Fakta om Vrigstad hämtade ur sockenstämmoprotokoll.
| 1806 | Stämman beslutar reparera kyrkan genom skarp rappning och takförbättring. Kostnad 78 riksdaler. |
| 1807 | Beslöts om skallgång på varg, som varit framme och orsakat skador inom socknen. Tillgången på säd var så dålig i socknen att man tvingades köpa två tunnor råg i Eksjö för utdelning till fattigunderstöd. |
| 1808 | Handlarna i Jönköping hade monopol på handeln vid Vrigstads marknader. Handlarna hade uppfört marknadsbodar, med inredda rum, där de bodde i samband med marknaderna. När det inte var marknad uppläts rummen till fattiga personer. Församlingen förbjöd detta och om inte förbudet efterlevdes skulle handlarna själva få underhålla dessa fattiga. |
| 1809 | Hus, foder och spannmål hade brunnit upp vid en eldsvåda i Tjurkullen. Den gemensamma brandstodskassan kunde endast bidra med 16 riksdaler varför varje helgård dessutom skulle lämna bl.a. två timmerträd 14 alnar långa, fyra träd 12 alnar långa och fyra träd 10 alnar långa samt en planka och två bräder. |
| 1811 | Vrigstad socken skulle till kriget mot Ryssland bidra med sex män. Lottning skulle ske bland de 38 män som var i rätt ålder. För att undvika lottning beslöt församlingen att erbjuda sex frivilla 50 riksdaler banko vardera. |
| 1813 | Kunglig M:t hade tillskrivit församlingen rörande tillsättningen av en barnmorska. Församlingen svarade: ”Församlingens samtliga ledamöter vördade med underdånig tacksamhet Kunglig M:ts visa och nådiga avsikter att befrämja vid alla tillfällen sitt folks välfärd och sällhet, men fann det vara för kostsamt för en församling att hålla barnmorska. Och då församlingen låg mellan tvenne städer kunde vid svårare fall barnmorska hämtas från dessa”. |
| 1814 | Den svenska hären som under Sveriges kronprins, senare Karl XIV Johans, ledning deltagit i kriget mot Napoleon hade kommit hem. Bland Vrigstadsbor som varit med i hären fanns såväl dödade som lemlästade. Församlingen beslutade om understöd till de drabbade och frivilliga bidrag gavs med större och mindre belopp. |
| 1817 | Både kyrkans mellanklocka och lillklocka var obrukbara. Den ena var spräckt och den andra hade mist märlan till kläppen. Församlingen beslöt att gjuta om mellanklockan med malmen från lillklockan, allt till en kostnad av 300 riksdaler riksgäld. |
| 1819 | Pedagogin som greve Göran Gyllenstierna inrättade 1862 hade förfallit. Pastorn anmälde att barnen vid konfirmations- undervisningen icke kunde läsa rent innantill och knappt kunde stava. Stämman beslöt därför att pedagogen Thorelius under två timmar varje helgdag, före gudstjänsten, skulle samla barnen i åldrarna 10-16 år för undervisning. |
| 1822 | Hovjägmästare C. G. Falkenberg, Biskopsbo, hade medverkat till inrättandet av ett sockenapotek i Vrigstad. |
| 1824 | Tillsammans med grannsocknarna Nydala, Hjälmseryd och Stockaryd fick man en barnmorska. |
| 1825 | Beslut fattades om skolhusbyggnad vid pedagogbostället. |
| 1827 | Det var problem med sedligheten. Församlingen beslutade tillsätta ordningsmän efter en skrivelse från kyrkoherde J. H. Carlström, med bl.a. följande innehåll: ” … det var nödvändigt att tillsätta ordningsmän i varje rote, så att kristliga föräldrar som sedliga barn ej må frukta av en tygellös hop bliva antingen våldförda eller åtminstone blottställda att förlora oskuld och samvetslugn”. |
| 1831 | Det förekommer grova anmärkningar på Vrigstads gästgiveri och krog. Av protokoll framgår ”att många kyrkobesökande på sön- och hälgdagar, i stället för att gå till kyrkan stannade de på krogen och fortsatte där hela dagen med supande och svärjande”. För att förbättra kyrkoordningen beslöt man också att den som kom in i kyrkan efter ”syndabekännelsen” och den som gick ut före ”Fader vår” skulle böta 16 skilling banco. |
| 1832 | Församlingen tillfrågades av pastorn om man skulle bilda en måttlighetsförening, för att få bukt med det omfattande supandet. Församlingen ville dock inte gå med på detta, då man ansåg att löftet ej skulle kunna hållas. |
| 1842 | Församlingen ansökte om tillstånd hos kommerskollegium att för färgare B. G: Svanberg, Jönköping, få anlägga färgeri i kyrkbyn – så att allmänheten skulle kunna få sina vadmal färgade. |
| 1844 | En sockennämnd valdes, en föregångare till kommunalnämnden som kom 20 år senare. Församlingen gav tillstånd till färgare A. Forsander, Skärvete, att får anlägga färgeri och A. L. Mörk, Värnamo, att öppna handelsbod. Församlingen fattar beslut om att förbjuda försäljning av starka drycker vid marknaderna. |
| 1848 | En folkskollärare blev tillsatt och en ambulerande skola inrättad. |
| 1852 | Klockarelönen fastställdes till åtta kappar spannmål, hälften råg och häften korn av varje förmedlat mantal, samt kontant av varje mantal 32 skilling. Vid lysning till äktenskap skulle hemmansägaresöner betala 16 skilling och andra 8 skilling, Fattiga skulle vara fria. |
| 1855 | Sparbank inrättas och styrelse valdes. De insatta pengarna placerades i bank i Jönköping. |
| 1859 | Ny sockenstuga byggdes, med bl.a. bostadsrum för kantorn och folkskolläraren. Man beslöt också inrätta två småskolor och tillsätta småskollärarinnor, med vardera en lön på 50 riksdaler samt husrum och mat där skolorna hölls. |
| 1861 | Den andliga väckelsen hade fått en stark ställning i Vrigstad. Handlanden A. L. Mörk m.fl. skrev till sockenstämman och begärde att sockenstugan skulle upplåtas för de andliga sammankomsterna. Sockenstämman var av motsatt uppfattning och fattade i stället förbud för sådana sammankomster i enskilda hus. |
| 1862 | Genom en ny kunglig förordning upphörde sockenstämmans funktion som organ för församlingen. Man fick i stället en separat kyrkostämma och en kommunalnämnd. |