V\u00e4lkomna till Vrigstad! Vrigstad \u00e4r f\u00f6rst och fr\u00e4mst en socken i det gamla folklandet Njudung. Det \u00e4r en kyrklig f\u00f6rsamling, som \u00f6verensst\u00e4mmer med de gamla sockengr\u00e4nserna, det \u00e4r en del av S\u00e4vsj\u00f6 kommun det bor n\u00e4stan 2.000 personer h\u00e4r.<\/p>\n
Vrigstad ligger i ett v\u00e4gsk\u00e4l: en v\u00e4g g\u00e5r fr\u00e5n v\u00e4ster till \u00f6ster fr\u00e5n Vetlanda till V\u00e4rnamo \u2013 en g\u00e5r fr\u00e5n norr till s\u00f6der, fr\u00e5n J\u00f6nk\u00f6ping till V\u00e4xj\u00f6. I mitten ligger Vrigstad. Vi har fyra mil till V\u00e4rnamo, fyra mil till Vetlanda, sex mil till J\u00f6nk\u00f6ping och sex mil till V\u00e4xj\u00f6. D\u00e4r de stora v\u00e4garna korsas, i v\u00e4gsk\u00e4let, mitt emellan de h\u00e4r fyra st\u00e4derna ligger allts\u00e5 Vrigstad. Och f\u00f6r att ni ska veta \u00e4nnu mer exakt var Ni befinner er i universum, s\u00e5 kan jag till\u00e4gga att Vrigstad ligger 200 meter \u00f6ver havet.
\nVi bor n\u00e4mligen p\u00e5 sm\u00e5l\u00e4ndska h\u00f6glandets sydsluttning \u2013 om vi tar oss bara n\u00e5gon mil norrut h\u00e4rifr\u00e5n kommer vi till Sveriges h\u00f6gsta punkt s\u00f6der om Dal\u00e4lven, Tomtabacken, 376 meter \u00f6ver havet. Och fr\u00e5n den backen och fr\u00e5n h\u00f6jderna i \u00f6vrigt rinner vattnet mot s\u00f6der, f\u00f6rbi Vrigstad och s\u00e5 sm\u00e5ningom ut i Lagan och till sist ut i havet.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r har vi m\u00e5nga vattendrag – det finns 14 sj\u00f6ar i socknen, som vi kan kalla ”de fjorton sj\u00f6arnas land” och framf\u00f6r allt har vi \u00e5n, som stilla och vacker och blank och m\u00f6rk flyter genom byn. S\u00f6der om oss finns ett stort sj\u00f6system, d\u00e4r m\u00e5nga pr\u00f6var fiskelyckan – de senaste \u00e5ren har till och med engelska sportfiskeklubbar kommit hit och arrangerat sina t\u00e4vlingar. L\u00e4ngs \u00e5n och sj\u00f6arna finns stora sanka partier med utm\u00e4rkta lokaler f\u00f6r f\u00e5glar och d\u00e4rmed ocks\u00e5 fina tillf\u00e4llen f\u00f6r f\u00e5gelsk\u00e5dare. Ett par kilometer s\u00f6der om oss finns ett f\u00f6rn\u00e4mligt f\u00e5geltorn, som ar strategiskt placerat s\u00e5 att man ska kunna f\u00f6lja f\u00e5gellivet i sj\u00f6arna, och d\u00e4r m\u00e5nga intresserade samlas om v\u00e5rarna.<\/p>\n
\u00c5n slingrar sig fram och det \u00e4r detta, tror man, som gett Vrigstad sitt namn. \u201dVrig\u201d betyder krokig och namnet Vrigstad skulle d\u00e5 betyda \u201dplatsen vid den krokiga \u00e5n\u201d.<\/p>\n
F\u00f6r ca 150 \u00e5r sedan fick vi nya lagar i Sverige, som gynnade f\u00f6retagare och n\u00e4ringsidkare. N\u00e4r skr\u00e5tv\u00e5ng och andra regleringar inte hindrade l\u00e4ngre, blommade sm\u00e5 industrier och hantverk upp. S\u00e5 blev det ocks\u00e5 i Vrigstad \u2013 och de f\u00f6rsta industrierna som d\u00e5 kom var s\u00e5dana som var beroende av vattnet. Det startade tv\u00e5 garverier, tv\u00e5 f\u00e4rgerier och ett bryggeri, och alla l\u00e5g de vid den krokiga \u00e5n och utnyttjade \u00e5ns vatten. D\u00e5 levde vi p\u00e5 vattnet.<\/p>\n
Och d\u00e5 v\u00e4xte Vrigstad \u2013 folkm\u00e4ngden \u00f6kade h\u00e4r liksom i Sverige i \u00f6vrigt och Vrigstad etablerade sig som en centralort i h\u00e4radet. Redan p\u00e5 1840-talet hade vi l\u00e4kare och apotek, vi fick poststation 1848, kronofogde, h\u00e4radsskrivare och l\u00e4nsman bodde h\u00e4r. Ocks\u00e5 n\u00e4ringslivet gick fram\u00e5t \u2013 f\u00f6rutom de vanliga hantverkarna som skr\u00e4ddare och smed och skomakare, hade vi mer exklusiva s\u00e5dana, t.ex. guldsmed och m\u00f6sseskr\u00e4ddare och cigarrmakare. Vi byggde nytt, inte minst en ny kyrka, den nuvarande, som stod f\u00e4rdig 1865 med plats f\u00f6r 1 200 personer. Men just vid den tiden skulle trenden v\u00e4nda \u2013 det \u00e5ret stod stambanan f\u00e4rdig och den gick Vrigstad f\u00f6rbi. F\u00f6ljden blev minskande folkm\u00e4ngd under de n\u00e4rmaste decennierna, vi hade inte beh\u00f6vt bygga s\u00e5 stor kyrka \u2013 l\u00e4ngs stambanan d\u00e4remot fick man bygga till \u2013 d\u00e4r v\u00e4xte bondbyarna upp till nya samh\u00e4llen \u2013 S\u00e4vsj\u00f6, Stockaryd, Bodafors och andra. Vrigstad hamnade vid sidan om.<\/p>\n
De d\u00e4r industrierna, som den g\u00e5ngen slog sig ner vid vattnet, garveri, f\u00e4rgeri och bryggeri, av dem finns inget kvar idag. Nu \u00e4r det fiskare och badare och f\u00e5gelsk\u00e5dare som flockas l\u00e4ngs str\u00e4nderna. I st\u00e4llet f\u00f6r mot vattnet, som rinner f\u00f6rbi, har vi v\u00e4nt oss mot sluttningen vi bor p\u00e5, mot de stora skogarna som t\u00e4cker h\u00f6glandet. Det \u00e4r p\u00e5 skog och tr\u00e4 som Vrigstad lever numera. Den st\u00f6rsta industrin med bort\u00e5t 100 anst\u00e4llda tillverkar tr\u00e4hus, vidare har vi s\u00e5gverk och industrier som tillverkar m\u00f6bler \u2013 alla \u00e4r de mer eller mindre direkt beroende av skogen.<\/p>\n
Liksom det fanns exklusiva hantverkare, n\u00e4r n\u00e4ringsfriheten kom i mitten av f\u00f6rra seklet, s\u00e5 har vi ocks\u00e5 idag industrier med speciell inriktning \u2013 ett exempel p\u00e5 det \u00e4r Ostkaksbagerier, som tillverkar den ber\u00f6mda Vrigstad-ostkakan.<\/p>\n
Vrigstad ligger som vi sa, d\u00e4r v\u00e4garna m\u00f6ts och f\u00e5r sin karakt\u00e4r av v\u00e4gm\u00f6tet. H\u00e4r i korsv\u00e4gen har m\u00e4nniskor m\u00f6tts f\u00f6r att k\u00f6pa och s\u00e4lja och byta sedan urminnes tider. Det lever kvar i marknaden, som \u00e4r s\u00e5 gammal att vi inte kan datera den. Den hade v\u00e4l sin viktigaste funktion l\u00e4ngre tillbaka, med stor handel av oxar och h\u00e4star, och med redskap och husger\u00e5d, som inte var s\u00e5 l\u00e4tt\u00e5tkomliga i en tid n\u00e4r n\u00e5gon egentlig detaljhandel inte fanns p\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e5ll \u00e4n i stan. Men marknaden \u00e4r fortfarande stor med omkring 30.000 bes\u00f6kare, fast den kanske numera mest \u00e4r ett folkn\u00f6je, d\u00e4r det mest handlar om att \u00e5ka karusell och k\u00f6pa karamell. Men djurmarknaden \u00e4r fortfarande stor, mest b\u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s h\u00e4star, men man kan ocks\u00e5 k\u00f6pa alla m\u00f6jliga andra djur som man s\u00e5 skulle \u00f6nska \u2013 inte bara kor och getter och f\u00e5r, utan ocks\u00e5 t.ex. kaniner, \u00e4nder, illrar och till och med ett lamadjur bj\u00f6ds ut h\u00e4rom\u00e5ret.<\/p>\n
Tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret, i maj och augusti, \u00e4r det marknad och d\u00e5 m\u00e5ngdubblas Vrigstads befolkning. Marknaden minskar inte i popularitet, tendensen \u00e4r snarare det motsatta \u2013 ett tecken p\u00e5 det \u00e4r att den b\u00f6rjar allt tidigare, redan p\u00e5 marknadsaftonen, allts\u00e5 dan f\u00f6re sj\u00e4lva marknaden, \u00e4r kommersen i full g\u00e5ng.<\/p>\n
V\u00e4gm\u00f6tet pr\u00e4glar som sagt Vrigstad. S\u00e5 var det redan p\u00e5 1600-talet, d\u00e5 klagade pr\u00e4sterna \u201dp\u00e5 att stora str\u00e5kv\u00e4gen f\u00f6rorsakade mycken g\u00e4stning\u201d. Pr\u00e4sten f\u00f6rv\u00e4ntas st\u00e4lla upp f\u00f6r dem som beh\u00f6vde husrum, s\u00e5 l\u00e4get vid stora str\u00e5kv\u00e4gen med m\u00e5nga v\u00e4gfarare blev ibland en b\u00f6rda. Tidigt fick Vrigstad en stor g\u00e4stgivarg\u00e5rd, d\u00e4r resande kunde byta h\u00e4star och f\u00e5 mat och husrum. Linn\u00e9 och andra prominenser bodde h\u00e4r, en av dem var skalden Johan Henrik Kellgren. P\u00e5 sina resor ner till sin bror i Skatel\u00f6v \u00f6vernattade han flera g\u00e5nger h\u00e4r och har i brev och dagb\u00f6cker talat om att han blev v\u00e4l omh\u00e4ndertagen med rum och mat och att g\u00e4stgivarfrun var vacker. Det enda som tycks ha mankerat en g\u00e5ng var spj\u00e4llet i spisen.<\/p>\n
Ocks\u00e5 den h\u00e4r traditionen lever vidare. I dag passerar enligt V\u00e4gverket ett motorfordon Vrigstad var 10:2 sekund, dygnet runt, \u00e5ret runt. Pr\u00e4sternas tal p\u00e5 1600-talet som stora str\u00e5kv\u00e4gen och de m\u00e5nga v\u00e4gfarandena \u00e4r allts\u00e5 lika aktuellt i dag, och uppgiften att ta v\u00e4l hand om de v\u00e4gfarande lika angel\u00e4gen nu som d\u00e5. Den uppgiften sk\u00f6ter W\u00e4rdshuset, som f\u00f6r den l\u00e5nga traditionen fr\u00e5n g\u00e4stgivarg\u00e5rd och pr\u00e4stg\u00e5rd vidare, det \u00e4r en stor anl\u00e4ggning och en stor arbetsplats. Och numera har vi svalt f\u00f6rtreten att j\u00e4rnv\u00e4gen gick oss f\u00f6rbi \u2013 landsv\u00e4gen har blivit lika viktig som j\u00e4rnv\u00e4gen och bussar och bilar lika viktiga som t\u00e5get.<\/p>\n
Redan f\u00f6r tusen \u00e5r sedan fanns det stora byar vid Vrigstad\u00e5n. Kanske berodde det just p\u00e5 att v\u00e4garna och \u00e5n m\u00f6ttes h\u00e4r \u2013 i varje fall har vi kvar stora gravf\u00e4lt med gravar fr\u00e5n 800-, 900- och 1000-talen. Arkeologerna drar slutsatsen av detta, att Vrigstad d\u00e5 hade karakt\u00e4ren av bygdecentrum och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det troligt att den kristna missionen kom tidigt hit. Det finns tecken p\u00e5 att det funnits en enkel tr\u00e4kyrka redan innan den f\u00f6rsta stenkyrkan byggdes p\u00e5 1150-talet, en kyrka som i s\u00e5 fall byggdes av n\u00e5gon eller n\u00e5gra av de st\u00f6rsta b\u00f6nderna h\u00e4r. En stenkyrka byggdes emellertid i mitten av 1100-talet och den tj\u00e4nade sedan som f\u00f6rsamlingskyrka i 700 \u00e5r \u2013 1865 n\u00e4r den nya byggdes revs den tyv\u00e4rr ner. Det var beklagligt inte minst f\u00f6r att den var prydd med m\u00e5lningar av h\u00f6gsta klass. Vad som finns kvar \u00e4r bara avbildningar som riksantikvarien l\u00e4t g\u00f6ra.
\n\u00c5r 1143 intr\u00e4ffade n\u00e5got m\u00e4rkligt i Sverige, n\u00e5got som skulle f\u00e5 efterverkningar l\u00e5ngt in i v\u00e5r tid och som ocks\u00e5 i h\u00f6gsta grad skulle ber\u00f6ra Vrigstad. D\u00e5 kom cisterciensermunkar fr\u00e5n Frankrike hit och grundade Sveriges f\u00f6rsta kloster, ett i Alvastra och ett i Nydala, som d\u00e5 var en utmark till Vrigstad.<\/p>\n
Det var n\u00e4ra kontakter med klostret i Nydala under hela medeltiden, bl. a sk\u00f6tte munkar fr\u00e5n Nydala pr\u00e4sttj\u00e4nsten i kyrkan h\u00e4r. Klostret fick ta emot m\u00e5nga g\u00e5vor, bl. a. sk\u00e4nkte m\u00e5nga m\u00e4nniskor sina g\u00e5rdar till klostret f\u00f6r att f\u00e5 m\u00e4ssor l\u00e4sta f\u00f6r sina sj\u00e4lar, men framf\u00f6r allt f\u00f6r att f\u00e5 flytta in i klostret p\u00e5 gamla dar och f\u00e5 v\u00e5rd d\u00e4r och f\u00e5 sin grav d\u00e4r. P\u00e5 det s\u00e4ttet blev klostret rikt och \u00e4gare till ett stort antal g\u00e5rdar \u2013 enligt en f\u00f6rteckning hade klostret omkring \u00e5r 1500 252 g\u00e5rdar utarrenderade. De flesta l\u00e5g h\u00e4r i h\u00e4radet och i Vrigstad socken h\u00f6rde praktiskt taget varenda g\u00e5rd till klostret.<\/p>\n
S\u00e5 n\u00e4r Gustav Vasa st\u00e4ngde alla kloster och konfiskerade deras egendom 1527, kom alla de h\u00e4r g\u00e5rdarna i kronans \u00e4go. Gustav Vasas s\u00f6ner anv\u00e4nde dem s\u00e5 att de bildade grevskap och friherreskap, som de f\u00f6rl\u00e4nade till de h\u00f6gsta \u00e4mbetsm\u00e4nnen i riket. Ett s\u00e5dant friherreskap bildades 1570 och gavs till Nils Gyllenstierna, det kallades Lundholmens friherreskap och i det ingick hela Vrigstads socken – bara ett par g\u00e5rdar stod utanf\u00f6r.<\/p>\n
Det h\u00e4r friherreskapet bestod i 110 \u00e5r och innehades av fyra generationer friherrar av sl\u00e4kten Gyllenstierna. Den siste av dem, G\u00f6ran, gjorde ett par insatser f\u00f6r bygden som vi fortfarande har gl\u00e4dje och nytta av: dels inr\u00e4ttade han en skola, en s.k. pedagogi och avsatte en av sina m\u00e5nga g\u00e5rdar till l\u00e4rarens underh\u00e5ll. Skolan fungerade fr\u00e5n 1648, d\u00e5 den inr\u00e4ttades, fram till 1842, d\u00e5 den obligatoriska folkskolan inf\u00f6rdes. Det var kanske si och s\u00e5 med standarden tidvis, men den existerade \u00e4nd\u00e5 under alla dessa \u00e5r, vilken g\u00f6r skolan i Vrigstad till en av de \u00e4ldsta i landet. Och g\u00e5rden, som friherren anslog, \u00e4r fortfarande i kommunens \u00e4go och f\u00f6rvaltas av skolstyrelsen. Ocks\u00e5 ett annat minne fr\u00e5n den gyllestiernska skolan finns kvar \u2013 det \u00e4r ett skolhus, som byggdes 1826, och som ligger l\u00e4ngre ner p\u00e5 gatan h\u00e4r utanf\u00f6r- Det \u00e4r ett stort r\u00f6tt hus med ett plank framf\u00f6r \u2013 det \u00e4r numera privatbostad, men byggdes som sagt 1826 som skolhus. En av dem som intresserade sig f\u00f6r skolan i Vrigstad och f\u00f6r skolhusbygget, var biskopet Esaias Tegn\u00e9r. Han var h\u00e4r flera g\u00e5nger i samband med bygget och d\u00e4rf\u00f6r heter ocks\u00e5 gatan som g\u00e5r f\u00f6rbi huset Tegn\u00e9rv\u00e4gen.<\/p>\n
En annan insats som friherren gjorde var att l\u00e4mna ett \u00e5rligt anslag f\u00f6r v\u00e5rd av fattiga inom socknen, det var en inr\u00e4ttning som kallades hospitalskassan och ocks\u00e5 den har best\u00e5tt in i v\u00e5ra dagar. Denne G\u00f6ran Gyllenstierna var den f\u00f6rste till namnet k\u00e4nde person som gjort n\u00e5got dokumenterat f\u00f6r \u00e5ldriga och fattiga i socknen, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r hedrades han med att f\u00e5 det nya \u00e5lderdomshemmet uppkallat efter sig. Det byggdes 1958 och heter G\u00f6ransg\u00e5rden.<\/p>\n
Friherreskapets saga varade som sagt i 110 \u00e5r \u2013 \u00e5r 1680 genomf\u00f6rde Karl XI sin stora reduktion och tog tillbaka det mesta av vad hans f\u00f6retr\u00e4dare gett bort. Det drabbade ocks\u00e5 Lundholmen: m\u00e5nga av g\u00e5rdarna i socknen som ing\u00e5tt i friherreskapet blev nu bost\u00e4llen \u00e5t olika befattningshavare i den karolinska arm\u00e9n, som d\u00e5 sattes upp. De avl\u00f6nades inte i f\u00f6rsta hand med pengar utan med avkastningen fr\u00e5n sina bost\u00e4llen. P\u00e5 det s\u00e4ttet fick vi h\u00e4r i socknen m\u00e5nga s\u00e5dana milit\u00e4ra bost\u00e4llen, t.ex. f\u00f6r major, kapten, l\u00f6jtnant, hovslagare, trumslagare, pipare, f\u00f6rare med flera. N\u00e4r sedan detta s.k. indelningsverk upph\u00f6rde 1901 tog Dom\u00e4nverket \u00f6ver alla de h\u00e4r g\u00e5rdarna och slutresultatet kan vi se i dag i form av stora arealer mark och skog som fortfarande tillh\u00f6r Kronan. I det innehavet ing\u00e5r allts\u00e5 g\u00e5rdar, som en g\u00e5ng p\u00e5 medeltiden sk\u00e4nktes som g\u00e5va till Nydala kloster, som sen under mer \u00e4n 100 \u00e5r brukades av n\u00e5gon av friherrarna Gyllenstiernas b\u00f6nder, sen blev bost\u00e4lle \u00e5t n\u00e5gon av Kronans krigare och som nu slutligen hamnat i hela svenska folkets AssiDom\u00e4n.<\/p>\n
N\u00e4r klostren st\u00e4ngts och rivits vid reformationen, skulle lutherska pr\u00e4ster ta \u00f6ver och svara f\u00f6r gudstj\u00e4nsterna i de svenska kyrkorna. Problemet f\u00f6r m\u00e5nga blev vad de skulle leva av – ocks\u00e5 pr\u00e4sten beh\u00f6vde ju ett bost\u00e4lle och n\u00e5gonstans att bo, en pr\u00e4stg\u00e5rd. I Vrigstad blev det s\u00e5, att friherren efter m\u00e5nga om och men gav kyrkoherden en liten g\u00e5rd invid kyrkan.
\nD\u00e4r bodde han under 1600-talet och drog sig fram som han sj\u00e4lv uttryckte det p\u00e5 en pr\u00e4stg\u00e5rd som var \u201dskrin och ringa\u201d och som dessutom som vi n\u00e4mnde belastades av de m\u00e5nga som f\u00e4rdades fram p\u00e5 stora str\u00e5kv\u00e4gen och beh\u00f6vde tas om hand. I b\u00f6rjan av 1700-talet hade det ljusnat, d\u00e5 byggdes en pr\u00e4ktig pr\u00e4stg\u00e5rd, den l\u00e5g strax h\u00e4rintill, och d\u00e4r bodde kyrkoherdarna sen \u00e4nda till 1895. D\u00e5 blev den gamla pr\u00e4stg\u00e5rden \u00e5lderdomshem och flyttades till andra sidan landsv\u00e4gen, en ny byggde och som den f\u00f6rste flyttade kyrkoherden Alfrid Bergholtz in.<\/p>\n
Det var f\u00f6r i \u00e5r 100 \u00e5r sen och den pr\u00e4stg\u00e5rden \u00e4r det h\u00e4r huset – Vrigstadhemmet. Efter Bergholtz bodde sen ytterligare tre kyrkoherdar h\u00e4r, men 1942 ans\u00e5gs den ha tj\u00e4nat ut som pr\u00e4stg\u00e5rd, d\u00e5 stod en ny f\u00e4rdig – det gula huset h\u00e4r intill – och d\u00e4r har v\u00e5ra kyrkoherdar bott sen dess. D\u00e5 hade vi faktiskt \u00f6verfl\u00f6d p\u00e5 pr\u00e4stg\u00e5rdar i Vrigstad, inte mindre \u00e4n tre stycken kunde man peka ut: dels den \u00e4ldsta fr\u00e5n 1700-talet, som blev \u00e5lderdomshem, dels denna, byggd 1895, och s\u00e5 d\u00e5 den nya, som fortfarande tj\u00e4nar som pr\u00e4stg\u00e5rd. Men n\u00e4r den f\u00f6rste kyrkoherden efter reformationen, Gislo Caroli., kom hit f\u00f6r omkring 400 \u00e5r sen, d\u00e5 var det d\u00e4remot brist – han var husvill l\u00e5nga tider, innan friherren till sist f\u00f6rbarmade sig \u00f6ver honom och uppl\u00e4t det d\u00e4r hemmanet vid kyrkan \u00e5r honom.
\nI och med att man byggt den nya pr\u00e4stg\u00e5rden 1942 och kyrkoherden flyttat in, blev den tidigare – det h\u00e4r huset allts\u00e5 – \u00f6verfl\u00f6dig. Pastoratet s\u00e5lde den till ett par byggm\u00e4stare h\u00e4r i Vrigstad, som hade planer p\u00e5 renovering, men det var kanske inte s\u00e5 l\u00e4tt mitt under brinnande krig. S\u00e5 n\u00e4r en spekulant gav sig tillk\u00e4nna s\u00e5lde byggm\u00e4starna huset vidare: det h\u00e4nde 1943, priset var 12 900: – kronor och k\u00f6paren var IM och Brita Holmstr\u00f6m. D\u00e4r b\u00f6rjade sen Vrigstadhemmets verksamhet 1945, f\u00f6r 50 \u00e5r sen, i en byggnad som ocks\u00e5 den kan fira jubileum i \u00e5r, den fyller 100.<\/p>\n
Den verksamheten ska beskrivas i annat sammanhang – jag ska som gammal vrigstadbo och granne till Vrigstadhemmet bara understryka de goda kontakterna mellan m\u00e4nniskorna h\u00e4r i bygden och Vrigstadhemmet. Det var julbjudningarna p\u00e5 annandagen och det var midsommarfirandet p\u00e5 midsommaraftonen, som kanske m\u00e5nga minns b\u00e4st och som vi nog f\u00e5r h\u00f6ra mer om de h\u00e4r dagarna. F\u00f6r min egen del var kanske kontakterna med de tysktalande g\u00e4sterna mest berikande, bland m\u00e5nga. minns jag s\u00e4rskilt Frieda Silbernagel, som l\u00e4ste Nibelungenlied med mig och l\u00e4rde mig medelh\u00f6gtyska, och Mrgete Stangenberg, som vi fortfarande har kontakt med. Men det \u00e4r ett annat minne jag t\u00e4nkte ber\u00e4tta till sist – branden 1956.<\/p>\n
Det var strax f\u00f6re jul, Vrigstadhemmet hade just tagit emot en grupp m\u00e4nniskor som flytt fr\u00e5n upprorets Ungern, som branden br\u00f6t ut – det var en h\u00e4ftig brand som f\u00f6rst\u00f6rde hela \u00f6verv\u00e5ningen och v\u00e5llade stora skador p\u00e5 hela huset. F\u00f6rutom flyktingarna fr\u00e5n Ungern bodde ocks\u00e5 n\u00e5gra \u00e4ldre polskor h\u00e4r \u2013 n\u00e5gra som kommit redan 1945 och \u00e5ren n\u00e4rmast d\u00e4refter och sedan blivit kvar. Deras rum f\u00f6rst\u00f6rdes och de placerades ut bland grannarna f\u00f6r n\u00e5gra veckor tills Vrigstadhemmet blev beboeligt igen. Till oss kom pani Lidia Kowaleska och jag har aldrig gl\u00f6mt vad hon ber\u00e4ttade – n\u00e4r kriget. b\u00f6rjade hade hon haft lite pengar, men hon s\u00e5g hur inflationen gjorde dem allt mindre v\u00e4rda, s\u00e5 hon best\u00e4mde sig f\u00f6r att k\u00f6pa n\u00e5got med mer best\u00e4ndigt v\u00e4rde – hon k\u00f6pte en p\u00e4ls. Det var hennes dyraste \u00e4godel och den hade hon p\u00e5 sig den dagen n\u00e4r en tysk patrull utan vidare f\u00e4ngslade henne mitt p\u00e5 \u00f6ppen gata och f\u00f6rde henne till l\u00e4gret. D\u00e4r fick hon utst\u00e5 mycket, bland annat blev hon sparkad i ansiktet och skadad i munnen s\u00e5 att hon hade sv\u00e5rt f\u00f6r att tala. Men det som gick; henne allra djupast till sinnes, det var n\u00e4r hon fick se en av de kvinnliga tyska l\u00e4gervakterna g\u00e5 omkring i hennes p\u00e4ls. Pani Lidia hade nog med \u00e5ren lyckats komma \u00f6ver mycket av det olyckliga som drabbat henne, men detta med p\u00e4lsen, det kunde hon inte gl\u00f6mma. T\u00e5rarna str\u00f6mmade och orden stockade sig n\u00e4r hon ber\u00e4ttade. F\u00f6r henne representerade p\u00e4lsen inte bara ett v\u00e4rde i pengar, utan ocks\u00e5 det ombonade och varma – det hade man bryskt och ondskefullt och or\u00e4ttvist tagit ifr\u00e5n henne och kastat ut henne i kylan.<\/p>\n
Nu \u00e4r det farligt med liknelser och bilder \u2013 det kan l\u00e4tt bli lite l\u00f6jligt ibland, s\u00e5 jag ska inte s\u00e4ga att Vrigstadhemmet blev som en p\u00e4ls f\u00f6r pani Lidia. Men n\u00e4r hon kom in fr\u00e5n kylan var det \u00e4nd\u00e5 h\u00e4r hon fann v\u00e4rmen, h\u00e4r hon k\u00e4nde sig alla \u00e5ren omsluten och skyddad och trygg och hon visste att det hon hade h\u00e4r, det skulle inte tas ifr\u00e5n henne s\u00e5 l\u00e4nge hon levde. Jag ber\u00e4ttar det som en gratulation till 50-\u00e5rsjubil\u00e9et \u2013 under n\u00e4sta alla Vrigstadhemmets 50 \u00e5r var pani Lidia med och fick del av omsorg och v\u00e4rme.<\/p>\n
Texten \u00e4r skriven av Rudolf Thunander och presenterad vid IM-hemmets 50-\u00e5rsjubileum den 1 och 4 april 1995. \u00a9 Rudolf Thunander<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
V\u00e4lkomna till Vrigstad! Vrigstad \u00e4r f\u00f6rst och fr\u00e4mst en socken i det gamla folklandet Njudung. Det \u00e4r en kyrklig f\u00f6rsamling,<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-698","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/698","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=698"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/698\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4285,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/698\/revisions\/4285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}