Skräddaren Clas August Carlsson, senare Sidenqvist, föddes 1851 i backstugan Sidenberg under Knutsbråten, Vrigstad socken.
År 1876 ingick han äktenskap med Rusthållardottern Helena Kristina Andersdotter i Lammaskog. Även hon var född 1851.
Äktenskapet välsignades med nio barn, sex pojkar och tre flickor. En pojke och två flickor dog i tidig ålder. Familjen flyttade 1892 till Forserum, där Clas August arbetade som skräddare. Här bodde de till år 1900 då de flyttade till Enköping.
Vistelsen i Enköping blev inte långvarig. I september 1901 återvände familjen till Vrigstad och flyttade in i Bryggeriet. Vid inflyttningen angavs hans yrke till skräddare men ändrades senare till bryggare. År 1903 fick Sidenqvist betyg för att idka bryggeriverksamhet.
John Johansson, affärs- och bankmannen, född 1890, har i en intervju 1981 berättat om hur han kom ihåg när Sidenqvist med häst och vagn körde dricka till Sävsjö. Det var svagdricka i 10-liters kuttingar. Drickat kostade 5 öre litern, alltså 50 öre för en kutting. Kuttingen fick man låna och den byttes in vid nästa köp.
Skräddaren var nu bryggare och det var han till 1906 då han återgick till sitt gamla yrke och köpte fastigheten Fridhem, nuvarande adress Sävsjövägen 22, där han inredde sin skräddarverkstad. För att dryga ut inkomsten hade Sidenqvist ett litet jordbruk på 0,9 hektar på Fridhem, vilket födde ett par kor. Under barnens uppväxtår var det aldrig tal om något annat än att de fem sönerna skulle följa i faderns fotspår. På den punkten blev dock inte Sidenqvist fullt ut bönhörd.
Av de fem sönerna emigrerade fyra till Amerika. En av dem blev skräddare och hade eget skrädderi med flera anställda i Seattle, Washington. Sonen Gustaf stannade dock kvar i fäderneslandet och hjälpte sin far i skrädderiet, till 1919 då han flyttade till Södertälje där han gifte sig och öppnade egen skräddarverkstad.
Sidenqvists ”luar” var armstarka, speciellt en av dem. Han brukade gå hårdhänt fram på marknaderna i Vrigstad. Han blev lovad stryk många gånger under sina turer med bryggarkärran runt om i bygderna, men det var aldrig någon som vågade hålla löftet.
Clas August Sidenqvist var en sträng herre och en duktig skräddare. Han betraktades dock som väl dyr. Han tog hela sex kronor för att sy en kostym, skulle han dessutom släppa till materialet så steg priset till tio kronor, en icke föraktlig summa på den tiden. Men då visste kunden att han fick det ”redigt gjort”.
Om vi räknar med att dessa priser gällde 1910 skulle det i dagens penningvärde motsvara 531 kronor. Man får nog gå på rea om man skall hitta en kostym för det priset idag, men då var det mycket pengar.
Fil. dr. Erik Abrahamsson i Eksjö reste runt i smålandsbygderna och nedtecknade historier, som han sedan utgav i två böcker. Boken ”Smålandshistorier” utkom 1956 och ”Historier från Småland” utkom 1960. I dessa böcker finns flera historier från Vrigstad. I den förstnämnda boken har han bl.a. följande historia: ”I Vregsta hade vi en skräddare, som hette Sidenkvest. Dä va på den tin, då inte bila va så vanlia på väja. En kväll va skräddan ute å åkte cykel. Dä va mörkt. Då kum en bil å hade båda sia fotischenlökter tända. Sidenkvest hade allri sitt nåen bil förr, så han trodde, att dä va två cykla, så han skrek: ”Håll åt siera pajka, så kör ja mett emella!”. Sen hade vi inte nåen skräddare i Vregsta på tre måna”.
Hur det ligger till med sanningshalten i detta kan inte garanteras, men det är ju en trevlig historia.
Skräddaren Clas August Sidenqvist gick ur tiden 1930 vid 79 års ålder och begravdes på Vrigstads kyrkogård.
