Mejeriföreningen har sitt ursprung från ett gårdsmejeri vid Lundholmen, som var i verksamhet från slutet av 1800-talet till 1925.
1885 vet vi att gårdsmejeriet på Lundholmen var verksamt, genom en emigrants nedtecknade minnen. Hon berättar att hennes bror arbetade som maskinist i mejeriet och hennes mor var mejerskeassistent. Gårdarna i Lundby tillhörde Lundholmen och brukades av arrendatorer. Det är oklart om arrendatorerna levererade sin mjölk till gårdsmejeriet. Då djurbesättningen på Lundholmen vid mitten av 1880-talet bestod av över etthundra kor, kanske det räckte för att leverera den mjölk, som erfordrades för driften av gårdsmejeriet.
I mitten av 1890-talet bildades en andelsmejeriförening. Var deras verksamhet bedrevs de första åren finns inga uppgifter om. 1897 lät föreningen uppföra ett mejeri i Lundby. Det låg alldeles intill och söder om Jönköpingsvägen, och gränsade i
öster till fastigheten Sjövik. Det kom i folkmun allmänt att kallas ”Gamla mejeriet”.
I februari 1898 flyttar mejeristen Johannes
August Andersson, född 1876 i Hylletofta in i det nyuppförda mejeriet. Han hade sin hustru Hulda Carolina Petersson till hjälp. Hennes yrke anges till ”mejerinna”.
Föreningen drogs med stora problem redan från starten, vilket framgår av en artikel i Smålandsposten den 8 oktober 1898. De skriver så här: ”Vrigstads andelsmejeriförening, som ursprungligen haft en så vacker uppgift att fylla, har alltifrån föreningens trädande i verksamhet för några år sedan haft ett visst anlag för svaghet, detta huvudsakligen beroende därpå, att åtskilliga intressenter icke uppfyllt det gemensamma löftet att till mejeriet leverera sin mjölk. Under senare tiden har föreningen visat så tydliga tecken till upplösningstillstånd, att dess framtida tillvaro är problematisk; verksamheten å mejeriet har upphört och det alldeles nya mejerihuset av tegel utbjudes nu till försäljning. Önskvärt är att mejerihanteringen i Vrigstad ej blir till intet, även om formen av andelsmejeri skulle övergivas, ty obestridligt har nog det lilla mejeriet haft en icke oviktig plats att fylla i samhället, skrives till oss.”
Den 11 februari 1899 kunde Smålandsposten meddela följande: ”Auktion å Vrigstads andelsmejeri. Fastigheten inköptes av Karl Johannesson Rörstorp Värnamo för 2 710 kronor och inventarierna av trätoffelfabrikanten Henning Wiss Trissmålen för 780 kronor. Denne köpte sedan också fastigheten av Johannesson för 2 860 kronor”.
Efter att fastigheten kom i privat ägo blev den bostad åt många familjer och enskilda. Huset revs 1975.
År 1928 uppförde Carl Fritiof Johansson ett mejeri i Vrigstad i fastigheten Majgård, vid
nuvarande Mejerigatan. Hustrun Emmy med döttrarna Tulli och Elin skötte butiken, som var inrymd i husets källare. Efter Carls bortgång, 1934, skötte Emmy och döttrarna mejeriet fram till nedläggningen 1939. Tulli omkom tragiskt då fastigheten Majgård, 1976, brann ner till grunden.
Vrigstad-Nydala Mejeriförening bildades 1939. En mejeribyggnad uppfördes i sten under åren 1939-40. 1941 togs den nya mejeribyggnaden i bruk
Tomten var på 3 950 m2. Lokalernas sammanlagda golvyta var 475 m2 med omfattade mejerisalar, kontor, ostlager och affärslokal. Taxeringsvärdet var 1955 94 000 kronor.
Årligen invägdes tre ton mjölk. Fem personer var anställda. Maskinbeståndet bestod av: kärna, två separatorer och ostkar. Ägare var Vrigstad-Nydala Mejeriförening u.p.a.
Förste mejeristen var Erik Nyberg, som 1944 lät uppföra fastigheten Arlabo i hörnet Mejeri-
gatan-Esplanaden. Huset köptes 1955 av mejeristen
Gunnar Nordqvist.
Huset brann ned 1992 och ägdes då av mejeristen Lennart Rolf. Efter mejeristen Nordqvist kommer Algot Göransson som mejeriföreståndare. Han avgår den 1 april 1962 och efterträds samma dag av Lennart Rolf.
Lennart Rolf var mejerist fram till nedläggningen och han erhöll bl.a. utmärkelsen svensk smörmästare under sin tid som mejerist.
Hösten 1963 slutade man att tillverka smör vid mejeriet. Omkostnaderna var höga och det fanns även en s.k. försäljningsavgift som gjorde tillverkningen olönsam. Man började därefter i liten skala att tillverka ostkaka – och det blev Lennart Rolf, som hade en viss vana sedan tidigare, som blev bakmästare.
En av mejeriets specialiteter är Småländsk lantost. 1965 distribuerades från mejeriet i Vrigstad 85 ton ost. En mindre del av detta var kryddost, som huvudsakligen levererades till Dalarna.
1965 levererade de 180 medlemmarna 2 473 908 kg mjölk.
Lennart Ericsson, Bodafors berättar: Hugo Ericsson, 1891-1972, var initiativtagare till och ordförande i Vrigstad-Nydala mejeriförening 1939-1953. Hugo Ericsson kom med sin familj som
arrendator till Nydala gård våren 1936. Han blev omgående engagerad i såväl kommunalpolitik som i jordbrukets organisationer. Gårdens mjölk levererades då till ett privatmejeri i Vrigstad. Hugo började tidigt arbeta för att bönderna skulle organisera sig och själva ta hand om sin mjölk i ett andelsmejeri. På söndagarna cyklade han runt till bönderna och propagerade för sin idé. Vid lite längre resor tog han hjälp av Gustav Andersson i Nydala, som hade taxibil. Det var inte alla som var positiva till hans förslag. Men i och med att det gamla mejeriet i Vrigstad från och med juli 1939 inte skulle få förnyad licens av myndigheterna, blev läget nu mycket gynnsamt för Hugos förslag.
Han sammankallade leverantörerna till ett möte i Vrigstad den 20 mars 1939. Där valdes en kommitté som skulle arbeta vidare under Hugos ledning. Så småningom var nästan 200 leverantörer villiga att satsa andelar i föreningen till en grundplåt för mejeribygget. Hugo själv tecknade sig för 100 andelar å 10 kr. När det omoderna mejeriet i Vrigstad stängdes, levererades mjölken till Mejeriföreningarna i Vaggeryd, Stockaryd och så småningom till Lammhult. Hugo Ericsson måste ha lagt ned otroligt mycket tid och arbete på att få föreningen till stånd och mejeriet byggt. Under de nästan två år som det tog från att föreningen bildades, tills mejeribyggnaden stod klar, har han skrivit 47 olika skrivelser i ärendet, många av dem är på flera sidor. Kopiorna fanns i hans brevbok.
Här några få exempel:
Avtalstexten för föreningens medlemmar med leverantörsansvar.
– Skrivelse till länsstyrelsen för registrering av Vrigstad-Nydala Mejeriförening u.p.a.
– Ordföranden Hugo Ericsson och Robert Lundberg får rätt att teckna föreningen.
– Skrivelser till angränsande föreningar om gränsdragningar mellan föreningarna.
– Skrivelse till SMR, Svenska Mejeriers Riksförbund för att bli upptagen i förbundet och med önskan om hjälp med ritningar till mejeribygget mm.
– SMR svarar 11 juli. Avråder från byggnation.
– Hugo svarar att man tänker fortsätta, även om man ej får medlemskap i SMR.
– Flerfaldiga skrivelser till mejerikonsulenten i Växjö. Vill ha tips om studiebesök vid lämpliga mejerier samt hjälp med ritningar och anbudsförfarande.
– Skrivelse till Smålands kraft för offert på elleverans.
– Sju byggmästare lägger anbud på bygget. Elof Holmers i Nässjö får uppdraget att bygga. Övriga sex får negativt besked.
– Föreningen köper samtliga mejerimaskiner av Hjorteds mejeri, söder om Västervik, när detta
mejeri läggs ned. Köpesumma 3 400 kronor.
– Skrivelser (rekommenderad) till fem ”fronderande” medlemmar, som trots att de skrivit under leverantörsavtalet, skickar sin mjölk till ett annat mejeri.
Tyvärr finns inget dokument som visar när byggnaden var klar och driften kördes igång, men det måste ha varit på hösten 1941. Den årliga invägningen av mjölk rörde sig om cirka två miljoner liter. Mejerist var Erik Nyberg, som blev en god samarbetspartner och god vän till Hugo. När Hugo fyllde 50 år, 5 februari 1941, uppvaktade föreningen med ett vackert tennfat med den nya mejeribyggnaden ingraverad i botten. En present som Hugo satte mycket stort värde på.
I samband med avflyttning från orten avgick Hugo Ericsson som ordförande våren 1953.
