F\u00f6rst f\u00e5r jag tacka f\u00f6r inbjudan att komma hit – det \u00e4r ju inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen – s\u00e5 det verkar som \u00f6m Ni har kvar ett visst f\u00f6rtroende f\u00f6r mig sen jag var h\u00e4r sist – det gl\u00e4der mig s\u00e4rskilt att f\u00e5 komma tillbaka – tack s\u00e5 mycket!<\/p>\n
F\u00f6rra g\u00e5ngen jag var h\u00e4r s\u00e5 fick jag inga andra instruktioner \u00e4n att jag skulle f\u00e5 tala om vad jag ville. N\u00e4r Marianne ringde och bad mig komma hit den h\u00e4r g\u00e5ngen s\u00e5 var det samma f\u00f6ruts\u00e4ttningar: tala om vad du vill. Och det l\u00e5ter ju l\u00e4tt och beh\u00e4ndigt – f\u00f6r det kan ju inte vara s\u00e4rskilt sv\u00e5rt att prata om vad man vill, kan man tycka – men det \u00e4r faktiskt sv\u00e5rare \u00e4n man kan tro, Man m\u00e5ste n\u00e4mligen best\u00e4mma sig f\u00f6r vad det \u00e4r man vill prata om – och att best\u00e4mma sig, det h\u00f6r ju som Ni s\u00e4kert vet till det sv\u00e5ra h\u00e4r i livet.<\/p>\n
Jag har i alla fall lyckats g\u00f6ra det och best\u00e4mt mig f\u00f6r vad jag vill tala om. Om jag n\u00e4mner titeln p\u00e5 n\u00e5gra k\u00e4nda s\u00e5nger f\u00f6rst\u00e5r Ni kanske vart\u00e5t det lutar – ”S\u00e5 bister kall sveper nordanvinden” – ”Drinkarflickans d\u00f6d” – ”Bredvid sin h\u00e4st vid gr\u00e4nden” – ”Kallvattensgossen” alla \u00e4r s\u00e5nger som handlar om det utbredda missbruket av rusdrycker som f\u00f6rekom i Sverige i \u00e4ldre tider och om f\u00f6rs\u00f6ken som gjordes att komma tillr\u00e4tta med det. S\u00e5 n\u00e4r jag nu t\u00e4nkte ber\u00e4tta om n\u00e5gra h\u00e4ndelser och m\u00e4nniskor h\u00e4r fr\u00e5n v\u00e5ra bygder, s\u00e5 \u00e4r det just detta som \u00e4r den r\u00f6da tr\u00e5den: problemen och el\u00e4ndet som alkoholdrickandet drog med sig,<\/p>\n
”Vad n\u00f6d vad j\u00e4mmer, vad sorg och t\u00e5rar, i str\u00f6mmar flyta oskyldigt blod
\nJa br\u00e4nnvinsfloden frampressar t\u00e5rar, den tar f\u00f6rst\u00e5ndet och kraft och mod”
\nSt\u00e5r det i en av de h\u00e4r s\u00e5ngerna, men den sista versen slutar
\n”Mot denna fiende utan like, drag nu i strid \/ var och en som kan!\u201d
\noch det h\u00f6r ocks\u00e5 till det jag t\u00e4nkte ber\u00e4tta om, om hur man drog i strid och p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6kte motverka f\u00f6ljderna. av alkoholmissbruket och hur man ocks\u00e5 ibland lyckades.<\/p>\n
Vi tycker kanske att det dricks alltf\u00f6r mycket alkohol i Sverige i dag – och tror att det var b\u00e4ttre f\u00f6rr. Men det var det inte. Om vi g\u00e5r tillbaka 150 – 200 \u00e5r i tiden, till slutet av 1700- talet och b\u00f6rjan av 1800-talet, s\u00e5 var f\u00f6rh\u00e5llandena katastrofala. Man har sagt att svenska folket helt enkelt h\u00f6ll p\u00e5 att supa ihj\u00e4l sig. \u00d6let bryggde man sj\u00e4lv, i praktiskt taget varenda g\u00e5rd bryggdes det \u00f6l och man drack dagligen. \u00d6let var m\u00e5ltidsdrycken, och eftersom det inte fanns n\u00e5got kaffe p\u00e5 den tiden var det \u00f6let som var s\u00e4llskapsdrycken. Namnen p\u00e5 den tidens kalas vittnar ju ocks\u00e5 vad det handlade om – jag t\u00e4nker p\u00e5 namn som barns\u00f6l, brud\u00f6l, grav\u00f6l, sl\u00e5tter\u00f6l, kyrkog\u00e5ngs\u00f6l , timmer\u00f6l och allt vad det nu hette – p\u00e5 alla bj\u00f6ds det \u00f6l och dracks \u00f6l.<\/p>\n
Sen var det d\u00e5 br\u00e4nnvinet. Det var fr\u00e5n b\u00f6rjan medicin och apoteksvara, men det kom snart in i hush\u00e5llen och liksom man bryggde \u00f6l i hemma i g\u00e5rdarna s\u00e5 br\u00e4nde man br\u00e4nnvin ocks\u00e5. Det var den s\u00e5 kallade husbehovsbr\u00e4nningen. Gustav III f\u00f6rbj\u00f6d den p\u00e5 1780-talet, han ville ha monopol p\u00e5 br\u00e4nnvinsbr\u00e4nningen – som Ni ser \u00e4r spritmonopol inte n\u00e5n ny ide. Han skulle anl\u00e4gga kronobr\u00e4nnerier och skaffa staten skatteinkomster. Men det var en mycket \u00f6m t\u00e5 han r\u00e5kade trampa p\u00e5, b\u00f6nderna h\u00f6ll p\u00e5 att g\u00f6ra revolution. Kungen fick ocks\u00e5 ge med sig efter n\u00e5gra \u00e5r och till\u00e5ta husbehovsbr\u00e4nningen igen mot en viss avgift.<\/p>\n
Nu hade inte varenda bonde en br\u00e4nnvinspanna naturligtvis, en del ville inte och en del tyckte det var b\u00e4ttre att l\u00e4mna s\u00e4d eller potatis till ett br\u00e4nneri. Men fram till 1855 var br\u00e4nnvinspannorna till\u00e5tna – det \u00e5ret f\u00f6rbj\u00f6ds de och d\u00e5 fanns det 4 privata br\u00e4nnvinspannor i g\u00e5ng i Vrigstads socken, f\u00f6r hela V\u00e4stra h\u00e4rad var siffran 46. Fr\u00e5n och med 1855 var det allts\u00e5 f\u00f6rbjudet med husbehovs- br\u00e4nning och den som ville ha br\u00e4nnvin m\u00e5ste antingen br\u00e4nna olagligt eller ocks\u00e5 k\u00f6pa det. Och n\u00e5gra problem med att f\u00e5 tag i br\u00e4nnvin var det inte – p\u00e5 1860-talet hade G\u00e4stgivarg\u00e5rden i Vrigstad tillst\u00e5nd att utsk\u00e4nka 1200 kannor br\u00e4nnvin om \u00e5ret, d v s 3000 liter. Det blir bort\u00e5t 10 liter br\u00e4nnvin om dagen och t\u00e4nker man p\u00e5 att ocks\u00e5 \u00f6let fl\u00f6dade fritt utan alla restriktioner, s\u00e5 \u00e4r det inte sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig att f\u00f6rh\u00e5llandena ibland kunde bli besv\u00e4rliga och f\u00f6ljderna tragiska. Det skulle dr\u00f6ja \u00e4nda till 1913 innan vi fick motb\u00f6cker och br\u00e4nnvinet blev ransonerat. Och hur missbruket kunde drabba och vilka tragedier som utspelades beskrivs m\u00e5lande i s\u00e5ngerna jag n\u00e4mnde, t ex den stackars Esters \u00f6de:
\n”Den bleka hyn och de t\u00e4rda dragen, de vittna tydligt om sjukdom, n\u00f6d,
\noch hennes pappa har hela dagen, f\u00f6r krogen gl\u00f6mt skaffa barnen br\u00f6d.”<\/p>\n
Ett exempel p\u00e5 vilka problem alkoholen kunde v\u00e5lla kan man h\u00e4mta fr\u00e5n protokollen fr\u00e5n sommaren 1865. D\u00e5 byggdes kyrkan h\u00e4r i Vrigstad, och det gick till s\u00e5 att byggm\u00e4staren och hans yrkesm\u00e4n arbetade hela veckan, men vissa dagar skulle det g\u00f6ras dagsverken vid bygget. Alla jord\u00e4gande personer i socknen skulle svara f\u00f6r det – det lystes p\u00e5 i kyrkan vilka som stod i tur att komma fram och arbeta och d\u00e5 skulle varje hemman st\u00e4lla arbetskraft till f\u00f6rfogande allt efter storleken p\u00e5 g\u00e5rden. De dagar n\u00e4r s\u00e5dana dagsverken var framlysta kunde det allts\u00e5 vara mycket folk samlat.<\/p>\n
Nu var det inte m\u00e5nga steg fr\u00e5n kyrkbygget till G\u00e4stgivarg\u00e5rden, den l\u00e5g vid Torget p\u00e5 den tiden i det huset som nu \u00e4r Kajsas kaf\u00e9, och resultatet blev att m\u00e5nga dagsverkare hamnade hos kr\u00f6garen i st\u00e4llet f\u00f6r hos byggm\u00e4staren. F\u00f6ljden blev d\u00e5ligt arbete och d\u00e5lig disciplin, n\u00e4r folk var onyktra, s\u00e5 kyrkoherde Wetter skrev till L\u00e4nsstyrelsen och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 utsk\u00e4nkningen stoppad. Det fanns en lag mot spritf\u00f6rs\u00e4ljning vid st\u00f6rre folksamlingar som han h\u00e4nvisade till – han tyckte den lagen borde g\u00e4lla eftersom, som han skrev, ”vida mer \u00e4n 100 personer dagligen \u00e4ro samlade kyrkobyggnaden.\u201d Det blev emellertid avslag och utsk\u00e4nkningen fortsatte som vanligt.
\nDet \u00e4r ett tydligt exempel p\u00e5 vilka problem spriten kunde v\u00e5lla ocks\u00e5 i en lugn socken p\u00e5 landet som Vrigstad. I dag \u00e4r det sj\u00e4lvklart med spritfria arbetsplatser och att i varje fall inte berusa sig under arbetstid – men d\u00e5 kunde man vingla omkring p\u00e5 en farlig byggarbetsplats med promille i \u00e5drorna. Kyrkbygget var f\u00f6r \u00f6vrigt inte den enda arbetsplatsen – v\u00e4gen till krogen stod ju \u00f6ppen f\u00f6r vem som helst som ville ha att dricka.<\/p>\n
I dag \u00e4r det som sagt sj\u00e4lvklart med spritfria arbetsplatser. I dag \u00e4r vi ocks\u00e5 medvetna om riskerna med alkohol i trafiken. F\u00f6rr kunde man visserligen inte vara rattfull eftersom det inte fanns n\u00e5gra motorfordon p\u00e5 den tiden, men olyckor i trafiken som berodde p\u00e5 sprit intr\u00e4ffade \u00e4nd\u00e5. Jag har ett exempel – det \u00e4r en olycka som intr\u00e4ffade juldagen 1888. Det var sl\u00e4df\u00f6re och \u00f6lbryggaren Karl Jonsson och hans hustru h\u00e4r fr\u00e5n Vrigstad \u00e5kte iv\u00e4g i sin sl\u00e4de till S\u00e4vsj\u00f6. De skulle m\u00f6ta g\u00e4ster vid t\u00e5get, \u00f6lbryggarens sv\u00e4rmor och hennes barnbarn, en 5-\u00e5rig flicka, skulle komma fr\u00e5n \u00d6rebro. P\u00e5 v\u00e4gen till t\u00e5get l\u00e4t \u00f6lbryggaren sin hustru stiga av i G\u00e4stgivarg\u00e5rden i Komstad och v\u00e4nta d\u00e4r medan han sj\u00e4lv k\u00f6rde fram till S\u00e4vsj\u00f6 och tog emot g\u00e4sterna. T\u00e5get kom och s\u00e5 b\u00f6rjade hemf\u00e4rden. I Komstad stannade sl\u00e4den f\u00f6r att h\u00e4mta upp \u00f6lbryggarens hustru, men hur det var s\u00e5 kom man inte l\u00e4ngre, hela s\u00e4llskapet blev sittande d\u00e4r till l\u00e5ngt framp\u00e5 natten. Tyv\u00e4rr var det ingen nykter kusk som h\u00f6ll. i t\u00f6mmarna n\u00e4 r man s\u00e5 sm\u00e5ningom kom iv\u00e4g,
\n”Nu v\u00e4rmdes h\u00e4stens leder, n\u00e4r drinkarn t\u00f6mmen fick,
\noch under slag och eder, det efter v\u00e4gen gick”
\nst\u00e5r det i s\u00e5ngen. Och n\u00e4r man sen kom till ett st\u00e4lle som kallades Ljunga broar – det ligger ett litet stycke f\u00f6rbi Ljunga kyrka \u00e5t Vrigstad till – d\u00e4r p\u00e5 en h\u00f6g v\u00e4gbank v\u00e4lte sl\u00e4den och alla fyra hamnade i ett djupt dike. Det var vatten i diket och d\u00e4r omkom den lilla fem\u00e5riga flickan och \u00f6lbryggaren sj\u00e4lv, 37 \u00e5r gammal, medan hustrun och sv\u00e4rmodern kom undan med livet. ”Jonsson var starkt \u00f6verlastad och har m\u00e5h\u00e4nda genom v\u00e5rdsl\u00f6st k\u00f6rande sj\u00e4lv orsakat olyckan det i Sm\u00e5landsposten.
\n”Men sn\u00f6n den h\u00e4ftigt yrde, och vinden tj\u00f6t kring dem
\noch hur den druckne styrde, de kommo aldrig hem.”
\nst\u00e5r det i en annan vers i s\u00e5ngen om h\u00e4sten vid gr\u00e4nden. Den slutar
\n”Nu detta hemska drama, p\u00e5 spriten skrivas b\u00f6r
\nd\u00e4rf\u00f6r i unga v\u00e4nner, bet\u00e4nk er vad ni g\u00f6r.”<\/p>\n
Det \u00e4r ett par exempel det h\u00e4r, som kanske i och f\u00f6r sig inte \u00e4r s\u00e5 sensationella eller uppr\u00f6rande – man kan s\u00e4kert hitta m\u00e5nga b\u00e5de v\u00e4rre och sorgligare, men jag n\u00e4mner dom eftersom de intr\u00e4ffade h\u00e4r i v\u00e5ra socknar.<\/p>\n
Ett faktum \u00e4r i alla fall att spriten och missbruket s\u00e4rskilt under f\u00f6rsta delen av 1800-talet var ett stort socialt problem i hela Sverige. Det var personliga tragedier, som det sjungs om i s\u00e5ngerna om drinkarna och deras olyckliga familjer, men superiet skapade ocks\u00e5 kriminalitet och tiggeri och annat el\u00e4nde. Man kunde helt enkelt inte bem\u00e4stra alla problem, som det om\u00e5ttliga drickandet f\u00f6rde med sig. Reaktionerna kom ocks\u00e5. Det kom till en gr\u00e4ns d\u00e4r det hade g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt. och det tvingade fram initiativ f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka v\u00e4nda utvecklingen.<\/p>\n
Det f\u00f6rsta organiserade f\u00f6rs\u00f6ket gjordes, n\u00e4r Svenska Nykterhetss\u00e4llskapet bildades. Deras politik gick ut p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra om\u00e5ttligt drickande till m\u00e5ttligt. F\u00f6r dem var det br\u00e4nnvinet som var den stora faran, \u00f6l och vin och liknande svagare drycker n\u00e4mnde man egentligen inte, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r blev deras viktigaste m\u00e5l att f\u00e5 stopp p\u00e5 husbehovsbr\u00e4nningen – och det m\u00e5let n\u00e5dde man som jag n\u00e4mnde 1855. D\u00e5 f\u00f6rbj\u00f6ds husbehovsbr\u00e4nningen, men br\u00e4nnvinet var ju inte borta f\u00f6r det. Men skulle det tvunget drickas br\u00e4nnvin, s\u00e5 skulle det drickas med m\u00e5tta, menade man och bildade s.k. m\u00e5ttlighetsf\u00f6reningar, d\u00e4r medlemmarna f\u00f6rband sig att inte dricka mer \u00e4n vissa kvantiteter. \u00d6l och vin och porter kunde man fortfarande dricka och \u00e4nd\u00e5 kallas sig nykterist.<\/p>\n
Jag har ett intressant protokoll h\u00e4r fr\u00e5n en sockenst\u00e4mma i Hj\u00e4lmseryd med Hj\u00e4lmseryds och Stockaryds f\u00f6rsamlingar d\u00e4r man bl.a. tog upp just den h\u00e4r fr\u00e5gan om m\u00e5ttligt br\u00e4nnvinsdrickande. St\u00e4mman h\u00f6lls 1817 och som ordf\u00f6rande satt kyrkoherden Sven Niklas Hjelmgren. Bakgrunden var en ny s.k. yppighetsf\u00f6rordning fr\u00e5n kungen – det hade kommit flera s\u00e5dana under \u00e5ren n\u00e4rmast f\u00f6re och syftet med s\u00e5dana f\u00f6rordningar var
\natt begr\u00e4nsa importen av varor som ans\u00e5gs on\u00f6diga och lyxbetonade. Man skulle f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra sig sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande i landet, silke och siden och kaffe och dylikt var \u00f6verfl\u00f6digt och skulle f\u00f6rbjudas. F\u00f6rordningen som kommit den h\u00e4r g\u00e5ngen och som var anledningen till st\u00e4mman i Hj\u00e4lmseryd g\u00e4llde indigo, det \u00e4r det f\u00e4rg\u00e4mne man anv\u00e4nder f\u00f6r att f\u00e4rga kl\u00e4der bl\u00e5a. Andra f\u00e4rger kunde man f\u00e5 fram genom olika inhemska v\u00e4xter, men inte bl\u00e5tt – det finns inte n\u00e5got f\u00e4rg\u00e4mne i naturen i Sverige som ger bl\u00e5 f\u00e4rg, s\u00e5 ville man ha den f\u00e4rgen m\u00e5ste man k\u00f6pa importerad indigo fr\u00e5n Indien.<\/p>\n
Kyrkoherden f\u00f6rklarade alltihop det h\u00e4r f\u00f6r Hj\u00e4lmseryds- och Stockarydsborna p\u00e5 st\u00e4mman 1817 och man beslutade att hj\u00e4lpa kungen med att begr\u00e4nsa importen genom att i forts\u00e4ttningen avst\u00e5 fr\u00e5n bl\u00e5a kl\u00e4der. Dom som redan hade fick ha dom kvar j ytterligare \u00e5tta \u00e5r, best\u00e4mde man, men inga andra \u00e4n vita och svarta eller allra helst gr\u00e5 kl\u00e4der skulle ny tillverkas. ”Den gr\u00e5 f\u00e4rgen\u201d st\u00e5r det i protokollet, \u201dr\u00e4knas som den nationella f\u00f6r allmogen och den hederligaste av alla.\u201d<\/p>\n
Man fortsatte sedan med fler regler f\u00f6r att undvika \u00f6verfl\u00f6d – ingen skulle t.ex. ha klocka f\u00f6rr\u00e4n man fyllt 20 \u00e5r, man skulle inte ha f\u00f6rgyllda eller f\u00f6rsilvrade knappar i kl\u00e4derna, man skulle inte ha andra skoband \u00e4n skinnremmar osv. Allt gick ut p\u00e5 att undvika on\u00f6dig fl\u00e4rd och framf\u00f6r allt utl\u00e4ndska varor, som – skrev kyrkoherden – ”dragit or\u00e4kneliga penningar utur riket”. Nu lovade Hj\u00e4lmseryds- och Stockarydsborna enkelhet och m\u00e5ttlighet.<\/p>\n
Det skulle man visa ocks\u00e5 vid kalasen. Man skulle vara ”tarvlige och sparsamme” och inte servera mer \u00e4n 3 eller 4 r\u00e4tter eller vid de allra h\u00f6gtidligaste g\u00e4stabuden 4 eller 5. Och s\u00e5 kom man d\u00e5 till br\u00e4nnvinet. S\u00e5 h\u00e4r st\u00e5r det: ”.. .vi utf\u00e4sta oss att med mera ordning och m\u00e5tta \u00e4n hittills skett nyttja svenskt br\u00e4nnvin, att aldrig d\u00e4rav supa 2ne supar \u00e5 rad och att vid g\u00e4stabud aldrig supa under m\u00e5ltiden mer \u00e4n 2ne supar och att sedan p\u00e5 eftermiddagen taga blott en avskedssup eller en aftonvardssup.”
\nOch ingen skulle kunna fuska genom att anv\u00e4nda stora dricksglas eller b\u00e4gare, utan n\u00e4r suparna r\u00e4knades s\u00e5 skulle r\u00e4kningen ske efter ”vanliga br\u00e4nnvinsglas om h\u00f6gst ett jomfrum\u00e5tt.” Jungfru eller jomfru \u00e4r ju ett gammalt m\u00e5tt \u2013 \u00e4r det kanske n\u00e5gon som vet hur mycket det \u00e4r p\u00e5 ett ungef\u00e4r? (N\u00e5got \u00f6ver 8 cl – 1\/32-dels kanna.)<\/p>\n
Det var allts\u00e5 m\u00e5ttlighet som var m\u00e5let p\u00e5 den tiden – man ville f\u00f6r\u00e4ndra om\u00e5ttlighet till m\u00e5ttlighet. M\u00e5nga f\u00f6reningar som bildades f\u00f6r att bek\u00e4mpa alkoholmissbruket hette som sago m\u00e5ttlighetsf\u00f6reningar eller nykterhetsf\u00f6reningar. Men f\u00f6r m\u00e5nga var det inte nog radikalt. N\u00e4sta generation f\u00f6reningar som bildades kallades i st\u00e4llet helnykterhetsf\u00f6reningar, och arbetade f\u00f6r fullst\u00e4ndig avh\u00e5llsamhet fr\u00e5n alla slag av alkoholhaltiga drycker. Det var f\u00f6reningar, som i regel stod p\u00e5 kristen grund – v\u00e4ckelser\u00f6relsen och nykterhetsr\u00f6relsen f\u00f6ljdes ju p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e5t och hade ofta samma medlemmar. S\u00e5ngerna jag n\u00e4mnde inneh\u00e5ller ju inte bara propaganda f\u00f6r nykterhet utan har ocks\u00e5 ett kristet budskap.<\/p>\n
I Vrigstad bildades en s\u00e5dan helnykterhetsf\u00f6rening \u00e5r 1890. Enligt stadgarna kunde var och en bli medlem, som ”med Guds hj\u00e4lp avh\u00e5ller sig fr\u00e5n att begagna rusgivande drycker, vari inbegripes vin, bayerskt \u00f6l och porter.” De var vad man kallade absolutister. Bland medlemmarna fanns skoll\u00e4rare Hultqvist, skomakaren Klas Rehn, handelspatronen Johan Ek med flera. I sin lokal, som var gamla missionshuset, hade man en stor tavla upph\u00e4ngd som f\u00f6rest\u00e4llde den f\u00f6rskr\u00e4ckliga Br\u00e4nnvinsdraken. Men f\u00f6reningen s\u00e5g drakar p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll och i mer p\u00e5taglig form. Man lokaliserade till exempel en till g\u00e4stgivarg\u00e5rden, som hade r\u00e4ttigheter att utsk\u00e4nka br\u00e4nnvin och \u00f6l, en annan till \u00f6lbryggeriet – en tidigare \u00e4gare var \u00f6lbryggaren Karl Jonsson, som omkom s\u00e5 olyckligt och som jag n\u00e4mnde f\u00f6rut – Br\u00e4nnvinsdraken visade sig ocks\u00e5 vid de stora marknaderna och bev\u00e4ringsm\u00f6nstringarna. Orsaken till att det gick v\u00e5ldsamt till vid s\u00e5dana tillf\u00e4llen var enligt f\u00f6reningens uppfattning ingenting annat \u00e5n \u00f6let och br\u00e4nnvinet. S\u00e5 f\u00f6rk\u00e4mparna i helnykterhetsf\u00f6reningen var den grymma Br\u00e4nnvinsdraken inte bara en symbol p\u00e5 v\u00e4ggen i missionshuset – man s\u00e5g andra h\u00f6gst verkliga drakar.<\/p>\n
Och k\u00e4mpade gjorde man. Man f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 stopp p\u00e5 utsk\u00e4nkningen p\u00e5 g\u00e4stgivarg\u00e5rden – g\u00e4stgivaren skulle inte f\u00e5 handla med det man kallade ”det f\u00f6rd\u00e4rvliga tyska \u00f6let” – ”bierhandeln har mer \u00e4n en g\u00e5ng givit anledning till sorg” stod det i f\u00f6reningens protokoll. Vad f\u00f6reningen kunde g\u00f6ra var att v\u00e4nda sig till myndigheterna och beg\u00e4ra restriktioner, man f\u00f6rs\u00f6kte komma p\u00e5 g\u00e4stgivaren med \u00f6vertr\u00e4delser av best\u00e4mmelserna och anm\u00e4la honom. P\u00e5 marknaderna f\u00f6rekom det ofta l\u00f6nnkrogar, allts\u00e5 olaga f\u00f6rs\u00e4ljning och utsk\u00e4nkning av br\u00e4nnvin – d\u00e5 hyrde f\u00f6reningen privatdetektiver, som skulle sp\u00e5ra upp olagligheterna. Man hoppades att det skulle g\u00e5 att g\u00f6ra Vrigstad marknad \u00e5tminstone lite nyktrare.<\/p>\n
Egentligen \u00e5r det imponerande att l\u00e5sa hur dessa nykterhetsk\u00e4mpar arbetade. De satt inte bara p\u00e5 m\u00f6ten och ojade sig \u00f6ver el\u00e4ndet, de f\u00f6rs\u00f6kte handla konkret och praktiskt. De identifierade roten till problemet och f\u00f6rs\u00f6kte rycka upp den. ..Jag har n\u00e4mnt ett par exempel, som kanske inte var s\u00e5 framg\u00e5ngsrika, men en av deras aktioner lyckades verkligen, man kan s\u00e4ga att f\u00f6reningen fick in en fulltr\u00e4ff p\u00e5 rusdrycksdraken. Det var s\u00e5 att \u00f6lbryggeriet h\u00e4r i Vrigstad hade g\u00e5tt i konkurs och skulle s\u00e4ljas p\u00e5 auktion. F\u00f6reningen beslutade d\u00e5 helt enkelt att ropa in bryggeriet och l\u00e4gga ner \u00f6ltillverkningen. Teckningslistor gick runt i bygden och n\u00e4r dagen f\u00f6r auktionen kom, det var i augusti 1900, hade folk tecknat sig f\u00f6r 1 600 kronor.<\/p>\n
P\u00e5 auktionen ropade patron Johan Ek in bryggeriet f\u00f6r nykterhetsf\u00f6reningens r\u00e4kning f\u00f6r 1 510 kronor och d\u00e4rmed var det f\u00f6r alltid slut p\u00e5 framst\u00e4llningen av det s\u00e5 f\u00f6rhatliga tyska \u00f6let i Vrigstad. G\u00e4stgivaren fortsatte visserligen sin utsk\u00e4nkning. men \u00f6let fick han h\u00e4mta p\u00e5 annat h\u00e5ll. I bryggeriet bryggdes i. forts\u00e4ttningen inget annat \u00e4n svagdricka. Det \u00f6vertogs 1907 av bryggaren A V Svensson och senare hans son Simon. De bryggde och k\u00f6rde runt med sin bil och s\u00e5lde sitt svagdricka.. Jag minns n\u00e4r var liten, att jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att bli bryggare n\u00e4r jag blev stor – jag hade n\u00e4mligen sett bryggare Svensson komma med drickabilen och sett honom \u00f6ppna sin stora portmonn\u00e4. Ingen hade s\u00e5 stor portmonn\u00e4 som han och ingenstans hade jag sett s\u00e5 mycket sm\u00e5pengar p\u00e5 ett st\u00e4lle som d\u00e4r. S\u00e5 v\u00e4gen till den stora rikedomen, trodde vi sm\u00e5pojkar, det var helt enkelt att bli bryggare.<\/p>\n
Men f\u00f6r att \u00e5terkomma till Helnykterhetsf\u00f6reningen s\u00e5 \u00e4r ju aktionen att k\u00f6pa bryggeriet och l\u00e4gga ner \u00f6ltillverkningen ett intressant exempel p\u00e5 hur praktiskt och handfast man s\u00e5g p\u00e5 uppgiften att verka f\u00f6r nykterhet. F\u00f6reningslivet p\u00e5 den tiden var ocks\u00e5 helt annorlunda \u00e4n nu. Midsommardagen 1890 anordnade f\u00f6reningen till exempel ett offentligt m\u00f6te i Missionshuset. Det var prytt med bj\u00f6rkar och blommor, och p\u00e5 talarstolens framsida l\u00e4stes enligt protokollet \u201di stora latinska bokst\u00e4ver den gudomliga maningen Varen nyktre!\u201d Fast man b\u00f6rjade kl. 9 p\u00e5 morgonen, s\u00e5 var lokalen fullsatt. Man sj\u00f6ng Davids psalmer och s\u00e5 skulle det d\u00e5 bli nykterhetsf\u00f6redrag. Det finns en historia fr\u00e5n Stockaryd om v\u00e4rldens kortaste nykterhetstal – det h\u00f6lls p\u00e5 Nykterhetsfolkets Dag f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan av pastor Artur Bridfelt i Svenarum och omfattade allt som allt tio ord: \u201dDet vet ni v\u00e4l att ni inte ska supa, gubbar!\u201d sa Bridfelt och det var hela talet. Men s\u00e5 korta tal d\u00f6g inte n\u00e4r Helnykterhetsf\u00f6reningen hade m\u00f6te i Vrigstad denna midsommardag 1899. D\u00e5 kom riksdagsmannen J\u00f6nsson fr\u00e5n M\u00f6rarp och talade i en och halv timme med utg\u00e5ngspunkt i Ordspr\u00e5ksboken 19 kap och 3 vers. Han beh\u00f6vde mer \u00e4n tio ord.<\/p>\n
S\u00e5 k\u00e4mpade man d\u00e5 vidare mot br\u00e4nnvinsdraken och br\u00e4nnvinsfloden. F\u00f6reningen gick p\u00e5 1920-talet upp i en Bl\u00e5bands-f\u00f6rening, som f\u00f6r l\u00e4nge sen har upph\u00f6rt. 1909 bildades logen Klippan av IOGT, som hade annan stil p\u00e5 sitt arbete och sina m\u00f6ten \u00e4n Helnykterhetsf\u00f6reningen – det var mest ungdomar och lokal var Skyttepaviljongen. D\u00e4r h\u00f6lls inga l\u00e5nga nykterhetsf\u00f6redrag, man spelade dragspel och dansade, det kallade man ”skosuleslitningsafton”. Men r\u00f6ka p\u00e5 m\u00f6tena fick man inte, det best\u00e4mdes med 15 r\u00f6ster mot 3, d\u00e4remot snusa – d\u00e4r blev r\u00f6stsiffrorna 10 f\u00f6r snuset och 8 emot. 1918 las ocks\u00e5 den f\u00f6reningen ner.<\/p>\n
D\u00e5 hade vi redan motboken, och 1922 folkomr\u00f6stade svenska folket om totalt spritf\u00f6rbud, och nykterhetsr\u00f6relsen kom in i andra banor. Det blev andra tider, men hur man \u00e4n f\u00f6rs\u00f6kt s\u00e5 har br\u00e4nnvinsdraken \u00f6verlevt och br\u00e4nnvinsfloden fortsatt att flyta. Skillnaden \u00e4r att numera tar samh\u00e4llet hand om de v\u00e4rsta konsekvenserna. De stackars barnen i s\u00e5ngerna hade i dag levt i skydd av Socialtj\u00e4nstlagen – den moderl\u00f6sa Ester hade inte beh\u00f6vt sitta hemma hungrig och frysa, om hon levt i dag, det hade socialen sett till – och n\u00e5gon liten Anna som skickats till krogen efter br\u00e4nnvin till far och fryser ihj\u00e4l i drivorna \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5r att f\u00f6rest\u00e4lla sig i dagens Social-Sverige. I dag \u00e4r tragedier, som orsakas av om\u00e5ttligt alkoholdrickande av annan karakt\u00e4r. Med d\u00e5 var den kalla nordanvinden, som svepte kring stuguknuten i sena kv\u00e4ll, och de tragedier som s\u00e5ngerna beskriver, bister verklighet.<\/p>\n
Texten \u00e4r skriven av Rudolf Thunander och presenterad i f\u00f6rsamlingshemmet f\u00f6r Svenska Pension\u00e4rsf\u00f6reningen i Vrigstad den 3 oktober 1994.<\/p>\n
\u00a9 Rudolf Thunander<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6rst f\u00e5r jag tacka f\u00f6r inbjudan att komma hit – det \u00e4r ju inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen – s\u00e5 det verkar<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-675","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/675","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=675"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/675\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4303,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/675\/revisions\/4303"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=675"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}