H\u00e4llkisttiden f\u00f6ljs av brons\u00e5ldern (1 800-600 f Kr). De stora magnifika brons\u00e5ldersr\u00f6sena, liksom h\u00e4llkistorna, f\u00f6ljer de st\u00f6rre vattendragen, och \u00e4r v\u00e4ldigt vanliga i Sm\u00e5land i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00f6vriga landet.
\nI Vrigstadtrakten finns ett trettiotal brons\u00e5ldersr\u00f6sen, varav det st\u00f6rsta, vid P\u00e5lastugan, har en diameter p\u00e5 27 meter. De kan vara runda, halvcirkel- eller h\u00e4stskoformade och \u00e4r ofta n\u00e5gon meter h\u00f6ga. De \u00e4r vanligtvis placerade p\u00e5 toppen av h\u00f6jder och bergknallar och n\u00e4stan alltid i n\u00e4rheten av vad som d\u00e5 var vattendrag eller sankmark, men som torkat upp p\u00e5 naturlig v\u00e4g eller dikats upp under det senaste seklet, allts\u00e5 vid h\u00f6jderna kring den flackare terr\u00e4ngen l\u00e4ngs Vrigstad\u00e5n. De finns i grupper p\u00e5 h\u00f6jder mellan Biskopsbo och motocrossbanan, vid Svarvarebygget, kring H\u00e4llarydsmossen och Hj\u00e4rtlandak\u00e4rret samt mellan Klinthulta mosse och Gamla Hj\u00e4lmseryd.<\/p>\n
Brons\u00e5ldersr\u00f6sena \u00e4r gravmonument, d\u00e4r det fr\u00e5n b\u00f6rjan placerats n\u00e5gon ledande personlighet. Ibland kan det se ut som om r\u00f6set plundrats, med en krater i mitten. Kratern kan emellertid lika g\u00e4rna bero p\u00e5 att en tr\u00e4kista under stenen rasat samman. Kratern kan ocks\u00e5 vara en senare grav – i r\u00f6sena begravdes s\u00e5 sm\u00e5ningom fler i sj\u00e4lva r\u00f6set, kanske som en sorts familjegrav. Fynden, som kan hittas i r\u00f6sena, \u00e4r vanligtvis flintdolkar och mindre bronsf\u00f6rem\u00e5l, som exempelvis sp\u00e4nnen, rakknivar eller holkyxor. Kanske ligger det till och med ett praktsv\u00e4rd, som liksom alla andra fynd fr\u00e5n den h\u00e4r tiden p\u00e5 omv\u00e4gar inspirerats av samtidens f\u00f6rebilder fr\u00e5n Kreta, i n\u00e5got av Vrigstads r\u00f6sen?
\nEnligt Riksantikvarie\u00e4mbetets fornl\u00e4mningsregister har brons\u00e5lderstida sp\u00e4nnen och holkyxor hittats i Vrigstad. I \u00e5krarna har decimeterl\u00e5nga eldslagningsstenar av kvartsit kommit upp, f\u00f6rmodligen \u00e4ven detta n\u00e5got som f\u00f6ljde med i markgravar. Jojoliknande sl\u00e4ndtrissor fr\u00e5n v\u00e4vstolar \u00e4r d\u00e4remot fynd som \u00e4r karakt\u00e4ristiska f\u00f6r boplatser. \u00c4ven s\u00e5dana finns i Vrigstad. Vet man var en sl\u00e4ndtrissa hittats, kan man ocks\u00e5 peka ut var ett hus st\u00e5tt.<\/p>\n
En sten med ett tjugotal \u00e4lvkvarnar, eller sk\u00e5lgropar, kom fram vid byggandet av missionshuset \u00e5r 1931 och ligger nu vid Hembygdsg\u00e5rden. I skogarna kring Vrigstad, i n\u00e4rheten av r\u00f6sen, finns d\u00e4rf\u00f6r med st\u00f6rsta sannolikhet fler stenblock eller h\u00e4llar med sk\u00e5lgropar – det g\u00e4ller bara att hitta dem. Sk\u00e5lgropar och h\u00e4llristningar brukar f\u00f6r \u00f6vrigt f\u00f6rknippas med brons\u00e5lderns religi\u00f6sa riter, vilka allts\u00e5 f\u00f6rmodas stod under stort inflytande av samtidens storslagna brons\u00e5lderskultur p\u00e5 Kreta – Oscar Montelius, en av Sveriges f\u00f6rsta och st\u00f6rsta arkeologer, visade vid sekelskiftet p\u00e5 ett h\u00e4pnadsv\u00e4ckande s\u00e4tt, att det gick att tidsbest\u00e4mma nordeuropeiska fornfynd just genom att j\u00e4mf\u00f6ra dem med fynd fr\u00e5n Kreta.<\/p>\n
Hembygdsg\u00e5rdens \u00e4lvkvarns- eller sk\u00e5lgropssten p\u00e5tr\u00e4ffades tillsammans med en samling stenh\u00e4llar, eller ditfraktade ”bautastenar” som professor Holger Arbman bed\u00f6mde saken, vid byggandet av missionshuset 1931. De l\u00e5g i ett m\u00f6nster som Arbman tolkade som grunden till en byggnad. Det fanns ocks\u00e5 ”talrikt med kol” och en ”fragmentarisk malsten” samt tre ”f\u00e4sten f\u00f6r tr\u00e4str\u00e4vor”. Arbman n\u00e4mner i sin rapport om saken, ”att traditionen p\u00e5 orten f\u00f6rm\u00e4ler att Stavlunda kyrka skulle ha legat p\u00e5 denna plats”. Han v\u00e4ljer dock att ”inte betrakta anl\u00e4ggningen som ett fast fornminne”.
\nI januari 1952 gjordes flera skelettfynd vid missionshuset, n\u00e4r Siegfriedsv\u00e4gen gr\u00e4vdes fram. Tidigare hade flera benbitar hittats sydost om platsen f\u00f6r nuvarande missionshuset, kring sekelskiftet, i ett grustag vid V\u00e4xj\u00f6v\u00e4gen. Dr Gustav Hult\u00e9n p\u00e5stod, enligt uppgift, att kranier legat bland gruset efter grusning av allm\u00e4nna v\u00e4gar.
\nRudolf Thunander inspekterade arbetsplatsen, och kunde konstatera att 10 gravar gr\u00e4vts fram. Han rapporterade skelettfynden till myndigheterna. Landsarkivarie Gunnar Svahnstr\u00f6m vid J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4ns museum skriver d\u00e4refter, att ”allting syntes mig … tala f\u00f6r, att det h\u00e4r \u00e4r fr\u00e5ga om en pestkyrkog\u00e5rd fr\u00e5n nyare tid.”
\nEfter\u00e5t skickade Thunander en av de uppgr\u00e4vda skallarna i en skokartong till J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4nsmuseum f\u00f6r analys. Det blev emellertid inte n\u00e5got av analysen och skallen \u00e4r numera begravd p\u00e5 Skogskyrkog\u00e5rden.
\nP\u00e5 slutet av 1980-talet, n\u00e4r missionshusets k\u00e4llare renoverades och fler skelettdelar kom fram, gjorde Vrigstads hembygdsf\u00f6rening ett nytt f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5ldersbest\u00e4mma skeletten. Man skickade ett par revben f\u00f6r Kol-14 analys. Svaret blev, att skeletten h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n 1340-1460 e Kr, allts\u00e5 fr\u00e5n digerd\u00f6dens tid.<\/p>\n
Man kan t\u00e4nka sig att brons\u00e5ldersm\u00e4nniskorna hade r\u00f6sena som n\u00e5got slags religi\u00f6s plats, att r\u00f6sena kanske markerade n\u00e5got, d\u00e4r de l\u00e5g i\u00f6gonenfallande p\u00e5 h\u00f6jder i kanten av vattnet eller v\u00e5tmarkerna. Vid Hagen, vid Biskopsbo, i anslutning till brons\u00e5ldersr\u00f6sena, finns dessutom n\u00e5got som ser ut som en husgrund. Liknande husgrunder har bland arkeologer ibland betraktats som ”kulthus”, vilket g\u00f6r l\u00e4mningen ovanligt intressant. Sj\u00e4lva levde brons\u00e5ldersm\u00e4nniskorna n\u00e5gonstans i n\u00e4rheten av r\u00f6sena, d\u00e4r de odlade marken och hade boskap. Vid denna tid hade man svedjebruk, utan n\u00e5gon sorts plog eller \u00e5der, och man nyttjade jordar i kuperad mark d\u00e4r vattnet kunde rinna bort. Det var med andra ord ofta samma mark, som sedan torparna fick k\u00e4mpa med p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n
Texten bygger p\u00e5 ett f\u00f6redrag av Nils Fabiansson, fil.mag i arkeologi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
H\u00e4llkisttiden f\u00f6ljs av brons\u00e5ldern (1 800-600 f Kr). De stora magnifika brons\u00e5ldersr\u00f6sena, liksom h\u00e4llkistorna, f\u00f6ljer de st\u00f6rre vattendragen, och \u00e4r<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-646","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/646","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=646"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/646\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":647,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/646\/revisions\/647"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=646"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}