K A Hultqvist var född 1847 i Gällaryd. Han var bondson och gift med Anna Katarina Bexell från Nävelsjö. De fick en son och fyra döttrar: Gustaf som blev stadsläkare i Stockholm och rättsmedicinsk expert, Viktoria handarbetslärare, Maria sjuksköterska, Sara gifte sig Eriksson i Motala och Ellen gifte sig med apotekare Englund i Vrigstad.
K A Hultqvist var försigkommen och vikarierade redan 1863, 16 år gammal, som småskollärare i Gällaryd. Han avlade folkskollärareexamen i Växjö 1870. Samma år avlade han även organistexamen där, men tjänstgjorde troligen aldrig som organist.
Han tjänstgjorde i Jönköping till 1878, var sedan lärare i Växjö till 1882, då han kom till Vrigstad. Hultqvist bodde i det gamla skolhuset på Månsagården. Efter 1860 fungerade huset endast som bostadshus efter att skolan flyttats 1860 och fanns fram till 1930 i ”Gula Huset”.
Pedagogien i Vrigstad grundades redan 1648 av Göran Gyllenstierna och inlemmades i ordinarie skolverksamheten efter folkskolereformen 1842.
Hultqvist var lärare vid fasta skolan i Vrigstad – till skillnad från de ambulerande lärarna som verkade i Holkaryd, Virestorp och Åkaköp. Han var även lärare vid seminarium som fanns i Vrigstad där man anordnade kortare sommarkurser för småskolelärare. Han var en modern lärare som anlitade t.ex. en kringvandrare björnvisare och efter att de hade visat sina konster fick barnen studera ytterligare om björnen. Han anlitade också en fotograf att ta bilder av barnen och skolan. Han förde noggranna anteckningar om vad som hände på skolan med bestraffningar och uppmuntran.
Hultqvist skriver bl.a. ”Vid skolan må barn leka – planen heter ej förgäves lekplan – men de får för ingen del vara elaka mot varandra. Men den som givit sig i leken måste leken tåla. Inget skvaller om de i leken ej gör som man vill. Kommer däremot till tals om en skedd förbrytelse, bör den felande ögonblickligen fram med sanningen, då allt skall på lämpligt sätt ställas till rätta. I skolrummet ingen lek. Skolrummet är skolrum och i det måste ständigt vara lugn.”
Ibland uppstod dock problem vilket framgår av det folkskollärare K A Hultqvist skriver i skolans dagbok den 7 juli 1890: ”Med anledning af att gossen nr. 27 Herman Sundberg satts på afskild plats under lärarens omedelbara uppsikt för att han på lekplanen uppsåtligen slagit omkull kamraten nr 20 Gustav Johansson från Köpstad så att dennes näsa starkt blött, infann sig idag kl. 12 på dagen, kopparslagaren Sundberg, fordrande att gossen skulle mildare behandlas. Då detta nekades med upplysning att endast bättre uppförande kunde hjälpa saken, upplyste han, att han – fadern – icke allenast lofvat utan tillsagt sin son att slåss, hvarjämte han påstod, att fadersmyndigheten står öfver läraremyndigheten”.
Det var ord och inga visor. År 1892 avviker Isak Sundberg till Amerika och lämnar hustrun och de tre barnen i Furuberg. Om han utövar sitt yrke i Amerika och var han bosatte sig är oklart. År 1900 bor han i alla fall i Chicago, Illinois. Här blir han Amerikansk medborgare den 13 oktober detta år. Efter tio amerikaår återvänder han till Vrigstad, hustrun och Furuberg 1902. De båda bor här till sin bortgång, Isak 1933 och Anna 1935. Sonen Anton lät uppföra ett hus intill föräldrarnas i 1930-talets början. Huset är numera rivet.
Hultqvist slutade som lärare 1915.
Gustaf Dahl har berättat: ”Ibland såg man på anslagstavlan ett meddelande av detta innehåll: Undertecknad företager om lördag en resa till Jönköping och åtager sig då att mot mindre avgift uträtta bud och ärenden.” Magister Hultqvist var ju en pålitlig man och gärna anförtrodde man åt honom besväret att göra inköp och uträtta diverse ärenden i stan.
Hultqvist var en stor hembygdsvän och hade ett stort förtroende i bygden. Han var kommunal förtroendeman, bl.a. ordf. i kommunalstämman i 45 år samt ordförande i valnämnden och vice ordförande i kyrkorådet.
1917 skulle gamla skolhuset rivas. Virket skulle användas till en ny lärarbostostad. Hultqvist fick strida hårt men lyckades få köpa det mot löfte att bevara det på lämplig plats. Huset flyttades och är nu beläget på Tegnérvägen – det s.k. Stålhammarska huset.
Hultqvist avled 1930.
I Svensk Lärartidning 1925 skrev man en artikel om Hultqvist, Tegnér och skolan: ”När församlingen inte har sinne för det kulturvärde, som ligger i detta gamla minnesrika hus, vad gör då denne gamle åldrige folkskolelärare Hultqvist? Jo, han tar sina egna fattiga medel, och bildligt talat krypande på händer och fötter, som han själv säger, förvärvar han huset som sitt eget, flyttar det till annan tomt, som han för ändamålet förvärvat och uppför det där under värsta kristiden till en början som ålderdomshem för eget bruk men för att det sedermera skall stå kvar som ett Tegnérminne räddat undan förgängelsen för kanske ytterligare 100 år.”
Berättat av Carl-Gustav Liew vid en kyrkogårdsvandring den 19 juli 2017.
© C-G Liew