Hantverksyrkena representerades av bl.a. sju skr\u00e4ddare, en m\u00f6sseskr\u00e4ddare, fyra skomakare, tv\u00e5 bagare, en sadelmakare, en handskmakare, en smed med flera. Vidare fanns n\u00e5got s\u00e5 exklusivt som en cigarrmakare och en guldsmed. Dessutom fanns i kyrkbyn fem handelsbodar. <\/span><\/p>\n D\u00e5 planeringen av S\u00f6dra stambanans str\u00e4ckning inleddes var starka krafter ig\u00e5ng i Vrigstad f\u00f6r att f\u00e5 den till samh\u00e4llet. Vrigstads st\u00e4llning som h\u00e4radscentrum hade \u00e4nnu inte blivit hotad. Det skedde f\u00f6rst n\u00e4r stambanan byggdes och de nya orterna S\u00e4vsj\u00f6 och Stockaryd b\u00f6rjade t\u00e4vla om h\u00e4radshegemonien. N\u00e4r f\u00f6rs\u00f6ket misslyckades blev en av konsekvenserna att handlanden Sven Gustaf Lundberg, som 1857 hade etablerat en lanthandel vid torget i Vrigstad, flyttade. \u00c5r 1868 flyttade han sin verksamhet till S\u00e4vsj\u00f6 och inte bara verksamheten utan han tog ocks\u00e5 huset med sig. Huset uppf\u00f6rdes vid det som idag kallas Lundbergs plan och st\u00e5r d\u00e4r \u00e4n idag. Tomten i Vrigstad stod \u00f6de till 1892 d\u00e5 ett nytt aff\u00e4rshus uppf\u00f6rdes p\u00e5 platsen. <\/span><\/p>\n N\u00e4r det nu inte blev n\u00e5gon j\u00e4rnv\u00e4g kr\u00e4vde f\u00f6retagarna, av de styrande, att en bank skulle etableras i Vrigstad. S\u00e5 kom allts\u00e5 Vestra H\u00e4rads Sparbank att \u00f6ppnas 1867. Banken i Vrigstad blev den sjunde banken i l\u00e4net. Namnet, Vestra H\u00e4rads Sparbank, angav det egentliga verksamhetsomr\u00e5det.<\/p>\n Men tanken om en j\u00e4rnv\u00e4g i Vrigstad l\u00e5g och grodde hos f\u00f6retagarna. \u00c5r 1897 gav man i uppdrag \u00e5t v\u00e4g- och vatten-byggnadsingenj\u00f6ren Carl J. Insulander i G\u00f6teborg att utarbeta ett f\u00f6rslag om en j\u00e4rnv\u00e4gsdragning mellan Stockaryd och Vrigstad. F\u00f6r ett arvode av 304 kronor, som av kronol\u00e4nsman Alfred Dahl prutades ned till 300, uppr\u00e4ttade Insulander ritningar och en kostnadskalkyl.<\/p>\n I bet\u00e4nkandet skriver Insulander:
\n<\/span>
\nDe som slogs f\u00f6r stambanans dragning genom Vrigstad var i f\u00f6rsta hand n\u00e4ringsidkarna med f\u00e4rgerifabrik\u00f6ren Fredrik Runstedt i spetsen. I f\u00f6rl\u00e4ngningen s\u00e5g man att Vrigstad skulle utvecklas till k\u00f6ping och s\u00e5 sm\u00e5ningom till stad.<\/p>\n
\nAlltsedan dagarne f\u00f6r S\u00f6dra Stambanans tillkomst, genom hvilken den lifaktiga r\u00f6relsen i Vrigstad med flera orter vid de gamla hufudv\u00e4garne drogs ut till de platser, som af jernv\u00e4gen ber\u00f6ras, har allt mer och mer detta f\u00f6rh\u00e5llande visat sig verka h\u00e4mmande p\u00e5 utvecklingen af s\u00e5dana orter och samh\u00e4llen som Vrigstad.<\/em>
\nDenna plats var f\u00f6rr en af de st\u00f6rsta p\u00e5 sm\u00e5l\u00e4ndska landsbygden, men har efter n\u00e4mnda tid ej kunnat h\u00e5lla jemna steg med af de nya f\u00f6rh\u00e5llandena b\u00e4ttre gynnade platser. Och f\u00f6r att nu i den brinnande konkurrensen ej beh\u00f6fva ligga efter k\u00e4nner samh\u00e4llet i fr\u00e5ga det som ett oundg\u00e4ngligt behof att medelst jernv\u00e4g skaffa sig en tidsenlig f\u00f6rbindelse med den yttre verlden och har f\u00f6r den skull l\u00e5tit verkst\u00e4lla den jernv\u00e4gsunders\u00f6kning, hvars resultat h\u00e4r f\u00f6religger. <\/em><\/p>\n
![\"Fakta_nliv_jarnv1\"](\"https:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/\/2015\/07\/Fakta_nliv_jarnv1.jpg\")
<\/a><\/p>\n