John Kilian ”Kilo” Bengtsson övertog Wadells tidigare affär, Torget 1, 1901. Bengtsson var född i Breared i Halland och hade haft egen affär i Skillingaryd innan han kom till Vrigstad.
I dödsrunan i tidningen beskrevs han som ”en sällsynt godmodig och älskvärd man och i affärer reell, human och plikttrogen. För de fattiga och lidande hade han alltid ett varmt hjärta och en hjälpande hand”. Att han var en omtyckt sällskapsmänniska har omvittnats från många håll.
Gustaf Dahl berättade, att Bengtsson till skillnad från Wadell inte ansåg sig finare än att han kunde vara ute i butiken och expediera själv, fast inte så där gentilt och underdånigt.
Han stod alltid ett stycke ifrån mjölsäcken när han öste mjöl i påsen och ett stycke ifrån det amerikanska fläsket, när han skar upp skivor. Han var alltid finklädd med stärksaker (krage, manschetter och skjortbröst), hårvattenkammad och med ett moln av cigarrök omkring sig.
Vad han särskilt expedierade var tyger, som han ansåg sig vara specialist på. Han visste exakt hur många meter och decimeter det skulle vara till en kostym, till pojke eller till en fet eller en mager karl. Han visste också på centimetern hur mycket foder och tillbehör som gick åt och det stämde precis när man kom till skräddaren. Bengtsson skötte också sin bokföring själv.
I grannfastigheten fanns Gästgivargården med många hästar, matgäster och resande, men man hade ingen telefon. Så alla telefonbud till Gästgivargården gick till Bengtsson, som då förmedlade om någon ville ha rum eller stallrum för en häst.
Bengtsson var ungkarl och intog sina tre präktiga måltider där varje dag. Samtidigt framförde han uppdragen han fått per telefon. Gästgivargården tog ofta emot s.k. provryttare, handelsresande som reste omkring och som ibland stannade till några dagar. Den levnadsglade ungkarlen ”Kilo” Bengtsson hade ingenting emot att göra dem sällskap vid smörgåsbordet och spelbordet.
I december 1930 dog Kilo Bengtsson, 59 år gammal. Han sörjdes närmast av syskon. Han är
begravd i familjegraven på Breareds kyrkogård.
