta. Man har gjort en svedjefälla eller svedjeland i skogen. Den har Knut gjort, och Kringelbråten betyder, att det är en rund svedjefälla. De här namnen på bråten är inte så gamla.
De var kronoboställe också. Det var boställe åt hovslagaren, kavallerihovslagaren eller hovsmeden. Om vi ska pricka in de här namnen också, så vi får vår karta komplett. Trissmålen ligger här och Knutsbråten. Knavramålen ganska nära. Kringelbråten ligger mot denna gränsen. Meningen med den här kartan, är att visa hur det har börjat, inne i den bästa eller den lättast åtkomliga marken av bygden, när det inte varit så mycket folk. Sedan har befolkningen ökat, som vi visade, och då flyttade man ut nybyggen på båda sidor, och man röjer här, alla ryd. Måla får man uppmätt och torp är alltså nybyggen, som man tar upp. På detta sätt får man plats fler och fler.
Jag har ytterligare några namn, som jag tänkte, jag skulle nämna, men som inte passar in i de här grupperna. Jag tror ändå, att de kan vara intressanta. Det första heter Blommedala. Det är ett gammalt namn. Det finns redan från 1319. Jag kan inte se annat, än att det betyder precis vad det står. Dal kanske inte är så fantastiskt, som vi menar numera med en dal. Det är kanske lite mer en sänka, men blomma betyder säkert blomma. Det är ett vackert och originellt namn som är så gammalt.
Åkaköp är ett namn som egentligen inte hör hemma här. De ska egentligen ligga längre västerut nere vid Östbo och Rydaholm. Vid Lagadalen finns det många gårdsnamn som slutar på köp. Det betyder köp. 1279 finns det belagt. Det är Åkes köp. En gång i tiden var det en som hette Åke, och som gjorde ett köp. Det blev Åkaköp.
Jag hoppar över Stavlunda lite, och så tar vi Lundholmen, som var friherrskapet. En viktig del i friherrskapet var Lundby. Holm här betyder lite i stil med borg eller befästning. Antagligen har de börjat ungefär, där huvudbyggnaden ligger nu att göra något liknande borg eller befäst hus.
1573 hette det Lundbyholm, och sedan dröjde det inte länge förrän det hette Lundholmen. Redan efter 30-40-50 år hette det Lundholmen. Stavlunda har Ni kanske hört. Man har sagt, att förr hette vår socken Stavlunda. Stavlunda betyder, om man tolkar det enligt ortnamnsforskarnas alla regler, betyder det inhägnad helig lund. Kyrkan lär ha legat öster om ån. Det kanske var en sådan där offerplats eller någonting, jag vet inte. Men jag tänkte, att det namnet hör hemma, när vi pratar om ortnamn i Vrigstad. Det ska i alla fall nämnas, även om vi inte kan klara ut riktigt, vad det har kommit ifrån.
Föredrag av Rudolf Thunander vid Hembygdsföreningens temakväll 1987-02-05.