Den arkeologiska undersökning av en härd vid grustaget vid Sävsjövägen som gjordes i november förra året har resulterat i en arkeologisk rapport från Jönköpings läns museum.[1] Tidigare har vi fått veta att museet på grund av dålig ekonomi inte gjort C14-anlyser av provtagningarna, men i den aktuella rapporten dateras lämningen till ”bronsålder, järnålder”. Det innebär i praktiken, med tanke på härdens läge i landskapet och dess fornlämningsmiljö, att det handlar om en arkeologiskt identifierad bronsåldersboplats! Den är som bekant numera bortschaktad, men ironiskt nog hade den sannolikt aldrig upptäckts om inte fältet blivit ett grustag (med Länsstyrelsens tillstånd).
Under bronsåldern var platsen ett utmärkt läge för en boplats – på flygfotografier (ekonomiska kartan), som togs på 1980-talet, alltså innan fältet grävdes bort, finns urskiljbara mönster i åkern som kanske är spår av bronsålderns karakteristiska långhus.[2] I den kuperade terrängen österut skötte man sitt svedjebruk. Eftersom slättmarkerna inte var utdikade som nu var det gott om bete för boskapen. Fisk fiskades naturligtvis i ån, och i lövskogen jagades vilt. På höjderna väster, nordost och sydost om fältet låg släktens mäktigaste förfäder begravda i tre rösen som finns kvar än idag.
Det finns det en spektakulär fornlämning till, ett par hundra meter upp i skogen: med största sannolikhet ett s.k. dödshus, eller kulthus som de också kallas. Denna ca 12 x 7 m stora stengrund var en plats för förfädersdyrkan och skelettering, alltså när man skilde köttet från benen på den döde på ett eller annat sätt, och därefter krossade dem. Förmodligen saknade byggnaden tak och inuti lät man kroppen ligga framme för fåglar och smådjur tills endast benen återstod. Benen placerades sedan i ett röse, som anlagts över någon gammal förfader kanske hundratals år tidigare.
Idag är det inte helt lätt att hitta stengrunden efter kulthuset i skogen.[3] Det är också svårt att föreställa sig hur området kring det såg ut under bronsåldern. Men det finns faktiskt bilder på lämningen, tagna av fornminnesinventeraren Nils Gillgren 1936, då skogen nyligen hade huggits ned.[4] Man ser på fotografierna, liksom på kartan, att kulthuset hade placerats på sluttande mark, precis nedanför krönet av den högsta kullen i området, mellan ett par lägre höjder med stenrösen. Detta är en typisk miljö för bronsålderns kulthus i Skandinavien.[5] På bilderna ser man även den magnifika utsikten man hade härifrån då barrskogen inte fanns, och det är så vi skall tänka oss bronsålderslandskapet – på den tiden fanns ingen gran och tall. Från kulthuset såg man ut över fältet med boplatsen, där härden upptäcktes, och vidare västerut åt nuvarande Vrigstad, där ån slingrade sig fram ned mot västkusten.
Texten bygger på en artikel av Nils Fabiansson, fil.mag i arkeologi.
Hembygdföreningen disponerar kopior av ovan nämnda handlingar.
[1] Arkeologisk rapport 2002:31, Jönköpings läns museum, Anna Kristensson.
[2] Ekonomiska kartan 6E 1e Svinseryd NV.
[3] Riksantikvarieämbetet, Fornminnesregistret, Småland, Jönköpings län, Vrigstad socken, Fornlämning nr 27.
[4] Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Småland, Jönköpings län, Vrigstad socken, Fasta fornlämningar, nr 17 (med plan- och profilritning) och bild A204:153 och A204:154 (1936).
[5] Helena Victor, Med graven som granne. Om bronsålderns kulthus, Uppsala 2002.