Omr\u00e5det, som idag kallas Vrigstad socken, har av fynden att d\u00f6ma varit bebott sedan minst j\u00e4garsten\u00e5ldern, 8 000-4 000 f Kr.
\nF\u00f6rmodligen var landskapet bebott \u00e4ven f\u00f6re den senaste istiden: Inlandsisen b\u00f6rjade frysa till omkring 75 000 f Kr och sm\u00e4lte bort fr\u00e5n G\u00f6taland omkring 10 000 f Kr. Glaci\u00e4rerna har dock sopat igen n\u00e4stan alla arkeologiska sp\u00e5r fr\u00e5n tiden f\u00f6re istiden. Man vet emellertid att det funnits mammutar i hela Sverige, eftersom ben av mammut har p\u00e5tr\u00e4ffats i mor\u00e4ngruset vid ett tiotal tillf\u00e4llen. Man har nyligen ocks\u00e5 p\u00e5tr\u00e4ffat l\u00e4mningar efter neandertalm\u00e4nniskor i en finl\u00e4ndsk grotta. Det finns inget sk\u00e4l att tro att neandertalm\u00e4nniskorna skulle ratat Sverige. Deras l\u00e4mningar har dock malts s\u00f6nder av glaci\u00e4rerna, och finns kanske inte bevarade annat \u00e4n just i grottor.<\/p>\n
N\u00e4r inlandsisen sm\u00e4lte bort stod det sm\u00e5l\u00e4ndska h\u00f6glandet upp ur sm\u00e4ltvattnet och landskapet var som en tundras. S\u00e5 sm\u00e5ningom blev det varmare, ett par tre grader varmare \u00e4n idag. Det \u00e4r i denna tids \u00e4dell\u00f6vsskog som de f\u00f6rsta sp\u00e5ren efter m\u00e4nniskor i Vrigstads omgivningar gjorts. I Sunnerby, Holkaryd och p\u00e5 Lundholmen har man hittat trindyxor, en sorts rundhuggen yxa i droppform, som \u00e4r ett typiskt redskap f\u00f6r denna tid i hela Nord- och V\u00e4steuropa. Trindyxorna i Vrigstad, liksom i \u00f6vriga Sverige, \u00e4r vanligtvis av gr\u00f6nsten, medan de s\u00f6derut var av flinta.
\nFr\u00e5n de \u00e5rtusenden d\u00e5 sten\u00e5ldersm\u00e4nniskorna b\u00f6rjade odla jorden, bondesten\u00e5ldern 4 200-2 300 f Kr, finns flera sp\u00e5r i Vrigstad socken: tunn-, spets- och tjocknackiga yxor i gr\u00f6nsten och flinta, samt \u00e4ven n\u00e5gon s\u00e5 kallad stridsyxa. Fyndplatser \u00e4r exempelvis Horveryd, Lundholmen, Sunnerby, Boda kvarn och H\u00f6gavadet.<\/p>\n
\u00b7 Privatpersoners fynd av forntida yxor och andra redskap eller vapen g\u00f6rs n\u00e4stan uteslutande i samband med jordbruk. Den absolut st\u00f6rsta majoriteten av fornfynd i v\u00e5ra museum, liksom guld- och silverskatter, p\u00e5tr\u00e4ffades i slutet av 1800-talet, n\u00e4r den djupg\u00e5ende plogen blev vanlig och d\u00e5 de djupare liggande fynden d\u00e4rigenom pl\u00f6jdes upp till ytan.
\n\u00b7 M\u00e5nga fornfynd har l\u00e4mnats in till myndigheter och museum, andra finns kvar ute i g\u00e5rdarna. I Vrigstad f\u00f6rvarades fornfynden, som l\u00e4mnats till pr\u00e4sten, myndigheternas man p\u00e5 orten, i kyrkan. Nu finns samlingen i skolan.<\/p>\n
Stenyxor och andra artefakter \u00e4r dock inte slarvigt borttappade verktyg utan v\u00e4rdefulla redskap eller statusf\u00f6rem\u00e5l som f\u00f6ljt sin \u00e4gare i graven. Keramikfynd och pil- eller spjutspetsar av flinta \u00e4r ocks\u00e5 i stort sett alltid rester av gravar. Utspridda och inte lika arbetade flintask\u00e4rvor \u00e4r d\u00e4remot att betrakta som sp\u00e5r efter en boplats fr\u00e5n sten- eller brons\u00e5ldern.
\n\u00b7 All flinta som hittas norr om Sk\u00e5ne \u00e4r ditf\u00f6rd av m\u00e4nniskor, f\u00f6rmodligen som g\u00e5vor fr\u00e5n by till by i flera led norrut.
\n\u00b7 Flintan som p\u00e5tr\u00e4ffas i de sm\u00e5l\u00e4ndska markerna \u00e4r ofta av sk\u00e5nsk typ, allts\u00e5 m\u00f6rkbrun, brunr\u00f6d, brungr\u00e5 eller m\u00f6rkgr\u00e5 och ibland fl\u00e4ckig, i motsats till den mer p\u00e4rlemorliknande flintan som kommer l\u00e4ngre s\u00f6derifr\u00e5n. Det finns emellertid \u00e4ven fynd av ljus flinta h\u00e4r uppe, ofta i form av flintavslag och som diverse sm\u00e5verktyg, s\u00e5 kallade mikroliter.<\/p>\n
Det vanligaste l\u00f6sfyndet i Vrigstad socken \u00e4r dock den s\u00e5 kallade simpla skafth\u00e5lsyxan, en yxa av gr\u00f6nsten med ett borrat h\u00e5l i mitten. Dessa yxor ser ut ungef\u00e4r som sina moderna motsvarigheter och \u00e4r ungef\u00e4r lika stora, men kan ibland vara \u00f6ver 25 cm l\u00e5nga. Skafth\u00e5lsyxorna \u00e4r fr\u00e5n h\u00e4llkisttid, eller kopparsten\u00e5ldern, som den ocks\u00e5 kallas, 2 300-1 800 f Kr. Det var d\u00e5 kallare \u00e4n under bondesten\u00e5ldern, men det var fortfarande n\u00e5gon grad varmare \u00e4n idag. Omkring 30 skafth\u00e5lsyxor har hittats i Vrigstad, varav m\u00e5nga kommer fr\u00e5n \u00e5krar i Horveryd, K\u00f6pstad, Sunnerby, Holkaryd och Lundholmen. N\u00e5gra tidstypiska koppardolkar har vi inte, enligt Fornminnesregistret, men flera av de flintdolkar som dykt upp i trakten kan t\u00e4nkas vara fr\u00e5n denna tid, eftersom just flintdolkar var ett popul\u00e4rt mode, med kontinentens koppardolk som f\u00f6rebild.<\/p>\n
Socknens tv\u00e5 h\u00e4llkistor, vid Svarvarebygget och K\u00e4lleb\u00e4ck, \u00e4r naturligtvis ocks\u00e5 fr\u00e5n h\u00e4llkisttid. R\u00f6set vid Bj\u00f6rkelund i Horveryd kan t\u00e4nkas vara j\u00e4mngammalt med dessa eller n\u00e5got yngre.<\/p>\n
Texten bygger p\u00e5 ett f\u00f6redrag av Nils Fabiansson, fil.mag i arkeologi.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Omr\u00e5det, som idag kallas Vrigstad socken, har av fynden att d\u00f6ma varit bebott sedan minst j\u00e4garsten\u00e5ldern, 8 000-4 000 f<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-660","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/660","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=660"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/660\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":661,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/660\/revisions\/661"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=660"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}