Text från en torgvandring 2017-09-03
På en karta från andra hälften av 1600-talet finns två hus markerade vid torget. Torget 1 och ett långt hus på platsen där sedan Lundberg byggde sin affär (Torget 3).
Enligt uppgifter Henry Renshult lämnat var det en Kronolada där militären hade förråd och området bakom, upp mot gamla marknadsplatsen var Kronoträdan.
Sven-Gustaf Lundberg, född 1831, son till Johan Lundberg och hans hustru Anna Catharina i Sunnerby, födda 1803 och 1804, flyttade hit 1856 och startade lanthandel 1857. Henry tror att Lundberg tog virke från Kronoladan när han byggde sitt hus på samma plats där Kronoladan stått.
Sven-Gustaf gifte sig samma år med Ulrika Sofia Pettersdotter från Mejensjö. De fick tre döttrar, födda 1858, 1861 och 1864, men den yngsta dog redan som ettåring. Sofia var dotter till kyrkvärden Peter Nilsson. Han var mycket känd. Ingen kände Peter Nilsson, men alla kände Mossingen – vilket var det namn som användes om honom. Han ägde gårdar i Mejensjö och Sävsjö. Han var mycket förmögen.1851 flyttade han till Lenhovda och etablerade sig som gästgivare och handlare där. Det verkade som Sven-Gustav Lundberg hade varit och pryat hos honom. På ett ställe i kyrkboken stod det ”inflyttad från Lenhovda”. Men på ett annat ställe står det, att han kom från Sunnerby. Sven-Gustav, som kallades för lanthandlare, handlade med allt som behövdes i hushåll och jordbruk. Han hade hela tiden två eller tre medhjälpare som kallades bokhållare.
Det fanns inneboende i huset bl.a. cigarrarbetare, skräddare, skomakare, handsmakare och kusk.
Sven-Gustav var kommunalt engagerad och missionsvän. 1864 byggdes järnvägen förbi Sävsjö och det gjorde att Vrigstad tappade lite av sin dragningskraft, samtidigt som de nya stationerna fick nytt liv. Det här spelade säkert in när Sven-Gustav 1868 flyttade både verksamheten och huset till Sävsjö. Huset byggdes upp norr om lilla torget, nuvarande Lundbergsplan. Han köpte och sålde allt. 1871 var han redan grosshandlare. Spannmål och foder var stora artiklar. Han importerade t.ex. lutfisk i vagnslastvis. Han skickade miljontals kräftor till Stockholm. Skiffer från Fröderyd gruva, skickade han massor till större platser i landet som hade fina byggnader och som skulle ha skiffer på taket. Det blev ett av de största affärsföretagen i Småland.
När Lundberg flyttat var tomten öde i 14 år till 1892, och då uppförde en handlare som hette Jonas-Petter Johansson från Sävsjö den nya byggnaden och troligen startade han lanthandel här – det finns lite olika åsikter om det. Han flyttade den 4 augusti 1892 in tillsammans med hustrun Emilia Charlotta. Jonas-Petter kallades ”Lille vännen” och var född i Åkerslätt. Han hade tidigare haft affär i Torget 5 under åren 1865 till 1890.
1909 flyttade makarna Johansson då man bytte bort Torget 3 mot ett hus i Sävsjö, som hans svåger Karl Rundqvist ägde. Karl Rundqvist med maka, en dotter och två söner tog över fastigheten och flyttade in 1909.
Rundqvist startade dock ingen affär här utan under åren 1909 till 1919 hade ”Kilo” Bengtsson en del av byggnaden som magasin till sin affär.
Fem år senare, 1914, tog Per Fredrik Lambert Hafström över fastigheten. Fredrik Hafström var från Holkaryd och köpte Ingemarsgården och huset vid torget. Han var jordbrukare.
Ytterligare fem år senare, 1919, öppnar Fredrik Hafström lanthandel tillsammans med systersonen Henrik Karlsson. Henrik Karlssons bror Rudolf anställs som biträde. Då fick inte ”Kilo” Bengtsson hyra här längre utan fick i stället en handelskonkurrent.
Efter fem år, 1924, lämnade Henrik företaget för att bli färgmästare på Runstedtska färgeriet. Samma år anmäler Fredrik Hafström och Rudolf Carlsson Firman Fredrik Hafström & Co till handelsregistret – enligt uppgifter i Landsarkivet.
Rudolf blev senare ensam ägare till affären där han hade specerier och senare även en skoavdelning.
1955 överlät han affären till Yngve Johansson, som varit biträde i över 20 år. Yngve döpte om affären till Yngves specerier och hade kvar den till 1963. Till dess fanns också skoavdelningen kvar, som Rudolfs hustru Ester skött.
1963 köpte Olle Hugosson fastigheten och flyttade Vrigstad Järnhandel hit från Torglägenheten 8. Året efter flyttade man in och Olle drev sedan verksamheten här till 1983. Olles verksamhet blomstrade under många år. Samarbete med husfabrikerna, höhissar, byggmaterial, vitvaror, kök m.m.
1983 såldes företaget och det nystartade Vrigstad Järn & Färg tog över lokalerna. Företaget blev dock kortvarigt. 1985 gick man i konkurs.
1986 flyttade Prylmarknaden, ägd av Sigge Grönberg, och Aldos tyger, en Gnosjöfirma med filial i Vrigstad, in i fastigheten. 1990 lämnade Sigge över Prylmarknaden till Eddie Börjesson (som också tog över Perssons blomster). Aldos tyger upphörde 1993.
1993 flyttade Dans Fritidsbod in i fastigheten, från torglägenheten 1. Katharina Strandén drev en kort tid en present- och blomsteraffär i lokalerna. 1999 flyttade Rosmarie Lundberg hit blomsteraffären – från andra sidan ån.
