I april 1816 kommer från Jönköping garvaren Johan Melker Dahl inflyttande till Vrigstad med sin hustru Ulla Ljung. De får en tillfällig bostad i marknadsbodarna utefter Växjövägen. Han står som ”Garvarmästare” och är född 1791 i Västerås.
Under 1816 uppförs Nybygget Ådala, nuvarande adress Kristina Nilssons väg 4, och garvaren Dahl flyttar dit och startar Vrigstads första industri, Ådala garveri.
I början av 1800-talet fick socknarna själva rätt att anställa garvare liksom sockenhantverkare. Övrig etablering av näringar på landet blev först möjlig genom näringsfrihetsförordningen 1846. Då blev det fritt fram att etablera rörelser och handel på landsbygden.
Garvning är en procedur där djurhudar omvandlas till läder och är en form av konservering, som syftar till att göra lädret mjukt och hållbart. Garvaryrket var ett hårt och slitsamt arbete. De råa skinnen var tunga att handskas med. Stora sullädershudar från hästar, oxar och kor vägde femtio till sextio kilo, när de var blöta.
Till tunnare ovanläder användes hudar från gödkalvar och kvigor. De stora djupa beredningskaren måste ideligen fyllas och tömmas på vatten, vilket gjordes för hand med hinkar. Då det gick åt mycket vatten etablerades garverierna om möjligt vid något vattendrag. Där det var möjligt lade man ut trärännor, som man öste vattnet i, som leddes in till karen, så man slapp att bära.
Att Ådala uppfördes vid ån var alltså inte en tillfällighet utan helt nödvändigt med tanke på den verksamhet som skulle bedrivas där.
I husförhörslängden står Dahl angiven som Logarvare. (Logarvaren använde sig av bark från ek, gran eller tall i en process med saltning och blötläggning.) Dahl hade två gesäller. Daniel Söderström och Carl Conrad Meurling.
Garvare Dahl med familj flyttade 1820 till Barkeryd och därefter till Hjälmseryd, Alebäck under Nässja där han i mitten av 1830-talet angives vara utfattig och hustrun fördärvad av värk. Han blir skriven på socknen 1844 och bor på Fattigkammaren, Hjälmseryd Prästgård. Hustrun avlider 1852 och f. d. garvaren flyttar till en Backstuga i Westerkvarn 1855.
Dahl efterträddes av garvaren Carl Haf, född 1783 i Habo. Haf, med familj, hustru och fosterson, kom till Ådala garveri från Barkeryd där han varit garvare. Haf var en carduansmakare, d.v.s. en garvare för finare skinn.
Man kan säga att Haf och Dahl gjorde en rockad då de övertog varandras garverier. Då Haf står som ”Factor” kan det ha varit så att Dahl fortfarande ägde garveriet, men verksamheten sköttes av Haf.
Det blev många garvargesäller som passerade garverierna i Vrigstad. De kom inflyttade från grannkommunerna men även längre ifrån som Kalmar, Strängnäs och Stockholm. De stannade sällan mer än ett år. Under perioden 1818 till 1825 arbetade sju gesäller i garveriet.
Att en nedsatt funktion inte var något hinder i det tunga jobbet vittnar följande anteckning i husförhörslängden om. För gesällen Johan Gustaf Rothstein har kyrkoherde Alin antecknat:”Döv och svårt att tala. Något fel i händerna”.
Garvare, kopparslagare och guldsmeder ansågs under 1800-talet vara de mest lönsamma yrkena.
Vid 1860-talets början kunde handelspatronen i Vrigstad ståta med socknens högsta årsinkomst, 3.000 Rdr, medan bryggaren taxerade för en inkomst på 1.500 Rdr och garvaren för 1.200 Rdr. Hantverkarnas inkomster var betydligt blygsammare. Skräddare, skomakare och urmakare omkring 500 Rdr, och bagaren 900 Rdr.
Bland drängarna på Ådala finns runt 1830-talet Johan Samuel Bolander. Han kommer längre fram att vara ägare till Ådala. År 1837 tillverkades i Ådala garveri hos Haf, 1.400 skålpund småläder, 2.200 skålpund sulläder och dessutom hann man med att bearbeta 1.000 diverse skinn. Det gick nog ganska bra för garvaren Haf. År 1839 ev. 1840 köper han 3/8 mantal Blommedala av Baronen Posse i Jönköping, som då stod som ägare till Blommedala.
Haf bor dock kvar i Ådala till mitten av 1840- talet, då han bosätter sig i Blommedala. Här dör han den 5 juli 1849 i slaganfall (Hjärnblödning eller hjärtattack). 1848 hade han överlåtit garveriet till garvaren Anders Peter Agrell, som kom från Esperyds garveri i Barkeryd. Det fanns tydligen en kontakt mellan garverirörelsen i Barkeryd och Vrigstad.
Agrell var född 1818 i Mariestad. Han gifter sig 1850 med Christina Bolander, född 1829, från Vrigstad Gästgivargård. Christinas far är kyrkvärd Magnus Bolander som äger Lunnaberg. Agrell driver garveriet i Ådala till 1855, då han flyttar till Jönköping.
För första gången kommer nu Ådala i en vrigstadfödd persons ägo. Garveriet övertas nu av garvaren Magnus Johan Samuel Bolander. Samuel, som han kallar sig, har äldste sonen, Carl Magnus
August Bolander, som lärling och gesäll i Ådala.
År 1859 lämnar Samuel över ansvaret för garveriet till sonen och flyttar till Lunnaberg, som han står som ägare till. Samma år, 1859, har Carl Magnus gift sig och bor med hustrun i Ådala. Det blev 27 år för Carl Magnus i Ådala garveri. År 1883 blir han änkeman, men driver garveriet till 1886 då han flyttar till Svenarum. Han säljer då garveriet till f.d. Korpralen och svärdsmedaljören, Frans August Grahn från Malmbäck.
Grahns son, Wilhelm Gustaf Grahn, hade arbetat hos Bolander sedan 1883, som gesäll. Han tar nu över driften med faderns och en broders hjälp. F.A. Grahn registerars i handelsregistret 1888-06-06. Frans August Grahn ämnar idka garfverirörelse.
År 1886 kom garvaren Johan Sahlberg till Vrigstad och köper fastigheten Annedal, nuvarande adress, Garvaregatan 2, som tidigare varit färgeri och drivits av färgaren Karl Adolf Mebius, som
avlidit 1884 av lunginflammation, endast 52 år gammal.
Fastigheten, med sitt läge vid ån, var ypperlig för ett garveri och den tidigare användningen som färgeri. Båda verksamheterna var vattenberoende.
I Ådala arbetar nu Wilhelm Gustaf Grahn tillsammans med far och bror. 1888 flyttar fadern och brodern och då köper Johan Sahlberg Ådala garveri och Wilhelm Grahn blir arrendator. Men så dör Grahn 1892 vid 33 års ålder i vattusot (Vätskeansamling i kroppen oftast beroende på hjärtsvikt). Sahlberg tar troligen över driften själv tills han 1898 arrenderar ut båda garverierna, Annedal och Ådala, till garvaren Anders Johan Lilja på 10 år. Men så försvinner Lilja 1899 och troligen driver nu Sahlberg garveriet själv tills han år 1900 hittar en ny arrendator, som blir P.O. Lindegren. Han lägger nu ned Ådala garveri, men behåller Annedal. Efter detta upptas endast hyresgäster, som boende i Ådala.
Därmed gick en 84-årig industriepok i Vrigstad i graven.
