De fornfynd som finns upphittade och registrerade hos Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är naturligtvis bara en bråkdel av de som verkligen existerar. Detta gäller även fornlämningarna, som de definieras enligt lagen. Det finns en mängd fornlämningar som inte registrerats, kanske på grund av att de inte syns eller att de helt enkelt ännu inte hittats – vid fornlämningsinventeringen i Vrigstad 1935-36 registrerades 31 fornlämningslokaler: Efter inventeringen 1986 fanns mer än dubbelt så många registrerade. På varje fornlämningslokal finns dessutom i allmänhet flera fornlämningar.
Fornlämningstätheten, som den ser ut för forskarna i arkiven, beror till stor del på hur noggrann inventeringarna varit och hur mycket området odlats upp och bebyggts på senare år, eftersom det är just då gömda fornfynd och fornlämningar dyker upp. Hembygdsföreningar har sedan 1800-talet hjälpt forskningen i detta upptäckararbete och kan fortfarande vara till hjälp.
På den gula (ekonomiska) kartan finns samtliga registrerade fornlämningslokaler markerade med ”run-R” (Ekonomiska/Gula kartan, kartblad ”Hylletofta 6E:22” och ”Stockaryd 6E:03”). I Vrigstads biblioteks Vrigstadrum förvaras en pärm med Riksantikvarieämbetets förteckning över fornlämningarna i Vrigstad socken, inventerad 1986. Via den och den ekonomiska kartan, som också finns där, kan man själv hitta rätt bland fornlämningarna. Annars kan man vända sig till Jönköpings länsmuseum, Jönköpings läns länsstyrelse och Fornminnesregistret i Stockholm (RAÄ) som hjälper till med noggrannare förteckningar över enskilda fornlämningar. Antikvarisk-topografiska arkivet (RAÄ) har dessutom alla handlingar arkiverade som rört socknens fornlämningar och kyrka.
Texten bygger på ett föredrag av Nils Fabiansson, fil.mag i arkeologi.Texten bygger på ett föredrag av Nils Fabiansson, fil.mag i arkeologi.