Carl XII:s härjningar i Europa i början av 1700-talet var för Sverige en kostsam historia. Under hans vistelse i Bender, i dåvarande Turkiet, tog han bl a stora penninglån främst av armeniska bankirer. Efter Carl XII:s död 1718 och regimskiftet därefter vägrade dock Sverige att erkänna dessa skulder. Representanter från Turkiet vistades därför i Sverige under de första åren efter krigsslutet, för bevakning av kraven. Enstaka stannade kvar mycket länge och en del blev kvar för gott och blev svenskar.
Betty Hegg:s farfar var en av dem som kom att stanna i Sverige. Betty föddes 1785 och växte upp på en gård i trakten av Vänersborg. När hon var i 8 – 9 årsåldern dog föräldrarna och hon kom som fosterdotter till familjen Hallberg i Vänersborg som drev en matvaruhandel där. Makarna Hallberg dog i början av 1800-talet och Betty stod återigen ensam. 1804 flyttade hon till Jönköping och blev jungfru hos Buntmakare Ludwig Hegg.
Buntmakaren har beskrivit Betty så här: ”Jungfru Inga Brita Hallberg från Vänersborg har vistats hos familjen under ett antal månader år 1804. Hon återvände till Vänersborg den 23 januari 1805. Flickan Inga Brita var av medelstorlek, välvuxen och såg bra ut. Frisk, smidig och stark. Ansiktet var något skarpskuret och skinnet svagt brunaktigt samt håret och ögonen mycket mörka. Som kristen var hon konfirmerad. Hon var ovanligt duktig på att läsa, skriva och räkna, men var också praktisk och flitig i vanligt arbete. Inga Brita talade tydlig och vacker svenska med mycket spetsiga R-ljud. Hon var avvaktande och umgicks sällan med andra ungdomar. I övrigt var hon viljestark och hade ett livligt temperament.” Så beskriver alltså Buntmakaren sin jungfru.
Tycke hade dock uppstått mellan Buntmakarens son Olof Ludwig och Inga Brita och hon återvände till Jönköping och den 3:e april 1808 vigdes de båda i Jönköping. Olof Ludwig var en studerad karl och 1816 utnämndes han till kronofogde i Wästra härad. Året efter inköpte han gården Mölnarp i Vrigstad dit familjen flyttade med sina fyra barn.
Det blev hustrun Inga Brita (Betty) som med sin praktiska läggning fick ta hand om gårdens skötsel. År 1820 arrenderades dessutom Prästgården i Fröderyd. Minst ett par gånger i månaden förflyttade sig Betty mellan gårdarna på ryggen av sin snabba svarta häst. Hon var en mycket skicklig ryttarinna. Hon hade god hand med tjänstefolket på båda platserna men umgicks mycket lite med grannfruarna. Hon engagerade sig mycket i barnens uppfostran och utbildning. Efter flytten till Vrigstad utökades familjen med ytterligare två barn.
En lunginflammation ändade Bettys liv den 15 december 1842 i en ålder av 57 år 7 månader och 16 dagar, som framgår av gravkorsets inskription. Korset restes av hennes äldste son Ludvig Napoleon Hegg i Nässja.
Oskar Leopold Hegg
Oskar Leopold Hegg var det fjärde barnet till Olof Ludvig och Inga Brita (Betty) Hegg född Hallberg. Oskar var född 1814 i Jönköping och var alltså tre år när familjen flyttade från Jönköping till Mölnarp. Han gick inte så långt för att fria för i Sunnerby Postgård (Sunnerby Östregård) hittade han sin livsledsagarinna. Hon hette Britta Sjölander Petersdotter och de gifte sig 1839. Troligen med faderns hjälp köpte Oskar Stenshults säteri och lät omgående uppföra ett nytt boningshus, det nuvarande, som idag bebos av Åke och Gullan Rydahl. Äktenskapet resulterade i sex barn.
Äldst var dottern Wilhelmina som gifte sig med nämndemannen Anders Nilsson i Bergs socken i Kronobergs län. Barn nummer två var också en flicka som fick namnet Charlotta, hon dog 2 år gammal. Fyra månader efter Charlottas död föddes ytterligare en flicka. Och som brukligt var döptes hon också till Charlotta. Denna Charlotta gifte sig med landstingsmannen Magnus Bolander i Holkaryd. Om Charlotta går många historier som ni säkert hört berättas. Magnus och Charlotta ligger begravda i kvarteret ner mot värdshuset.
Som nummer fyra i barnaskaran i Stenshult föddes så äntligen en son. Han fick namnet John Oscar. John gifter sig 1871 med Christina Rundqvist från Sunnerby Ågård. I samband med giftermålet övertar han brukandet av svärföräldrarnas gård, Ågården i Sunnerby. Blir några år senare brukare av Smedhemmet i Stenshult. Därefter köper han Sunnerby Östregård där han bor till sin bortgång den 14 april 1930.
År 1848 föds ytterligare en son som får namnet Pehr Ludvig. Han dör 11 år gammal i Stenshult. Ett dödfött flickebarn föds 1850 och det sista barnet föds 1853, det var en dotter som fick namnet Carolina. Denna Carolina gifte sig 1883 med kyrkovärden Emil Svensson född i Norra Ljunga. Carolina övertog gården i Stenshult efter föräldrarna.
Carolina och Emil får två barn, båda flickor. En av dem fick namnet Gerda, hon föddes 1885. Denna Gerda känner ni nog alla om jag säger Gerda i Stenshult. Liksom sin mor Carolina övertog Gerda föräldragården efter föräldrarnas bortgång. Hon gifte sig med poliskommisarien Enoch Pettersson.
Gerda testamenterade till Vrigstads hembygdsförening en penningsumma samt en del möbler som nu pryder vår stuga.
John Oscar Hegg
En av sönerna till Oskar Leopold Hegg fick namnet John Oskar. Han föddes i Stenshult 1848. Som jag nämnde gifte han sig med Christina Rundqvist i Sunnerby Ågård. Efter att ha brukat svärföräldragården, Sunnerby Ågård, samt därefter Smedhemmet i Stenshult köpte han Sunnerby Östregård.
Inom äktenskapet föddes sju barn. Först föddes Wilhelmina (Mina) 1872 samt Alfrida (Frida) 1873. Ingen av dem gifte sig. I början av 1920-talet byggde John en undantagsstuga för sig och sin hustru där döttrarna Mina och Frida skötte om dem. Stugan uppfördes vid gamla Växjövägen som gick genom Sunnerby. Många av er minns säkert Mina och Frida de bodde båda i stugan till sin död. Johns undantagsstuga bebos idag av Lennart och Anna-Greta Johansson.
Efter flickorna föddes 1876 en son Carl Ludvig. Honom vet jag inget om. Sen föddes tre barn som alla dog i ettårsåldern. Sist i barnaskaran föddes Oscar Fredrik 1887. Oscar övertog Sunnerby Östregård i mitten av 1920-talet. Han gifte sig med Elsa från Hylletofta. De fick barnen Maja 1923, Birgit 1925 och Arne 1930.
I denna grav ligger John och hustrun Christina samt döttrarna Mina och Frida.
Wictor Eugen Hegg
Wictor Eugen Hegg var Betty Heggs, född Hallberg, femte barn. Han föddes 1816 i Jönköping, alltså året innan familjen kom till Mölnarp. Han gifte sig med Helena Christina Petersdotter från Hylletofta. De fick sex barn
Yngst i barnaskaran var Claes August Hegg född 1858. Han gifte sig 1880 med Josefina Hafström född 1860 i Holkaryd. År 1883 förvärvade han Sunnerby Östregård (Den utskiftade delen av Östregård). Claes August var en förtroendeman i Vrigstad, bl a var han kommunalordförande från 1892 till 1904, alltså under tolv år. Han gjorde en stor insats genom sitt arbete med att förbättra socialvården, som var under all kritik vid hans tillträde. Han såg bl a till att den gamla prästgården flyttades och byggdes om till ålderdomshem 1896. Det var alltså den byggnad som senare blev Vrigstads Värdshus och som brann 1976. Under Augusts tid som kommunalordförande fanns i Vrigstad en provinsialläkare som hette Lindegren. Honom engagerade August till att för varje vecka uppgöra en matsedel med enkel men närande kost för åldringarna på ålderdomshemmet. Nu blev det alltså ordning på kosthållet och de gamla fick den näring de behövde.
Claes August och Josefina får sju barn. Äldst var Edit född 1880. Hon var synskadad från födseln och bodde kvar i föräldrahemmet till sin död. Jag skall återkomma till henne.
Efter Edit föddes Victoria. Hon var född 1882 och levde ogift kvar i Östregård till sin död 1954. Carl föddes 1884 och gifte sig med Febe Hermansson från Nävelsjö. Carl dog i Vetlanda 1969. Ernst född 1886 gift med Ester Westman från Värnamo. Han dog i Nässjö 1963. Anna föddes 1888. Bodde i föräldrahemmet till sin död i spanska sjukan 1919. Ivar född 1893. Levde ogift tillsammans med syskonen Edit och Victoria i Östregård. Sist föddes Lilly 1897. Hon gifte sig 1923 med sysslingen Albert Hegg i Nässja. De drev lantbruk i Fröset, Fröderyd socken 1923-1929, Rulla i Ramkvill 1929-1934, Rösås Prästgård i Bäckaby 1934-1961. Lilly dog 1955 och Albert 1973. Båda har sin grav på Vrigstad kyrkogård.
Claes August går ur tiden 1939 och hustrun Josefina 1940. I familjegraven ligger också dottern Anna, som dog i spanska sjukan 1919, men hennes namn finns på syskonens gravsten härintill.
Edit Eugenia Hegg
Här vilar tre av August och Josefina Hegg:s sju barn. Fyra namn finns på stenen. Det är dottern Annas namn som redovisats här men hon vilar i familjegraven som jag sa tidigare.
Edit var äldst av Claes August och Josefina Hegg:s barn. Hon föddes 1880 i Mölnarp men kom med föräldrarna till Sunnerby Östregård 1883 där hon sedan kom att framleva hela sitt liv utom de sista två åren som hon tillbringade på Göransgården. Hon dog där den 25 januari 1972, alltså 92 år gammal.
Edit föddes med en synskada. I unga år hade hon ledsyn. Hon kunde se personer men inte urskilja dragen. Så småningom försämrades synen och när hon var 29 år gammal kom hon för första gången i kontakt med blindskrift. Det var Per Johansson i Nässjö (Himla-Per), själv född i Sunnerby, som kom med ett blindskriftsalfabete. Edit lärde sig det på rekordtid. Efter ett par dagar klarade hon av det enligt vad hon själv berättat. Åren 1916 och 17 gick hon på en hantverksskola för blinda kvinnor i Uppsala. Efter kursen arbetade hon några år med att tillverka saker av bast, som hon skickade till försäljning i de blindas försäljningsställen i Stockholm och Malmö. Kronprinsessan Margaretha gjorde mycket för de blinda. Bl a fick hon länens landshövdingefruar att engagera sig i arbetet för de blinda. Detta resulterade i att Edit fick besök i Sunnerby av landshövdingskan Ekblom 1948. Det var en stor händelse som Edit aldrig glömde.
Det som annars upptog Edits tid var arbetet på gården. Kontakten med djuren och naturen stimulerade henne. Hon skötte mjölkningen på gården ända till sitt 85:e år. Då hade hon sån värk i handlederna så då fick Ivar, brodern, investera i en mjölkmaskinsutrustning. På äldre dar berättade hon om när hon skulle gå till Sunnerby mader och mjölka korna och var tvungen att gå över åbron som vid den tiden saknade räcken. Hon riktigt bävade efteråt vid tanken på vad som kunde hänt. ”Jag kunde ju ha gått rätt ut i ån” sa hon. Hon var ju blind.
När hon var åttio år fick hon diplom för felfri mjölkhantering, en utmärkelse hon var mäkta stolt över och det med all rätt.
Informationen om Inga Brita Hegg f. Hallberg framfördes av Stig Marz vid Hembygdsföreningens Kyrkogårdsvandring den 9 september 2000. © Stig Marz