Köp vår nya bok om skolorna i Vrigstad socken

Nu finns årets hembygdsbok att köpa. ”Från sandbänk till lärplatta. Skolorna i Vrigstads socken – förr och nu” är titeln på boken är är på drygt 300 sidor, i färg. Medlemmar betalar endast 150 kr, för övriga kostar den 200 kr. Vi ger även att ut en almanacka – för år 2021 – med äldre bilder på föreningar i Vrigstad. Almanackan kostar 100 kr.

Vi vill helst inte ha kontant betalning. Du kan betala via swish 123 471 36 40 när du handlar eller att du betalar in korrekt belopp till bg 5560-4292 i förväg. Glöm inte att ange ditt namn samt vad du betalar för, t.ex. 3 böcker + 1 almanacka = 550 kr. Du kan sedan hämta böckerna och almanackorna hos Börje Cronvall, Marita Magnusson eller Kerstin Carlsson.

Här kommer några korta glimtar från de berättelser som elever och lärare skrivit om sin tid i Vrigstads skola:  
”I skolrummet ingen lek. Skolrummet är skolrum och i det måste ständigt vara lugn, ingen lek i samlingsrummet heller; äfven det rummet är afsedt för andra ändamål; de lekande måste hålla sig på lekplanen. Gåendet i vår trappa ger ännu mycket öf­vrigt att önska. I trappor i allmänhet bör man gå, ej stampa, och gå på framdelen av foten ej på klacken. I vår trappa särskilt måste det gås väl, om dån ej ska höras. Störande gående i trappan kommer att med nu ingående läsår att antecknas såsom ett brott mot anständigt uppförande.” Utdrag ut folkskolelärare K. A. Hultqvists tillfälliga anteckningar

”På den tiden var skolan 7-årig=7 terminer om 3 månader per år, då var ej så mycket fråga om skolgång, det viktigaste var arbetet. Vid 7 års ålder tog far mig ut kl. 3 på morgonen för att hjälpa till med slagtröskning och så fort man kom hem från skolan var det att börja hacka tall, hugga ved till mor och småved till skolan, far hade nämligen leve­rans av skolved i kastvedsform.” Gustav Holke

”Det var väldigt hård disciplin. Det hade inte gått annars med 3 klasser. Det var tvunget, att det var ordning och reda. Det var inte lönt att försöka prata eller göra något som inte var lovligt. Det kunde bli bestraffning också med smäll på fingrarna. Kvarsitt­ning var ett mycket populärt straff. Man fick sitta kvar efter skolan, när de andra hade gått hem 1 timma eller något.” Oscar Isén

”När det var lunch tog vi fram våra smörgåsar och till det drack vi mjölk eller saft, utom på vintern, då hade vi oftast varm chokladmjölk. Det var lite spännande att se vad de andra hade för smörgåsar. Ofta bytte vi med varandra för att få ett annat på­lägg.” Elvy Karlsson

 ”När det var dags för geografi började läraren/lärarinnan med Sverige och sedan Europa. När klassen sedan bytte lärare började de åter om med Sverige och Europa och så fortsatte det t.o.m. års­kurs 7.” Roland Larsson

”På ett par reservbänkar, som stodo i bredd med de övriga bänkarna, hade vi våra matkorgar uppställda och där bredvid intogo vi vårt mid­dagsmål – undervisningen började klockan 9 och slutade klockan 4, så det blev egentligen middag i skolan. Vad som fanns i de där korgarna skall jag inte närmare avslöja. Från de burgnare hemmen var det sällan att klaga, ty från dem innehöll skolkor­gen både bröd, mjölk och sovel och då och då även ett stekt ägg, men för torpar- och knektfamiljernas barn blev det nog mest bara mjölk och bröd.” Oscar Carlström

”Året var 1953. Jag var alldeles nyexaminerad från småskoleseminariet i Växjö och hade fått min första tjänst vid Vrigstads skola. Vikariatet var på 8 veckor. Den ordinarie lärarinnan Elsa Andersson var sjuklig och kom aldrig tillbaka, så de 8 veckorna blev i stället 43 år vid Vrigstads skola.” Sonja Liew

”Skoldagen inleddes med att vi stod upp vid vår bänk och sjöng psalmen: ”Din klara sol går åter opp, jag tackar dig min Gud. Med kraft och mod och nyfött hopp Jag höjer glädjens ljud”. Denna sjöngs oavsett om solen sken eller regnet stod som spön i backen, men det var ju en fin början på skol­dagen.” Stig Marz

Läs mer…