{"id":463,"date":"2015-07-16T21:09:40","date_gmt":"2015-07-16T21:09:40","guid":{"rendered":"http:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=463"},"modified":"2020-08-18T15:26:06","modified_gmt":"2020-08-18T15:26:06","slug":"runstedts-trabult","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=463","title":{"rendered":"Runstedts tr\u00e4bult"},"content":{"rendered":"

Tidningsartikel<\/span><\/u><\/a>. Nya Cykeltidningen, nr 4 2010, som belyser Tr\u00e4bulten med en helsidesartikel (pdf).<\/p>\n

Nedanst\u00e5ende material om Runstedts tr\u00e4bult \u00e4r sammanst\u00e4llt av Stig Marz.<\/p>\n

Utdrag ur en tidningsartikel troligen fr\u00e5n 1899.
\nDen f\u00f6rsta velocipeden i Sverige. Runstedts tr\u00e4bult.
\nAflidne fabr. Fredrik Runstedt i Vrigstad torde hafva varit en af de f\u00f6rsta svenskar, som n\u00e5gonsin kommit p\u00e5 tanken, att i Sverige tillverka en velociped, liknande den i Frankrike under midten af 1860-talet uppfunna, och han ej blott kom p\u00e5 tankar och gjorde f\u00f6rs\u00f6k utan lyckades \u00e4fven, s\u00e5som framg\u00e5r af f\u00f6ljande.<\/p>\n

Hr Runstedt h\u00f6ll sig st\u00e4ndigt med l\u00e4rorik litteratur \u2013 s\u00e4rskilt \u00e5 naturvetenskapens och industriens omr\u00e5den \u2013 och l\u00e4ste gerna samt, hvilket var det b\u00e4sta af allt, s\u00f6kte st\u00e4dse att i lefvande lifvet g\u00f6ra gagn af, hvad han under l\u00e4sningen f\u00e5tt reda p\u00e5.<\/p>\n

\"Fakta_nliv_trabult\"<\/a><\/p>\n

Bild k\u00f6pt fr\u00e5n Nordiska museet. Tr\u00e4bulten.<\/p>\n

Under n\u00e5gon v\u00e5rdag 1867 hade han i dagspressen (m\u00f6jligen afven i n\u00e5gon tidskrift) l\u00e4st \u00e5tskilligt om den h\u00e4r i landet f\u00f6rut alldeles ok\u00e4nda velocipeden, som i de dagarna med ens vardt namnkunnig i hela verlden med anledning af prof\u00e5kningen med densamma vid verldsutst\u00e4llningen i Paris samma \u00e5r.<\/p>\n

\u201dSkulle man icke i det lilla Vrigstad kunna tillverka en dylik liten tingest?\u201d fr\u00e5gade han sig under l\u00e4sningen, och svarade med en ny fr\u00e5ga: \u201dHvarf\u00f6r ej \u00e5tminstone g\u00f6ra ett f\u00f6rs\u00f6k?\u201d och s\u00e5 satte han sig genast i f\u00f6rbindelse med tv\u00e4nne Vrigstadbor, som voro erk\u00e4nda fackm\u00e4n, vagnfabrik\u00f6ren Joh. H\u00e5kansson, hvars vagnar s\u00e5ldes vida omkring, och vagnsmeden Hans Johan Karlsson, numera boende i S\u00e4fsj\u00f6, hvilken d\u00e5 var en blott 22-\u00e5rig ung man, den der gerna tillika sysslade med en del f\u00f6rs\u00f6k i mekanik.<\/p>\n

Efter det dessa tre \u00e4n en g\u00e5ng l\u00e4st igenom tidningsuppgifterna om velocipeden, grepo de sig an med att f\u00f6rverkliga Runstedts tanke: sjelf gjorde Runstedt en liten ritning, tr\u00e4arbetet utf\u00f6rdes \u00e5 H\u00e5kanssons verkstad, och Karlsson \u00e5tog sig allt jernarbetet, och snart nog stod velocipeden der f\u00e4rdig, men \u2013 huru f\u00e5 den i g\u00e5ng?<\/p>\n

\u201d Med styr \u2013 och trampinr\u00e4ttningen arbetade vi i sex veckor\u201d, s\u00e4ger Karlsson, till\u00e4ggande, att han hvarken f\u00f6rut eller senare arbetat ifrigare \u00e4n i de dagarna. Alla t\u00e4nkbara s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ktes s\u00e4rskilt, med trampinr\u00e4ttningen, men lika om\u00f6jligt var det att f\u00e5 maskinen i g\u00e5ng, och det hela artade sig till att blifva ett stort \u201dspektakel\u201d. Men en qv\u00e4ll framme i v\u00e5ren satt Karlsson omsider \u00e5 \u201dst\u00e5lh\u00e4sten\u201d (\u00e5kef\u00f6rs\u00f6ken f\u00f6retogos n\u00e4mligen sent om qv\u00e4llarna eller tidigt om morgnarna f\u00f6r att ryttaren skulle f\u00e5 vara i fred f\u00f6r sk\u00e5delystna), och nu var problemet l\u00f6st, och fr\u00e5n den stunden blef det att p\u00e5 allvar t\u00e4nka p\u00e5 velocipedtillverkning i Vrigstad.<\/p>\n

Fabrik\u00f6r Runstedt best\u00e4lde \u00f6gonblickligen maskin f\u00f6r sina arbetare, och att vagnmakarne och smederna sjelfva snart skaffade sig dylika, ligger i sakens natur. P\u00e5 helt kort tid hade Vrigstadsvelocipederna funnit k\u00f6pare i Hvetlandaorten, ner\u00e5t Kronobergs l\u00e4n, upp\u00e5t J\u00f6nk\u00f6ping, ja en eller annan maskinl\u00e4r och med vagnar fr\u00e5n Vrigstad kommit \u00e4nda upp till Stockholm. (B\u00e5de i velocipedens specialhistoria och i den allm\u00e4nna litteraturen, exempelvis i Nordisk familjebok, antages, att velocipedtillverkningen ej b\u00f6rjades i Stockholm f\u00f6rr\u00e4n 1869).<\/p>\n

Velociped\u00e5kning vardt med ens en modesport f\u00f6r ungdomen i Vrigstadsorten. En verklig virtuos i velociped\u00e5kning l\u00e4r vagnmakareges\u00e4llen Reinhold K\u00e4llstr\u00f6m varit. En annan skicklig \u00e5kare var f\u00e4rgareges\u00e4llen Edvard Molin, nu fabrik\u00f6r Molin i \u00c5bo, Svenarums socken. I Runstedtska aff\u00e4ren var p\u00e5 den tiden anst\u00e4lld en ung man Robert Tolf, numera direkt\u00f6r Tolf vid mosskulturf\u00f6reningen och han uppgifves hafva varit bland de f\u00f6rsta (och med all sannolikhet den allra f\u00f6rste), som anv\u00e4nde velocipeden f\u00f6r l\u00e4ngre resor vid turistf\u00e4rder i studie\u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n

\u00c5r 1864 bildades p\u00e5 fabrik\u00f6r Runstedts initiativ \u201dV\u00e4stra h\u00e4rads frivilliga skarpskyttef\u00f6rening\u201d.<\/p>\n

Med valdt manskap af sitt kompani gjorde fabrik\u00f6ren ofta resor till Stockholm vid de stora t\u00e4flingsskjutningarna. Vid ett dylikt tillf\u00e4lle var det \u00e5 ladug\u00e5rdsg\u00e4rden anordnad velociped\u00e5kning under stort tillopp af \u00e5sk\u00e5dare \u2013 det var n\u00e4mligen \u00e4nnu i velocipedens \u201dgr\u00f6na ungdom\u201d i Stockholm, och hvarje liten finess i \u00e5kningen v\u00e4ckte stort uppseende. Styrde Runstedt s\u00e5 till, att n\u00e5gra af hans Vrigstadsgossar fingo f\u00f6rs\u00f6ksvis sitta upp \u00e5 n\u00e5gra maskiner, och \u2013 i ett nu hade de \u00f6vergl\u00e4nst m\u00e4starne i velociped\u00e5kning. Det der var ett \u00e4fventyr i den glade fabrik\u00f6rens smak och derom talade han ofta \u00e4nnu p\u00e5 gamla dar.<\/p>\n

Under f\u00f6r\u00e5ret i fjol r\u00e5kade doktor Hazelius i Stockholm att f\u00e5 vetskap om fabrik\u00f6r Runstedts gamla maskin och en liten inblick i dess historia och framst\u00e4lde han genast en \u00f6nskan att f\u00e5 den f\u00f6r sitt museum. \u00d6nskan tillm\u00f6tesgicks \u00f6gonblickligen, och maskinen aflemnades vid f\u00f6rsta l\u00e4gliga tillf\u00e4lle vid jernv\u00e4gen.<\/p>\n

Naturligtvis kommer den gamla maskinen att i o\u00e4ndlig tid fram\u00e5t blifva ett mycket uppm\u00e4rksammadt f\u00f6rem\u00e5l i sitt slag der uppe i Nordiska museets samlingar. Afhj\u00e4lpes blott en tillf\u00e4llig skada \u00e5 styrinr\u00e4ttningen, kan den \u00e4nnu godt anv\u00e4ndas vid \u00e5kning, ty flera af Vrigstadsungdomarna, hafva \u00e5kt \u00e5 den intill allra sista tiden. Sedan velocipederna de senare \u00e5ren blifvit s\u00e5 rysligt fina, hade den gamla maskinen f\u00e5tt vedernamnet \u201dRunstedts tr\u00e4bult\u201d, och anv\u00e4ndes den hufvudsakligen vid inl\u00e4randet af velociped\u00e5kning.<\/p>\n

Antagligast \u00e4r, att \u201dtr\u00e4bulten\u201d i Stockholm blir ett kuriosum, som \u201dhjulmenniskorna\u201d komma att le \u00e5t, och det duktigt \u00e4nd\u00e5. Men t\u00e4nka de r\u00e4tt p\u00e5 saken, b\u00f6ra de ej le utan i st\u00e4llet studera den ett grand, och d\u00e5 skola de finna 1) att delar finnas \u00e5 densamma och 2) att de \u00e4ro s\u00e5n\u00e4r riktigt anbringade, och hvad vill man mera beg\u00e4ra. \u201dNog \u00e4r det bra mycket l\u00e4ttare att i nutiden efter modell f\u00e4lla ihop en den allra finaste maskin, sedan all verldens fabrikanter i \u00f6fver 30 \u00e5r t\u00e4flat om, att g\u00f6ra nya f\u00f6rb\u00e4ttringar \u00e5 hvarje liten del af densamma \u2013 tycker smeden Karlsson \u2013 \u201d\u00e4n det var f\u00f6r oss att efter endast ett tidningsmeddelande g\u00f6ra den f\u00f6rsta velocipeden, detta s\u00e4rskildt som vi ej hade annat \u00e4n vanliga smidesverktyg att g\u00f6ra med.<\/p>\n

Hurra f\u00f6r den gamle maskinen, d\u00e4r den st\u00e5r som bevis p\u00e5 \u00e4kta sm\u00e5l\u00e4ndsk tilltagsenhet, skriver en meddelare till \u00d6st, Corresp.<\/p>\n

Med st\u00f6rsta sannolikhet \u00e4r det folkskoll\u00e4raren K. A. Hultqvist i Vrigstad, som skrivit artikeln. B\u00f6r vara skriven 1899.<\/p>\n

Velocipeden har inventarienummer 85028 i Nordiska museet. D\u00e4r st\u00e5r antecknat \u201dG.(g\u00e5va) af fabrik\u00f6r F. Runstedt, Vrigstad g.m. folkskoll\u00e4rare K. A. Hultkvist 22\/6 1898.<\/p>\n

Boken \u201dSkimmer \u00f6ver Rydbecks dagar\u201d av Sune Larsson (Utgiven 2007)<\/p>\n

Ovanst\u00e5ende bok bygger p\u00e5 en brevsamling fr\u00e5n familjen Rydbeck p\u00e5 Lundholmen i Vrigstad. H\u00e4r kommer ett utdrag om Runstedts tr\u00e4bult:
\n”Oskar f\u00f6rt\u00e4ljer att Robert den 22 juli 1869 f\u00e4rdas p\u00e5 velociped fr\u00e5n Lundholmen till Hook. Detta m\u00e5ste vara en av de tidigast dokumenterade cykelturerna i v\u00e5rt land. Fabrik\u00f6ren Fredrik Runstedt i Vrigstad hade l\u00e4st om att ett dylikt fortskaffningsmedel hade f\u00f6revisats p\u00e5 v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris 1867 och best\u00e4mt sig f\u00f6r att starta tillverkning hemma i Vrigstad. I samarbete med vagnmakaren Joh. H\u00e5kansson och smeden Hans Johan Karlsson lyckades han v\u00e5ren 1868, efter m\u00e5nga bekymmer med styr \u2013 och trampinr\u00e4ttning, f\u00e5 ihop landets f\u00f6rsta velociped, som sen tillverkades i ett antal exemplar som s\u00e5ldes mest i Sm\u00e5land men \u00e4ven i Stockholm. Efter konkursauktionen p\u00e5 Lundholmen skriver fadern i ett brev till Axel som d\u00e5 g\u00e5r p\u00e5 l\u00e4roverk i J\u00f6nk\u00f6ping: \u201dVelocipeden st\u00e5r p\u00e5 sitt vanliga st\u00e4lle i all ro o Robert anv\u00e4nder den icke\u201d, och fabrik\u00f6r Runstedt omn\u00e4mns ocks\u00e5. \u2013 Denna \u201dRunstedts tr\u00e4bult\u201d, som den kom att kallas sedan elegantare slag av velocipeder sett dagens ljus, finns idag att besk\u00e5da p\u00e5 Nordiska museets filial i Julita, enligt uppgift best\u00e4lld av sj\u00e4lvaste Artur Hazelius.<\/em><\/p>\n

\u00c4ven de andra br\u00f6derna kom att flitigt anv\u00e4nda sig av detta inte helt ofarliga fortskaffningsmedel, n\u00e5got som mor Elise ondg\u00f6r sig \u00f6ver. I ett brev till Axel 1872 tycker hon att han b\u00f6r s\u00e4lja \u201dden onyttliga velocipeden\u201d.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tidningsartikel. Nya Cykeltidningen, nr 4 2010, som belyser Tr\u00e4bulten med en helsidesartikel (pdf). Nedanst\u00e5ende material om Runstedts tr\u00e4bult \u00e4r sammanst\u00e4llt av<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-463","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/463","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=463"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/463\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4265,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/463\/revisions\/4265"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=463"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}