{"id":656,"date":"2015-07-18T11:49:03","date_gmt":"2015-07-18T11:49:03","guid":{"rendered":"http:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=656"},"modified":"2015-07-18T11:49:54","modified_gmt":"2015-07-18T11:49:54","slug":"jarnaldern-i-vrigstad-socken","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=656","title":{"rendered":"J\u00e4rn\u00e5ldern i Vrigstad socken"},"content":{"rendered":"<p>Omkring 600 f Kr blev det kallare, n\u00e5gon grad kallare \u00e4n idag, och granskogen b\u00f6rjade vandra in i landet. Brons\u00e5lderns odlingslandskap \u00f6vergavs och den tidigare j\u00e4mnare, vattensjuka marken, som s\u00e5 sm\u00e5ningom dr\u00e4nerades av sig sj\u00e4lv d\u00e5 klimatet f\u00f6r\u00e4ndrats, togs i besittning. Man b\u00f6rjade odla den jord, som odlas \u00e4n idag.<\/p>\n<p>Samtidigt skedde i hela Europa en social f\u00f6r\u00e4ndring. \u00d6verallt i skogarna b\u00f6rjade man tillverka inhemskt j\u00e4rn. Den yngre brons\u00e5lderns maktstrukturer i Nordeuropa, som i f\u00f6rl\u00e4ngningen var kopplade till kontinentala koppargruvor, raserades. I Sydeuropa blev Rom inflytelserikt, och i \u00f6stra Centraleuropa h\u00e4rskade skyterna. Detta sammantaget kan ses som b\u00f6rjan p\u00e5 v\u00e5rt medeltida samh\u00e4lle. I Vrigstad ser man detta skifte i att flera av dagens by- eller g\u00e5rdsl\u00e4gen etablerades: Biskopsbo; K\u00f6psta; Sunnerby; Lundholmen; Lundby m fl. Med tanke p\u00e5 terr\u00e4ngen fanns det s\u00e4kerligen \u00e4ven g\u00e5rdar i nuvarande Vrigstad t\u00e4tort. De synliga gravarna fr\u00e5n denna tid, v\u00e5r \u00e4ldsta j\u00e4rn\u00e5lder (600 f Kr-200 e Kr), \u00e4r dock inte m\u00e5nga. De gravar som \u00e4r registrerade hos Riksantikvarie\u00e4mbetet idag \u00e4r endast ett tjugotal flacka stens\u00e4ttningar med 8-15 meters diameter, och de flesta ligger p\u00e5 sl\u00e4ttmark. Inuti s\u00e5dana gravar d\u00f6ljer sig vanligtvis en f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt oansenlig m\u00e4ngd br\u00e4nda benrester och kanske ett j\u00e4rnsp\u00e4nne eller en kniv.<br \/>\nDet finns s\u00e4kert m\u00e5nga fler fornl\u00e4mningar fr\u00e5n denna period att hitta i socknen &#8211; enligt den senaste forskningen brukar det n\u00e4mligen finnas forntida odlingsr\u00f6sen i anslutning till sm\u00e5l\u00e4ndska stens\u00e4ttningar, odlingsr\u00f6sen som ligger p\u00e5 torr, h\u00f6g mark och som av arkeologer tidigare ansetts vara torpares odlingsr\u00f6sen. De forntida odlingsr\u00f6sena \u00e4r dock l\u00e4gre och mindre och best\u00e5r av mindre stenar.<\/p>\n<p>1966 skadade en av Kommunalkontorets gr\u00e4vskopor en fyrsidig jordblandad stens\u00e4ttning 17x18x0,75m vid Lunden (Gubbakulans parkeringsplats). Kommunen stod d\u00e4refter f\u00f6r unders\u00f6kningskostnaderna f\u00f6r en tv\u00e5veckors utgr\u00e4vning i juli 1966.<\/p>\n<p>Vid mitten av den romerska j\u00e4rn\u00e5ldern (200 e Kr) och fram till folkvandringstidens slut (600 e Kr) anlade man mer spektakul\u00e4ra gravmonument igen. Det \u00e4r fr\u00e5n denna tid vi f\u00e5r se domarringar, stenkretsar, skeppss\u00e4ttningar och resta stenar (&#8221;bautastenar&#8221;). \u00c4ven dessa gravar \u00e4r brandgravar, d v s att benen tillsammans med n\u00e5gra personliga tillh\u00f6righeter s\u00e5som kniv och dr\u00e4ktsp\u00e4nnen av brons br\u00e4nts p\u00e5 b\u00e5l och sedan skrapats ihop, kanske i en urna, och att man d\u00e4refter rest stenar \u00f6ver alltihop. Fynden b\u00e4r i slutet av den h\u00e4r perioden inte l\u00e4ngre pr\u00e4gel av romerskt &#8221;mode&#8221; utan f\u00e5r en mer egen nordeuropeisk eller germansk karakt\u00e4r, med inspiration fr\u00e5n b\u00e5de \u00f6ster och v\u00e4ster, ist\u00e4llet f\u00f6r just fr\u00e5n Medelhavet, vilket under vikingatiden blir \u00e4n mer tydligt.<\/p>\n<p>Domarringar \u00e4r vanliga i J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4n men inte i \u00f6vriga Sm\u00e5land. S\u00e5dana finns vid Str\u00f6msj\u00f6, Biskopsbo, Gyllebo och \u00c5kak\u00f6p. Vid Str\u00f6msj\u00f6 (eg Lilla Boda) finns en stenkrets och en skeppss\u00e4ttning intill Virestorpsv\u00e4gen, som vid fornl\u00e4mningsinventeringen 1936 bestod av 11 stenar, varav fem p\u00e5 sina ursprungliga platser och sex i diket. I Sunnerby st\u00e5r tre resta stenar p\u00e5 en \u00e5s, d\u00e4r v\u00e4gen tidigare gick. Lundholmen och Lunnaberg har var sin rest sten. Man kan f\u00f6ruts\u00e4tta att dessa gravar och gravf\u00e4lt l\u00e5g i anslutning till g\u00e5rdar.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" alignleft\" src=\"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/Bilder\/FVd\/img59.gif\" alt=\"Bautastenar norr om Sunnerby\" width=\"262\" height=\"181\" \/>Vad ruvar den gamla eken och bautastenarna \u00f6ver f\u00f6r hemligheter d\u00e4r de st\u00e5r p\u00e5 f\u00e4ltet strax norr om Sunnerby Norreg\u00e5rd?<\/p>\n<p>Under yngre j\u00e4rn\u00e5ldern (600-1066 e Kr) ser det ut som om det fanns tre st\u00f6rre g\u00e5rdar i nuvarande Vrigstad socken: motsvarande K\u00f6psta; Biskopsbo och Lundby.<\/p>\n<p>Det \u00e4r h\u00e4r man anlade h\u00f6ggravf\u00e4lt, enligt tidens sed. \u00c4ven dessa \u00e4r brandgravar, men man kan se att vikingatidsm\u00e4nniskorna i de sist anlagda h\u00f6garna, vid tiden f\u00f6r kristnandet, begravdes p\u00e5 ett av kristendomen inspirerat s\u00e4tt: i kista inuti den hedniska h\u00f6gen, i kristlig \u00f6st-v\u00e4stlig riktning.<\/p>\n<p>1984 skadades fornl\u00e4mningar i K\u00f6psta, d\u00e5 en v\u00e4gstr\u00e4ckning lades i \u00f6st-v\u00e4stlig riktning \u00f6ver h\u00f6ggravf\u00e4ltets v\u00e4stra del. 3-5 anl\u00e4ggningar skadades. Vrigstad-Hylletofta pastorat bekostade en 22 dagar l\u00e5ng utgr\u00e4vning i oktober 1984, som utf\u00f6rdes av J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4ns museum under arkeolog Bj\u00f6rn Verenius ledning. Fyndmaterialet f\u00f6rvaras numera p\u00e5 J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4ns museum: Brynen, diverse j\u00e4rnfragment, spikar, kniv, flinta, och br\u00e4nda ben. Totalt sju anl\u00e4ggningar unders\u00f6ktes, varav fyra kunde konstateras vara gravar. Unders\u00f6kningen har publicerats: &#8221;Arkeologisk rapport 1986:1. Fornl\u00e4mning 20 Vrigstad socken&#8221;.<\/p>\n<p>Texten bygger p\u00e5 ett f\u00f6redrag av Nils Fabiansson, fil.mag i arkeologi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Omkring 600 f Kr blev det kallare, n\u00e5gon grad kallare \u00e4n idag, och granskogen b\u00f6rjade vandra in i landet. Brons\u00e5lderns<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-656","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/656","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=656"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/656\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":659,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/656\/revisions\/659"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=656"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}