Det är inte direkt svårt att själv hitta fornfynd och fornlämningar. Det gäller bara att söka på rätt platser. Det säkraste tipset är att leta i områden där fornlämningar redan registrerats eller där man vet att fornfynd hittats tidigare. Där är den ekonomiska kartan och registren till stor hjälp, liksom naturligtvis lokalkännedom och gott öga för jordbruk.
Hittar man ett fornfynd eller en fornlämning, som inte finns registrerad på den ekonomiska kartan, vänder man sig i första hand till länsstyrelsens kulturmiljövårdsenhet. Detta gäller även om en fornlämning riskerar att skadas vid något arbete.
Stenåldersfynd, som flint- och bergartsyxor och flintavslag, görs lättast efter regn i nyplöjda och nyharvade åkrar. Artefakten har då kommit upp till ytan och regnet har sköljt bort jorden så att fyndets udda form och färg framträder tydligt. Man skall gå i jordar som är ganska torra eller väldränerade, inte i sänkor som före dikenas tid varit våtmark. Höjdryggar och södersluttningar mot vatten och vattendrag är bra stenålderslägen, både för gravar och boplatser. Man kan också titta där jorden eroderats bort, längs vägarnas diken o s v.
Skålgropar hittar man vanligtvis i anslutning till bronsåldersrösen. Man skall gå ut på natten, helst efter ett regn, och lysa från sidan på stenar och hällar med en ficklampa. Skålgroparna framträder då som skuggor i släpljuset. Samma effekt kan fås i grynings- eller kvällsljus. Titta gärna på stora block som ligger högt i terrängen, kanske mitt i åkrarna. Eftersom man redan hittat en sten med skålgropar i Vrigstad, är sannolikheten stor att man kan hitta fler. Bronsåldersrösen har inte alltid registrerats, eftersom de ofta ligger oländigt ute i skogen. Titta på höjdernas krön efter stensamlingar, gärna i områden där andra rösen registrerats eller i liknande miljöer.
Under forntiden, särskilt under bronsålder och äldre järnålder, offrades saker och ting, även djur och kanske människor, i mossar. Dessa mossfynd har nästan uteslutande gjorts vid torvarbeten – befinner man sig på en torvmosse kan man titta i torvdiken efter ovanliga former och färger som ben och rost, och kanske även efter ädelt glittrande metaller.
Ytterligare järnåldersfornlämningar är svårt att hitta. Värt att hålla utsikt efter är flacka stensättningar och odlingsrösen, som inte ser ut som 1800- och 1900-talets odlingsrösen. Dessa senare seklers odlingsrösen innehåller ofta sten som varit i vägen för plogen. Järnålderns stensättningar och odlingsrösen är flackare och har mindre stenar. Titta där man på järnåldern bedrev hackbruk, alltså på torr mark, på höjdryggar och sluttningar.
Texten bygger på ett föredrag av Nils Fabiansson, fil.mag i arkeologi.