{"id":686,"date":"2015-07-18T15:58:56","date_gmt":"2015-07-18T15:58:56","guid":{"rendered":"http:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=686"},"modified":"2025-01-02T15:02:59","modified_gmt":"2025-01-02T15:02:59","slug":"gamla-vrigstad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=686","title":{"rendered":"Gamla Vrigstad"},"content":{"rendered":"\n

Fr\u00e5n vikingatid till farmors tid<\/strong>
N\u00e4r pastor Hult bad mig komma hit och ber\u00e4tta lite om det gamla Vrigstad n\u00e4mnde han ocks\u00e5 n\u00e5gonting om ”farmors och farfars tid”. Jag hade egentligen t\u00e4nkt att vi skulle bege oss betydligt l\u00e4ngre tillbaka i tiden \u00e4n till farmors tid. Det skall vi ocks\u00e5 g\u00f6ra, men p\u00e5 den resan bak\u00e5t i tiden kan vi ju g\u00f6ra en kort anhalt just p\u00e5 ”farmors tid” en omv\u00e4lvningarnas och brytningarnas tid, den tid d\u00e5 de fria andliga r\u00f6relserna b\u00f6rja v\u00e4xa fram.<\/p>\n\n\n\n

Det var f\u00f6r ungef\u00e4r 100 \u00e5r sedan som Oskar Ahnfelt och Svenning Johansson och andra s.k. kolport\u00f6rer reste runt i Sm\u00e5land och h\u00f6ll l\u00e4sarm\u00f6ten. Det var i lag f\u00f6rbjuden syssels\u00e4ttning – det kolliderade med konventikelplakatet, som f\u00f6rbj\u00f6d anordnandet av enskilda andaktsstunder. Det var allts\u00e5 helt naturligt, att det blev protester bl.a. fr\u00e5n pr\u00e4sterskapets sida.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1853 reste Ahnfelt i V\u00e4stra h\u00e4rad och i december kom han till Vrigstad. Domkapitlet i V\u00e4xj\u00f6 hade h\u00f6rt talas om hans verksamhet och gav order till h\u00e4radsprosten Jonas Sandell i Fr\u00f6deryd (far till Lina Sandell) att han skulle g\u00f6ra en utredning och varna pr\u00e4sterna i h\u00e4radet. Prosten Sandell uppmanade allts\u00e5 alla pr\u00e4sterna i h\u00e4radet att rapportera sina erfarenheter av Ahnfelts verksamhet och sammankomster. Prosten Bergqvist i Vrigstad har i en s\u00e5dan rapport ber\u00e4ttat hur det gick till n\u00e4r Ahnfelt bes\u00f6kte Vrigstad i december 1853.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r prosten f\u00e5tt h\u00f6ra att Ahnfelt skulle komma l\u00e4t han l\u00e4sa upp konventikelplakatet i kyrkan. N\u00e4r m\u00f6tet h\u00f6lls – det var hos en handlande patron A. M\u00f6rk, i ett rum som kallades M\u00f6rkens sal, – gick prosten dit i s\u00e4llskap med pedagogen och adjunkten Johansson. Det var ganska mycket folk samlade i M\u00f6rkedala, bl.a. var komministern i Norra Ljunga Carl Johan Svalander n\u00e4rvarande – han hade st\u00e4llt sig p\u00e5 den nya r\u00f6relsens sida, liksom en hel del andra statskyrkopr\u00e4ster som t.ex. komministern i Nydala Per August Pettersson. M\u00f6tet b\u00f6rjade med att Ahnfelt ledde n\u00e5gra av sina egna s\u00e5nger, som han sj\u00e4lv sj\u00f6ng med i och ackompanjerade p\u00e5 gitarr. Prosten avbr\u00f6t honom och f\u00f6rklarade att m\u00f6tet stred mot lagen. Han menade ocks\u00e5 att s\u00e5ngerna var f\u00f6rr\u00e4diska, t.ex. den k\u00e4nda s\u00e5ngen Jag \u00e4r fr\u00e4mling, jag \u00e4r pilgrim.\u00a0 ”Var och en enfaldig skall l\u00e4tt falla p\u00e5 tanken att pilgrimen \u00e4r Ahnfelt sj\u00e4lv som kommer en afton, blott en afton” skriver prosten!<\/p>\n\n\n\n

Det blev ett livligt disputerande – Ahnfelt fick hj\u00e4lp av Svalander och prosten Bergqvist assisterades av pedagogen Johansson. Prosten fick det till slut d\u00e4rh\u00e4n att m\u00f6tet uppl\u00f6stes. N\u00e4sta dag bj\u00f6d prosten Ahnfelt hem till pr\u00e4stg\u00e5rden p\u00e5 frukost, d\u00e4r ocks\u00e5 Svalander var med, och att diskussionerna fortsatte kan man v\u00e4l ta f\u00f6r givet.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r domkapitlet fick l\u00e4sa den h\u00e4r rapporten fr\u00e5n prosten Bergqvist kom givetvis komminister Svalander illa ut. Han borde ju \u00e5tminstone inte hj\u00e4lpa Ahnfelt, tyckte domkapitlet. Han \u00e5lades att f\u00f6rsvara sig och det gjorde han i en skrivelse, d\u00e4r han bl.a. ber\u00e4ttade om det h\u00e4r m\u00f6tet i M\u00f6rkens sal, bl.a. talar han om ett ordskifte mellan Ahnfelt och prosten Bergqvist som blev mycket k\u00e4nt och spritt och nog ocks\u00e5 var den gode prosten till en hel del besv\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Det var s\u00e5, att i en av de s\u00e5nger som Ahnfelt sj\u00f6ng f\u00f6rekom uttrycket \u201dvarje mans avhugg och avskrap\u201d. De orden anv\u00e4ndes i s\u00e5ngen om de kristna, men prosten Bergqvist menade att det var fel eftersom alla v\u00e4rderar en  sann kristen h\u00f6gt \u2013 en sann kristen \u00e4r inget ”avhugg och avskrap”. Ahnfelt svarade, att orden var h\u00e4mtade i Korintierbrevet och allts\u00e5 Bibelns egna.
\u201dM\u00e5 s\u00e5 vara\u201d sa prosten, \u201dmen de saknar till\u00e4mpning p\u00e5 oss som lever p\u00e5 l800-talett\u201d.
\u201dHerr prost\u201d, svarade Ahnfelt, ”huru mycket skall i s\u00e5dant fall vara kvar av bibeln efter ytterligare 1800 \u00e5r\u201d?<\/p>\n\n\n\n

Oskar Ahnfelt kom tillbaka till Vrigstad flera g\u00e5nger. Bland annat finns hans namn p\u00e5 listan, d\u00e4r det tecknades aktier till det f\u00f6rsta missionshuset som byggdes 1862.<\/p>\n\n\n\n

Ja, det var en episod fr\u00e5n \u201dfarmors och farfars tid\u201d. Det var som sagt en tid med starka brytningar och omv\u00e4lvningar. Om ni nu vill f\u00f6lja med s\u00e5 l\u00e4mnar vi farmors tid och ger oss iv\u00e4g 900 \u00e5r tillbaka i tiden \u2013 till 1000-talet \u2013 vikingatidens slutskede. Det var ocks\u00e5 ett brytningens \u00e5rhundrade.
Vrigstad p\u00e5 den tiden var en m\u00e4rklig bygd. Vi har bevis f\u00f6r att Vrigstad d\u00e5 var ett stort bygdecentrum. Om det \u00e4r riktigt att socknen f\u00f6rr hetat Stavlunda – det finns inte annat \u00e4n muntliga bevis f\u00f6r den saken – s\u00e5 tyder det p\u00e5 att Vrigstad ocks\u00e5 var kultplats. Stavlunda betyder n\u00e4mligen \u201dinh\u00e4gnad helig lund\u201d.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r var allts\u00e5 bygdecentrum, v\u00e4gm\u00f6te, handelsplats och kultplats. Det vet vi av de m\u00e5nga fornl\u00e4mningarna fr\u00e5n den tiden. Ingen annan socken i Njudung och f\u00f6rresten inte p\u00e5 \u00e4nnu l\u00e4ngre h\u00e5ll kan uppvisa s\u00e5 m\u00e5nga fornl\u00e4mningar fr\u00e5n vikingatiden som just Vrigstad. Vi har mer \u00e4n 250 gravar och stens\u00e4ttningar bevarade. De st\u00f6rsta gravf\u00e4lten \u00e4r Biskopsbo 78 gravar, Lundby 73 gravar och K\u00f6pstad 57 gravar. Bebyggelsen kan vi med ledning av fornfynden ocks\u00e5 l\u00e4tt kartl\u00e4gga. Den tidens vrigstadbor bodde t\u00e4mligen koncentrerat i omr\u00e5det Lundby-Vrigstad-K\u00f6pstad-Sunnerby.<\/p>\n\n\n\n

1000-talet var ett stridens \u00e5rhundrade. Hedendom och kristendom k\u00e4mpade om makten. Redan \u00e5r 830 hade Ansgar kommit till Sverige och predikat en ny l\u00e4ra, l\u00e4ran om vite Krist. Det var ett underligt och sv\u00e5rf\u00f6rst\u00e5tt budskap f\u00f6r de r\u00e5a vikingarna. Skulle man \u00e4lska sin n\u00e4sta? Skulle man vara fredlig och fridsam? Det kunde de inte f\u00f6rst\u00e5 – de kr\u00e4vde \u00f6ga f\u00f6r \u00f6ga och tand f\u00f6r tand. I historieboken st\u00e5r det, att Ansgar kom hit \u00e5r 830 och d\u00e5 blev Sverige kristet. Det st\u00e4mmer d\u00e5ligt med verkligheten. \u00c4nnu \u00e5r 1070 stod det gamla hednatemplet i Uppsala kvar och i sj\u00e4lva verket dr\u00f6jde det v\u00e4l allra minst 300 \u00e5r efter Ansgar innan kristendomen \u00f6verhuvudtaget b\u00f6rjat tr\u00e4nga igenom. Oden och Tor och Fr\u00f6 var inte s\u00e5 l\u00e4tta att st\u00e4da bort.<\/p>\n\n\n\n

Alltnog – Vrigstad p\u00e5 vikingatiden, p\u00e5 1000-talet. Bygdecentrum och kultplats. S\u00e4kert fick ocks\u00e5 Vrigstad bes\u00f6k av mission\u00e4rer, som predikade vite Krists l\u00e4ra, \u00e4ven om det dr\u00f6jde 200 eller 250 \u00e5r efter Ansgar. Kanske var det den helige Sigfrid, kanske n\u00e5gon av hans l\u00e4rjungar, kanske n\u00e5gon annan som kom hit. Kanske var han ocks\u00e5 lite \u00e4ngslig den d\u00e4r mission\u00e4ren – visserligen var de gamla nordborna g\u00e4stfria och tog v\u00e4l emot fr\u00e4mlingar, men det h\u00e4nde inte s\u00e5 s\u00e4llan att mission\u00e4rer blev ihj\u00e4lslagna. Det kunde de bli t.ex. om de inte kunde bevisa sin Guds makt genom att framkalla regn eller med n\u00e5got annat tecken, om de bar hand p\u00e5 bilderna av Tor eller Fr\u00f6, eller om de protesterade mot att nyf\u00f6dda barn sattes ut i skogen till vargarna eller mot att de gamla och orkesl\u00f6sa st\u00f6rtades utf\u00f6r ett bergstup.<\/p>\n\n\n\n

Mission\u00e4ren kom i alla fall till Vrigstad n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1000-talet. Och han s\u00f6kte upp den m\u00e4ktigaste bonden i trakten – en stor g\u00e5rd med mycket folk. Inte bara bonden med hustru – kanske flera hustrur – och hans barn bodde p\u00e5 g\u00e5rden, utan hela hans sl\u00e4kt och tr\u00e4lar och tr\u00e4linnor. Utanf\u00f6r g\u00e5rden fanns offerlunden med gudahovet – kanske den vackra kullen h\u00e4rutanf\u00f6r var just den offerlunden? Offerk\u00e4llan fanns d\u00e4r ocks\u00e5 – kanske k\u00e4llan bakom kullen h\u00e4r vid Kronoberg? Offerstenen fanns d\u00e4r – kanske den stenen med de m\u00e5nga sm\u00e5 groparna i, som ligger h\u00e4rutanf\u00f6r och som man lade hirs och korn eller droppade djurblod eller djurfett i groparna som offer \u00e5t fruktbarhetsguden Fr\u00f6?<\/p>\n\n\n\n

Till den h\u00e4r stora g\u00e5rden kom mission\u00e4ren allts\u00e5. Han framf\u00f6rde sin l\u00e4ra och sitt budskap – s\u00e4kert fick han ocks\u00e5 praktisera sin l\u00e4ra, f\u00f6r nordbon var nog inte n\u00f6jd med ord bara. Hur det sen g\u00e5tt till kan vi  bara gissa, men mission\u00e4ren lyckades med sin uppgift och omv\u00e4nde den m\u00e4ktige bonden och fick d\u00f6pa honom. Det betydde inte att bara bonden blev kristen – det betydde att hela hans sl\u00e4kt och tj\u00e4nstefolk ocks\u00e5 blev det, kanske n\u00e5got 100-tal personer. Mission\u00e4ren d\u00f6pte alla dessa och han d\u00f6pte dem i den hedniska offerk\u00e4llan.<\/p>\n\n\n\n

Han stannade kanske kvar hos bonden l\u00e4nge, kanske flera \u00e5r och uppr\u00e4ttade en liten missionsstation \u00e5t sig. Andra b\u00f6nder i trakten blev ocks\u00e5 d\u00f6pta. Och d\u00e5 uppstod behovet aven lokal att h\u00e5lla gudstj\u00e4nsterna i. Bonden var rik och m\u00e4ktig, han l\u00e4t bygga en liten tr\u00e4kyrka, liten och anspr\u00e5ksl\u00f6s men \u00e4nd\u00e5 en kyrka. N\u00e5gra socknar fanns ju inte d\u00e5 – Sverige som enhetligt land fanns inte heller – s\u00e5 att om en kyrka skulle uppf\u00f6ras s\u00e5 m\u00e5ste den uppf\u00f6ras och underh\u00e5llas av privatpersoner eller m\u00f6jligen ett byalag.<\/p>\n\n\n\n

Och var placerade man den nya kyrkan? Jo, s\u00e5 n\u00e4ra offerlunden och offerk\u00e4llan som m\u00f6jligt, dit folk var vana att g\u00e5 f\u00f6r att dyrka de gamla gudarna Oden och Tor och Fr\u00f6, d\u00e4r skulle kyrkan st\u00e5. Det blev en extra spets mot hedendomen detta, att gudstj\u00e4nsterna f\u00f6r den nye guden h\u00f6lls p\u00e5 samma st\u00e4lle, d\u00e4r det hade blotats \u00e5t de gamle.<\/p>\n\n\n\n

Kanske stod den lilla tr\u00e4kyrkan just h\u00e4r- d\u00e4r detta hus st\u00e5r? Kanske blev omr\u00e5det runt omkring \u00e4ttehage och begravningsplats f\u00f6r bonden och hans sl\u00e4kt och husfolk och s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6r \u00e4nnu fler? Kanske \u00e4r det deras ben och gravar som vi hittat h\u00e4r utanf\u00f6r och som allts\u00e5 skulle tillh\u00f6rt de f\u00f6rst omv\u00e4nda vrigstadborna? Kanske \u00e4r det s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Jag har satt m\u00e5nga fr\u00e5getecken och sagt ordet ”kanske” m\u00e5nga g\u00e5nger. Och det \u00e4r klart, att man inte kan vara s\u00e4ker p\u00e5 att vi haft en tr\u00e4kyrka i Vrigstad p\u00e5 1000-talet eller att den kyrkan st\u00e5tt p\u00e5 den plats d\u00e4r missionshuset nu st\u00e5r. Man kan inte bevisa det, men man kan heller inte bevisa motsatsen. Uppgiften \u00e4r, att f\u00e5 fram s\u00e5 m\u00e5nga upplysningar och omst\u00e4ndigheter som m\u00f6jligt, att l\u00e4gga pusslet p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt och att f\u00f6rs\u00f6ka dra de slutsatser som \u00e4r m\u00f6jliga och rimliga. Jag skall f\u00f6rs\u00f6ka redog\u00f6ra lite n\u00e4rmare f\u00f6r hur man kan komma fram till ett s\u00e5dant antagande som detta att vi haft en tr\u00e4kyrka just p\u00e5 den h\u00e4r platsen f\u00f6r ungef\u00e4r 900 \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n

Jag har redan n\u00e4mnt en viktig omst\u00e4ndighet – Vrigstads karakt\u00e4r av bygdecentrum vid den tiden. Det vet vi genom fornminnena. Vi vet ocks\u00e5 att det f\u00f6rekom missionsverksamhet i G\u00f6taland p\u00e5 1000-talet.  Vi vet ocks\u00e5 en annan sak, som \u00e4r r\u00e4tt viktig i sammanhanget. N\u00e4r munkarna kom till Nydala 1143 fick de mark till klosterbygget uppl\u00e5ten av biskop Gislo i Link\u00f6ping, och till underh\u00e5ll fick de Sunnerby i g\u00e5va. Det kan v\u00e4l knappast vara m\u00f6jligt, att biskopen skulle haft jordar i Vrigstad, om inte kristendomen vunnit insteg h\u00e4r innan munkarna kom till Nydala. Man h\u00f6r ocks\u00e5 ofta s\u00e4gas, att munkarna byggde Vrigstads gamla stenkyrka, d.v.s. den kyrka som revs bort 1855 och som stod strax s\u00f6der om dem nuvarande. F\u00f6r att inte blanda ihop kyrkorna kallar jag den kyrkan f\u00f6r stenkyrkan och den lilla 1000-talskyrkan f\u00f6r tr\u00e4kyrkan. Munkarna har emellertid inte haft n\u00e5gonting med bygget av stenkyrkan att g\u00f6ra, inte heller med de vackra m\u00e5lningar som fanns i den. De tillh\u00f6rde ju cistercienserorden och var absoluta motst\u00e5ndare till bilder i gudstj\u00e4nstlokalerna. Och deras ideal ifr\u00e5ga om byggnadskonst och arkitektur var helt annorlunda, det beh\u00f6ver vi bara ta en titt p\u00e5 den kyrka som de verkligen byggde, n\u00e4mligen Nydala klosterkyrka f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Munkarna har allts\u00e5 inte byggt stenkyrkan. I st\u00e4llet \u00e4r det faktiskt s\u00e5, att den var f\u00e4rdig innan munkarna kom. Och efter vad jag kan f\u00f6rst\u00e5 m\u00e5ste det inneb\u00e4ra, att bygden varit kristen en relativt l\u00e5ng period eftersom ju en stenkyrka m\u00e5ste vara andra steget i utvecklingen och tr\u00e4kyrkan det f\u00f6rsta..<\/p>\n\n\n\n

Vidare vet vi att det fanns sm\u00e5 tr\u00e4kyrkor p\u00e5 1000-talet i Sverige, de s.k. stavkyrkorna. H\u00e5ngers stavkyrka \u00e4r ju bekant bland andra. Och nu kommer det m\u00e4rkliga – n\u00e4r stenkyrkan revs bort 1855 tog man tillvara tv\u00e5 remstycken eller hammarband av tr\u00e4 med ornament utskurna i, och som nu f\u00f6rvaras i Statens historiska museum. De h\u00e4r remstyckena \u00e4r n\u00e4stan exakt lika dem som f\u00f6rekommer i H\u00e5ngers stavkyrka och stilhistorikerna p\u00e5st\u00e5r best\u00e4mt, att s\u00e5dana ornament kan inte ha gjorts vid n\u00e5gon annan tid \u00e4n vikingatiden. F\u00f6rmodligen var de h\u00e4r remstyckena den enda prydnaden som fanns i tr\u00e4kyrkan och d\u00e4rf\u00f6r flyttades de \u00f6ver till stenkyrkan n\u00e4r den byggdes och ha p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blivit bevarade.<\/p>\n\n\n\n

Slutligen vet vi, att n\u00e4r missionshuset h\u00e4r byggdes 1931 p\u00e5tr\u00e4ffades en m\u00e4ngd gravar med liken orienterade i \u00f6st-v\u00e4st enligt kristet gravskick. 1931 p\u00e5tr\u00e4ffades det ocks\u00e5 ett antal stenar. Enligt gr\u00e4vningsrapporten, som skrivits av nuvarande professorn Holger Arbman har stenarna tj\u00e4nat som husgrund. Kanske var det grundstenarna till den gamla tr\u00e4kyrkan? Vad man kan unders\u00f6ka \u00e4r byggnadsplaner fr\u00e5n stavkyrkor i Norden och j\u00e4mf\u00f6ra dem med den h\u00e4r husgrunden – f\u00e5r man d\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse, s\u00e5 beh\u00f6ver man inte s\u00e4ga ”kanske” l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n

Ja, det \u00e4r ungef\u00e4r det s\u00e4tt som man kan resonera p\u00e5 n\u00e4r man g\u00f6r antagandet, att det just p\u00e5 den h\u00e4r platsen stod en enkel tr\u00e4kyrka f\u00f6r 900 \u00e5r sedan. Om det \u00e4r s\u00e5, f\u00e5r man verkligen ge de herrar som var byggnadskommitterade \u00e5r 1931 en komplimang f\u00f6r en utm\u00e4rkt l\u00e4mpligt vald plats f\u00f6r ett missionshus. Tanken \u00e4r ju fascinerande – att just p\u00e5 den plats d\u00e4r en liten tr\u00e4kyrka f\u00f6r 900 \u00e5r sedan stod i n\u00e4stan hednisk tid, just d\u00e4r firas nu gudstj\u00e4nster igen. Och ingenting kan v\u00e4l b\u00e4ttre \u00e4n detta illustrera inneb\u00f6rden i hembygdsf\u00f6reningens vackra devis: ur forntids grund skall framtid spira.<\/p>\n\n\n\n

Texten \u00e4r skriven och framf\u00f6rd av Rudolf Thunander i Missionskyrkan f\u00f6r Missionsf\u00f6rsamlingens ungdoms- och juniorf\u00f6rening den 14 mars 1952.<\/p>\n\n\n\n

\u00a9 Rudolf Thunander<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fr\u00e5n vikingatid till farmors tidN\u00e4r pastor Hult bad mig komma hit och ber\u00e4tta lite om det gamla Vrigstad n\u00e4mnde han<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-686","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/686","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=686"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/686\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7007,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/686\/revisions\/7007"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=686"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}