”Jag Jöran Güllenstierna Friherre till Lundholmen, Herren till Stäket, Björkesund och Helleröö, gör hermedh witterligt, att efter min sal. Herr Fader hade uti sinnet at uprätta en skola widh Friherreskapet Lundholmen, derutinnan de mästomkring boende kunde låta uptuchta och informera sine barn uti de konster och öfningar, som dem på framtiden kunna wara till gagn och nytta. Men ähre desse Desiner förmedelst welb:te min k: Herr Faders hastiga frånfälle förhindrade och Intermitterade, derföre hafwer jag godt funnit och ansett detta samma ställa i werket, och förordna wällärde Herr Johan Laurentz Wittenium att derwedh blifwa en skolemästare, och informera den ungdomen som honom kan blifwa ombetrodd, för hwilken tjenst jagh hafwer föruthan annat som till hans beställning är förordnat, undt och efterlåtit honom ett hemman bed:t Lilla Lunnabergh att behålla och bruka fritt för wissa och owissa utskylder, så länge han wid densamma tjensten blifwer; Hwarför begäres respektive Tjenstl. och wenl. Af welb. Hr. Landshöfdingen samt H:s Kongl. Maj:ts utskickade Krigs-Commisarier, att de wille låta samme wällärde Hr Joen de friheter och immuniteter åtnjuta som efter Adeliga privilegier följa: Jagh förblifwer dee welb. Herrar till willigh tjenst och affectation städse obligerat , Hermedh will jag dee welb. Herrar som dess wedkommer, under Guds den högstes protection tienstl. och wenl. Hafwa recommenderat, af Uppsala den 16 November Anno 1648.
Georg Güldenstierna.”
Man kan fråga sig om det var denne blott 16-årige pojkes eget initiativ att starta en skola i friherrskapet. Troligen inte. Av dokumentet framgår att ”min salig herr fader hade uti sinnet at uprätta en skola widh Friherrskapet Lundholmen”. Nu, efter faderns hastiga bortgång, ville sonen alltså förverkliga faderns vilja. Den ursprungliga tanken kommer troligen från den unge friherrens morfar, Johan Skytte, som bl.a. under nio år undervisat prinsen, den blivande kungen Gustav II Adolf. Skytte spred sina åsikter om folkbildningens välsignelser, vilket säkert påverkat dottersonen.
Enligt dokumentet skulle alla barn inom friherrskapet ha möjlighet att få undervisning vid Pedagogin. Friherrskapet var stort och omfattade Vrigstads och Almesåkra socknar med alla där befintliga skatte-, biskops-, kyrko- och klostergods, alla kyrko- och klostergods i Ödestugu socken jämte tre gårdar och ett torp i Svenarums socken.
Det säger sig självt att det hade varit praktiskt omöjligt att ta emot alla barn inom detta område. Eftersom skolgången var frivillig räknade man säkert med att elevantalet skulle bli begränsat till en mindre skara. Föräldrarna behövde barnen till arbete på gården. Skolan lär delvis ha varit ett internat, så att de avlägset boende barnen vistades i skolan längre tid utan avbrott.
Skolan kom alltså igång i Lilla Lunnaberg under läraren Wittenius ledning. Läroämnena var läsning, skrivning, räkning och kyrkosång.
Skolans förste lärare, Wittenius, kom att inneha sin tjänst som pedagog under sju år. När kriget mot Polen bröt ut 1655, kom han med som regementspräst vid överste Ridderhielms rytteri och råkade året därpå i fångenskap hos polackerna och avrättades på skärtorsdagen 1656, tillsammans med tre andra präster.
Wittenius efterträddes av Andreas Wallander, som vid sitt tillträde redan kände Vrigstads och friherrskapets förhållanden, eftersom han i tolv år varit biträde åt prosten Komstadius i Vrigstad. Han var född i Kalvsvik i Kronobergs län 1605 och tillsattes som pedagog i Vrigstads pedagogi av friherren Göran Gyllenstierna genom friherrebrev den 1 augusti 1656.
Wallander bör ha varit en duglig man. 1658 utses han till hovpredikant i friherrskapet Lundholmen, vad nu detta kan ha inneburit. Han hade nu tre befattningar. Biträde åt prosten Komstadius, pedagog vid pedagogin samt hovpredikant på Lundholmen.
Den 6 januari 1661 ingår han äktenskap med den 32 år yngre Maria Nikolai i Fagerhult. Tillståndet var ”runt”. 14 dagar senare föder Maria dottern Anna.
I trettio år tjänstgjorde han som pedagog och avled i Vrigstad 1686.