Vrigstads socken ur Jönköpings län, En topografisk-statistisk beskrifning med historiska anmärkningar av Magnus Höjer, 1872-1884.
”Vrigstads socken, genomfluten af ån med samma namn, gränsar i norr till Svennarum och Hylletofta, i öster och sydost till Ljunga och Stockaryd, i söder till Hjelmseryd samt i vester till Nydala och Svennarum. Hemmantalet är 35¼ förm., hvaraf 18½ skatte, 9 kronor och 7¾ frälse; sammanlagda fastighetsvärdet år 1874 var 933,000 kronor. Arealen är 1,053qv.-mil, hvaraf 0,033 qv.-mil vatten. År 1870 var folkmängden 1,888 personer på 463 hushåll; den var vid 1874 års slut 1,866. Vrigstad bildar med sina annex Svennarum och Nydala ett konsistorielt pastorat af första klassen med pastors lön reglerad till 4,080 kronor.
Vrigstad var egen socken på 1200-talet. ”Vrikstadh” skrifves socknen 1329 och oftare; äfven ”Wrixstadha” eller ”Wrixstatha” eller ”Wrigstatha”. Af gårdar nämns under 1300-talet ”Kepsthadh”, nu Köpstad, ”Kyrkiuthorp”, nu Kyrkarp, ”Skaftnäs”, ”Stensrydh” och ”Hulcarydh”, nu Holkaryd.
Bland kyrkoprester känna vi herr Karl från 1344 och herr Sven från 1370. I ett permebref av 1329 säges Vrigstad då och länge hafva legat under Nydala kloster.
Den största egendomen är Lundholmen, väl bebygd och vackert belägen ej långt från vattendraget, som går genom socknen, och nära en liten insjö. Godset utgjordes 1874 av 2¾ mant. skatte säteri med underlydande 3 5/8 mantal, jämte qvarn och såg, det hela värderadt till ungefär 165,000 kronor och tillhörigt professor N. C. Fredriksén.
Lundholmen är bildadt af Wettansby, tre gårdar om 1 mant., varunder Höga Stenstorp om 1 mant. afhystes; Vettansbygårdarna hafva förmedlats till ¾:dels hemman och Stenstorp till ½.
Lundholmen gafs 1570 till sätesgård i det friherreskap, som då anslogs till rikskansleren, friherre Nils Gyllenstierna, och som bestod af Vrigstads och Almesåkra, alla kronohemman af Ödestugu samt delar af Svennarums och Malmbäcks socknar. Det var sedan hos Gyllenstiernska slägten, till dess hela friherreskapet indrogs 1681 genom reduktionen.
Lundholmen utbyttes från kronan med 1683 års ränta af frih. Harald Strömfelt, mot gifvet vederlag i Sunnerbo härad; men som vederlaget ej ansågs fullgodt, måste han 1691 åtaga sig ”att prestera en mundering”. Båda han och sonen voro emellertid innehafvare äf Lundholmen och skrefvo sig dertill. Det har derefter varit i flera händer och skattköptes enligt uppgift 1803.
En ganska vigtig plats är Vrigstads kyrkoby med icke obetydlig handel; den eger poststation, läkare, apotek och gästgifvargård.”