{"id":7210,"date":"2025-10-22T14:23:27","date_gmt":"2025-10-22T14:23:27","guid":{"rendered":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=7210"},"modified":"2025-10-22T14:26:12","modified_gmt":"2025-10-22T14:26:12","slug":"vrigstad-skola","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=7210","title":{"rendered":"Vrigstad skola"},"content":{"rendered":"\n

Vrigstad pedagogi<\/strong>. \u201dJag J\u00f6ran G\u00fcllenstierna Friherre till Lundholmen, Herren till St\u00e4ket, Bj\u00f6rkesund och Heller\u00f6\u00f6, g\u00f6r hermedh witterligt, att efter min sal. Herr Fader hade uti sinnet at upr\u00e4tta en skola widh Friherreskapet Lundholmen, derutinnan de m\u00e4stomkring boende kunde l\u00e5ta uptuchta och informera sine barn uti de konster och \u00f6fningar, som dem p\u00e5 framtiden kunna wara till gagn och nytta.\u201d S\u00e5 skriver den blott 16 \u00e5r gamle J\u00f6ran G\u00fcllenstierna \u00e5r 1648 d\u00e5 han startar upp en av Sveriges f\u00f6rsta landsbygdsskolor h\u00e4r i Vrigstad. Nu, efter faderns hastiga bortg\u00e5ng, ville sonen allts\u00e5 f\u00f6rverkliga faderns vilja. Den ursprungliga tanken kommer troligen fr\u00e5n den unge friherrens morfar, Johan Skytte, som bl.a. under nio \u00e5r undervisat prinsen, den blivande kungen Gustav II Adolf. Skytte spred sina \u00e5sikter om folkbildningens v\u00e4lsignelser, vilket s\u00e4kert p\u00e5verkat dottersonen. Barn inom friherrskapet skulle allts\u00e5 ha m\u00f6jlighet att f\u00e5 undervisning vid Pedagogin. Friherrskapet var stort och omfattade Vrigstads och Almes\u00e5kra socknar med alla d\u00e4r befintliga skatte-, biskops-, kyrko- och klostergods, alla kyrko- och klostergods i \u00d6destugu socken j\u00e4mte tre g\u00e5rdar och ett torp i Svenarums socken. Det hade varit praktiskt om\u00f6jligt att ta emot alla barn inom detta omr\u00e5de. Eftersom skolg\u00e5ngen var frivillig r\u00e4knade man med att elevantalet skulle bli begr\u00e4nsat till en mindre skara. F\u00f6r\u00e4ldrarna beh\u00f6vde barnen till arbete p\u00e5 g\u00e5rden. Skolan l\u00e4r delvis ha varit ett internat, s\u00e5 att de avl\u00e4gset boende barnen vistades i skolan l\u00e4ngre tid utan avbrott. Skolan kom ig\u00e5ng i Lilla Lunnaberg under l\u00e4raren Wittenius ledning. L\u00e4ro\u00e4mnena var l\u00e4sning, skrivning, r\u00e4kning och kyrkos\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Den 5 juni 1825 beslutade sockenst\u00e4mman att ett nytt skolhus\nskulle uppf\u00f6ras p\u00e5 M\u00e5nsag\u00e5rden. M\u00e5tten best\u00e4mdes till 25 alnars\nl\u00e4ngd och 10 p\u00e5 bredden. Huset f\u00e4rdigst\u00e4lldes 1826.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Folkskola<\/strong>. Att staten har ansvaret f\u00f6r alla medborgares uppfostran och undervisning slogs fast i 1842 \u00e5rs folkskolestadga. Enligt denna skulle det i varje socken och varje stadsf\u00f6rsamling uppr\u00e4ttas minst en skola med godk\u00e4nd l\u00e4rare. Kraven var allts\u00e5 endast en skola per socken och en l\u00e4rare per skola. Begreppet klass anv\u00e4ndes inte. L\u00e4rarna var av en enda kategori, folkskoll\u00e4rare. Folkskolan togs emot utan n\u00e4mnv\u00e4rd entusiasm. Framf\u00f6r allt i v\u00e4lb\u00e4rgade bondehem fortsatte man l\u00e5ng tid efter 1842 med den d\u00e5 vanliga hemundervisningen. \u00c5r 1847 var inte ens h\u00e4lften av de skolpliktiga barnen inskrivna i skolan. I Vrigstad str\u00e4vade man efter att g\u00f6ra pedagogin till en fast skola och till\u00e4mpa allm\u00e4nna folkskolestadgan p\u00e5 pedagogin. Det skedde genom att l\u00e4stiden utstr\u00e4cktes till nio m\u00e5nader (tidigare fyra) och att barnen fr\u00e5n olika rotar skulle avl\u00f6sa varandra vid skolan i tioveckorsperioder. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r folkskolan inf\u00f6rdes skulle man uppr\u00e4tta ett reglemente f\u00f6r skolan i Vrigstad. H\u00e4r fastst\u00e4lldes att l\u00e4stiden skulle vara sju m\u00e5nader f\u00f6r alla barn, dvs. samtliga skolpliktiga barn skulle vistas vid skolan 3 1\/2 m\u00e5nader p\u00e5 v\u00e5ren och 3 1\/2 p\u00e5 h\u00f6sten. Detta var det f\u00f6rsta skrivna reglemente, som skolan n\u00e5gonsin haft under sin d\u00e5 200-\u00e5riga tillvaro.<\/p>\n\n\n\n

1880-talet \u00e4r en ny epok. 1881 inordnas n\u00e4mligen pedagogin i den fasta skolan och i den allm\u00e4nna skolplanen. L\u00e4stiden blir \u00e5tta m\u00e5nader plus 1\u00bd m\u00e5nads forts\u00e4ttningsskola. S\u00e5 sm\u00e5ningom blir det heltidsl\u00e4sning i hela socknen. Sl\u00f6jdundervisning inf\u00f6rs 1880 f\u00f6r flickor och till sist \u00e4ven f\u00f6r pojkar. Forts\u00e4ttningsskolan blir obligatorisk. Tandv\u00e5rd och l\u00e4karunders\u00f6kning ordnas. Ett skolbibliotek inr\u00e4ttas. Antalet skolpliktiga barn var p\u00e5 1880-talet cirka 200. <\/p>\n\n\n\n

Kunskapskrav<\/strong>. F\u00f6r att f\u00e5 betyget f\u00f6rsvarligt i t.ex. innanl\u00e4sning fordrades \u201datt i j\u00e4mn, l\u00e5ngsam takt utan f\u00f6reg\u00e5ende stavning redigt kunna uppl\u00e4sa en l\u00e4ngre f\u00f6ljd av en-, tv\u00e5- och trestaviga ord i Nya testamentet eller psalmboken samt ha k\u00e4nnedom om stavningsreglerna och skiljetecknens namn.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Det gamla skolhuset p\u00e5 M\u00e5nsag\u00e5rden blev utd\u00f6mt\n1916. Man anv\u00e4nde d\u00e4refter den gamla\nsockenstugan som skola och l\u00e4rarbostad. 1956\nflyttades huset till Kyrkogatan 4. Efter 1916 har\nalla skolbyggnader varit placerade p\u00e5 det som\nfortfarande \u00e4r skolg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
1930 togs en ny skola i bruk,\nmed utedass bakom skolbyggnaden.\n\u00c4ven denna\nbyggnad blev senare utd\u00f6md.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
H\u00e4r fanns \u00e4ven en\npaviljong. Den flyttades 1968\noch blev hemv\u00e4rnsg\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
1967 var den f\u00f6rsta etappen av skolbyggnaden klar.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


\u00c5r 1967 b\u00f6rjade braskande rubriker synas i bl.a. tidningar om hur brandfarlig den tre v\u00e5ningar stora gamla tr\u00e4skolan fr\u00e5n 1930 var. Som tur var hade en ny skola b\u00f6rjat byggas. Samma \u00e5r invigdes d\u00e4rf\u00f6r den f\u00f6rsta delen av det blivande skolhuset. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 invigdes n\u00e4sta tillbyggnad. Samma \u00e5r tog skolstyrelsen ett viktigt beslut som p\u00e5verkade elever och l\u00e4rare – man besl\u00f6t att inf\u00f6ra 5-dagarsvecka vid kommunens skolor fr.o.m. l\u00e4s\u00e5ret 1968\/69. <\/p>\n\n\n\n

Trots nya byggnader saknades nu lokaler och f\u00f6r att l\u00f6sa problemet fick klasserna 5-7 f\u00f6ras \u00f6ver till den nedlagda skolan i Nydala. 1968 fick skolstyrelsen ig\u00e5ngs\u00e4ttningstillst\u00e5nd f\u00f6r byggande av tre paviljonger p\u00e5 skoltomten, en f\u00f6r personal och administration och tv\u00e5 f\u00f6r fr\u00e4mst l\u00e5gstadieklasserna. De uppf\u00f6rdes 1968 och 1969. Barackerna fanns kvar till 2010, d\u00e5 den nya skolan byggdes. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Redan 1998\nfanns planer p\u00e5 en nybyggnad, men\ndet skulle dr\u00f6ja \u00e4nda till 2008 innan\nkommunen fattade beslut om en nybyggnad\noch 2010 var skolan klar.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vrigstad pedagogi. \u201dJag J\u00f6ran G\u00fcllenstierna Friherre till Lundholmen, Herren till St\u00e4ket, Bj\u00f6rkesund och Heller\u00f6\u00f6, g\u00f6r hermedh witterligt, att efter min<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7210","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7210","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7210"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7210\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7219,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7210\/revisions\/7219"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7210"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}