1695 infördes indelningsverket på Smålands kavalleriregemente i Eksjö. Majoren för majorens kompani fick bostället Biskopsbo och den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1743 – 1745. Till huvudbyggnaden hörde två flygelbyggnader. Man kan läsa att ”yttertaken var torvtäckta och byggnaderna var rödfärgade”. Indelningsverket upphörde 1901 och ägaren till Biskopsbo, svenska staten, såg sig om efter nya hyresgäster i husen.
Fredrik Teodor Petersson var född i Knivsta den 28/1 1841. Han var gift med Hilma Josefina, född Boklund, som var född i Norrköping den 24/9 1846. De gifte sig 21/8 1874. Knappt ett år senare, den 13/6 1875 föddes deras första dotter Anna Maria i Valbo, Gävleborgs län. Året efter föddes ytterligare en flicka – Elin Josefina. Samma år flyttade familjen till Gävle.
Det är alltså dottern Anna Maria som är huvudpersonen i min berättelse. Hon flyttade till Biskopsbo från Strängnäs den 9/9 1915. Om hon köpte eller arrenderade Biskopsbo då vet jag inte. I husförhörslängden från 1921 står hon som arrendator till ¼ mantal Biskopsbo.
Innan hon anlände till Biskopsbo hade hon arbetat på Slagsta, en s.k. uppfostringsanstalt för sinnesslöa. Den låg vid Mälaren strax utanför Stockholm. Hon startade asylen Biskopsbo. Begreppet asyl reserverades för institutioner för så kallat obildbara. Under 30-talet ändrades namnet till vårdhem.
1927 lät Maria Pettersson bygga en paviljong nere i trädgården. Paviljongen användes som uppehållsplats under sommartid. Där serverades mat och där fanns toaletter. Framför byggnaden fanns två rastgårdar. En för pojkar och en för flickor. När det var dags att gå tillbaks fick man tvätta fötterna i en zinkbalja, som stod vid trappan, och torka sig med en säckhandduk eftersom skor inte var aktuellt att ha på sig.
1933 tillkom Biskopsbo arbetshem. Här bodde endast utvecklingsstörda män, som inte kunde klara sig på egen hand i samhället men som ändå kunde utföra en del arbetsuppgifter. Många minns säkert Adolf Svensson, Sven Ragnar och Arvid Johansson. Där fanns också Torsten Nilsson och Isidor Andersson och många fler. Byggnaden bebos idag av Göran Hjalmarssons familj.
1944 kom nya ägare – Brita och Gunnar Axelson. De hade varit verksamma på skolhemmet Furuhagen i Bräcke i Jämtland. I samband med ägarskiftet avstyckades huvudbyggnaden och ett omgivande markområde. Biskopsbo gård behöll Maria Pettersson ytterligare några år men sålde den sedan till Hjalmar Johansson, farfar till Göran Hjalmarsson.
Fröken Petersson hade även en annan uppgift i samhället. Fortfarande, under hela 1940-talet, var Vrigstad en egen kommun. Kommunalfullmäktige hade 20 ledamöter och sammanträdde på lördagseftermiddagarna i kyrkskolans samlingssal. De kunde med rätta kalla sig kommunens fäder, eftersom det under perioden 1938-1942 bara fanns en kvinna bland ledamöterna – Maria Pettersson. Det var en kvinna som hade åsikter som låg långt före sin tid.
1938 valdes hon in i kommunalfullmäktige. Hon var ett manhaftigt fruntimmer och rädes ej sina manliga kollegor. Hon kunde i debattens hetta och när hon tyckte att deras agerande ej var till hennes belåtenhet fälla yttrande som ”det är fler här i salen som skulle gå i kjolar”.
Kanske hade Maria Pettersson en vision om hur makten i samhället skulle fördelas när hon vid kommunalfullmäktiges sammanträde den 26 november 1939, och val till kommunalnämnd skulle förrättas, yrkade på att halva antalet ledamöter skulle vara kvinnor. Ledamöterna blev med säkerhet chockade och överraskade och som vi vet nu, var frågan 50 år för tidigt väckt.
Vi låter protokollet berätta: Vid fråga om val av kommunalnämnd yrkade fröken Maria Pettersson i Biskopsbo att halva antalet skulle bestå av kvinnor och föreslog hon i första hand att därvid skulle utses fru Vivi Rehn, distriktssköterskan Dagmar Tengvall och fru Ida Sandstedt.
Denna .fråga föranledde en stunds diskussion, varvid man visserligen medgav lämpligheten av att åtminstone några kvinnor invaldes i denna nämnd, men hade detta förslag kommit så överraskande, att man ej nu vore beredd på att avgöra, vilka kvinnor, som lämpligen borde inväljas och beslöt man icke nu invälja några kvinnor utan istället invälja de av kommunalnämnden föreslagna. Efter detta beslut avlägsnade sig fröken Maria Pettersson från sammanträdet.
Vrigstad sockens kommunalfullmäktige år 1938-42 hade följande sammansättning:
Kyrkoherde J. E. Danér, Vrigstad,
lantbr Gustaf Johansson, Kyrkarp
bankkamrer E. A. Crona, Vrigstad,
lantbr Axel Johansson, Gettersryd
skräddarmästare Sigfrid Haegerstam, Vrigstad,
lantbr Harald Johansson, Lundholmen
lantbr J R Lundberg, Lunnaberg,
skoarb Otto Svensson, Vrigstad
lantbr Fredrik Hafström, Vrigstad,
lantbr Gustaf Johansson, Köpstad
byggm Hjalmar Johansson, Vrigstad,
verkm Axel Rehn, Vrigstad
skogvakt Edvard Edvardsson, Lundholmen,
lantbr Oscar Krona, Hjärtetorp
skoarb Simon Rehn, Lundby,
lantbr Gustaf Ekholm, Norra Virestorp
doktor Gustaf Hultén, Vrigstad,
lantbr Josef Rylander, Porsamålen
fröken Maria Pettersson, Biskopsbo,
kronojägare G W Petersson, Lundby
Ordföranden kyrkoherde J. E. Danér avled 1940 och efterträddes av E.A. Crona.
Maria Petersson avled i Vrigstad den 2/1 1964 och ligger alltså begravd här.
© Vrigstads hembygdsförening