{"id":403,"date":"2015-07-16T09:28:21","date_gmt":"2015-07-16T09:28:21","guid":{"rendered":"http:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=403"},"modified":"2020-08-18T15:38:30","modified_gmt":"2020-08-18T15:38:30","slug":"vrigstads-missionsforsamling","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=403","title":{"rendered":"Vrigstads Missionsf\u00f6rsamling"},"content":{"rendered":"<p><strong>Inledning<\/strong><br \/>\nVi som haft i uppdrag att utarbeta denna historik \u00f6ver det andliga uppvaknandet i Vrigstadbygden, om f\u00f6rsamlingens uppkomst och fortsatta arbete, har som k\u00e4llmaterial haft tillg\u00e5ng till f\u00f6rsamlingens protokollb\u00f6cker och \u00f6vriga arkivalier, s\u00e5som tidningsurklipp fr\u00e5n tidigare jubileum samt jubileumsskriften fr\u00e5n 100-\u00e5rsjubileet.<\/p>\n<p>Historiken g\u00f6r inte anspr\u00e5k p\u00e5 att vara utt\u00f6mmande och fullst\u00e4ndig. Mycket material saknas ocks\u00e5 s\u00e4rskilt fr\u00e5n den f\u00f6rsta tiden.<\/p>\n<p>Men v\u00e5r \u00f6nskan \u00e4r att denna historia \u00f6ver f\u00f6rsamlingens arbete under \u00e5ren, skulle bli s\u00e5 levande f\u00f6r tredje och fj\u00e4rde kanske femte generationens l\u00e4sare att den sporrar till fortsatt h\u00e4ngivet arbete f\u00f6r Guds rikes framg\u00e5ng och utbredning p\u00e5 denna plats och varhelst vi blir st\u00e4llda.<\/p>\n<p>\u00c4n lever vara f\u00e4ders tro, M\u00e5 den i v\u00e5ra hj\u00e4rtan bo, att genom tron vi segra m\u00e5 och i Guds h\u00e4rlighet ing\u00e5.&nbsp; (F W Faber 1849)<\/p>\n<p>Vrigstad i november 1987 Lennart och Rut Crona<\/p>\n<p><strong><strong>Vrigstads Missionsf\u00f6rsamlings historia<\/strong><\/strong> Under den f\u00f6rsta delen av 1800-talet l\u00e5g ett andligt m\u00f6rker \u00f6ver v\u00e5ra bygder. Superi och ett d\u00e5ligt leverne var r\u00e5dande och den andliga s\u00f6mnen var allm\u00e4n. M\u00f6rkret skulle dock icke f\u00f6rbliva. De s.k. &#8221;roparna&#8221; framtr\u00e4dde d\u00e5 och h\u00f6jde ett allvarligt v\u00e4ckelsebudskap, fr\u00e4lsningsfr\u00e5gan b\u00f6rjade bli allvarlig f\u00f6r m\u00e5nga. Det eviga ljuset lyste in i m\u00e4nniskors hj\u00e4rtan och skapade hunger efter Guds ord. Genom en pr\u00e4stman Per Nyman i Aneboda, liv och levande f\u00f6rkunnelse hade den fria andliga r\u00f6relsen kommit till V\u00e4stra H\u00e4rad. D\u00e5 biskop Tegn\u00e9r flyttat Nyman till V\u00e4xj\u00f6 domkyrka, gick folk till fots fr\u00e5n Vrigstad till V\u00e4xj\u00f6 f\u00f6r att h\u00f6ra Nyman predika.<\/p>\n<p>Till redskap i sitt verk anv\u00e4nde Gud dels beg\u00e5vade lekm\u00e4n fyllda av ande och tro, dels v\u00e4ckta pr\u00e4stm\u00e4n. S\u00e5dana st\u00e4mplades som villoandar. Vid denna tid ljungade konventikelplakatets bannstr\u00e5lar. Straff i form av f\u00e4ngelse p\u00e5 vatten och br\u00f6d kunde f\u00f6rekomma. Men trots detta spred sig elden vidare. \u00c4ven i Vrigstad socken f\u00f6rm\u00e4rktes dess kraft och de v\u00e4ckta samlades i hemmen till b\u00f6n och predikan. Vid denna tid levde och verkade i Vrigstad en handlande Adam M\u00f6rk. Han inflyttade fr\u00e5n V\u00e4rnamo till Vrigstad \u00e5r 1846 och byggde ett hus vid \u00e5n (nuvarande Perssons aff\u00e4r). Han uppl\u00e4t nu i sitt hus ett rum f\u00f6r m\u00f6ten och sammankomster. Redan \u00e5r 1854 kom trubaduren Oskar Ahnfeldt p\u00e5 bes\u00f6k och predikade och sj\u00f6ng till sin tiostr\u00e4ngade gitarr i M\u00f6rkens sal.<\/p>\n<p>I trakten verkade ocks\u00e5 pr\u00e4sterna Svalander i Bringetofta samt Sj\u00f6gren, H\u00f6rberg och Sandblad i Hj\u00e4lmseryd. \u00c4ven dessa kom p\u00e5 bes\u00f6k och predikade f\u00f6r Vrigstadborna. N\u00e4r Svalander en g\u00e5ng tillsammans med Ahnfeldt kom p\u00e5 bes\u00f6k till M\u00f6rkens sal infann sig prosten Bergkvist, han hade i s\u00e4llskap l\u00e4rare Johansson vid Vrigstad Pedagogi, de kom f\u00f6r att inspektera dessa villfarande, som de menade och f\u00f6r dem tillr\u00e4tta. D\u00e4rtill beh\u00f6vdes dock Domkapitlets hj\u00e4lp. Svalander inkallades och f\u00f6rsvarade sig med glans. En annan g\u00e5ng predikade Mattsson fr\u00e5n Herrestad, d\u00e5 kom den nye Nydalapr\u00e4sten Pettersson (en sv\u00e5ger till Lina Sandell) f\u00f6r att h\u00f6ra vad kolport\u00f6ren hade att s\u00e4ga. Ist\u00e4llet f\u00f6r att stanna vid d\u00f6rren, som han t\u00e4nkt, bj\u00f6d en ung man honom att stiga l\u00e4ngre fram och han kom s\u00e5 att sitta \u00e4nda framme vid bordet d\u00e4r kolport\u00f6ren stod och predikade. Pettersson sade sedan sj\u00e4lv att av Mattsons tal h\u00f6rde jag inte s\u00e5 mycket, men s\u00e5 mycket mer av Herren Gud sj\u00e4lv&#8221;. Denne pr\u00e4st blev omv\u00e4nd och ett utkorat redskap i Guds tj\u00e4nst. Under en l\u00e4ngre tid h\u00f6ll han en m\u00e5natlig bibelf\u00f6rklaring f\u00f6r de troende i Vrigstad.<\/p>\n<p>\u00c5r 1858 upph\u00e4vdes konventikelplakatet och de troende kunde nu samlas fritt och skaran v\u00e4xte, d\u00e4rmed \u00f6kade ocks\u00e5 missionsintresset, &#8221;Rosenie Pietist&#8221; l\u00e4stes flitigt och predikanter uts\u00e4nda av J\u00f6nk\u00f6pings Traktats\u00e4llskap b\u00f6rjade bes\u00f6ka Vrigstad. Dessa m\u00f6ten h\u00f6lls i hemmen, n\u00e5gon g\u00e5ng beg\u00e4rdes att f\u00e5 vara i Kyrkan, men att i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning h\u00e5lla m\u00f6ten i kyrkan st\u00f6tte p\u00e5 o\u00f6verstigliga sv\u00e5righeter.<\/p>\n<p>D\u00e5 nu mycket folk str\u00f6mmade till och man inte hade lokal, som kunde rymma alla som kom, b\u00f6rjade de troende planera att bygga egen lokal. Ett beslut fattades och verkst\u00e4lldes \u00e5r 1862. Var och hur skulle man nu f\u00e5 medel till detta bygge? Missionsv\u00e4nnernas grupp var liten och de flesta var fattiga. Den fria Andliga verksamheten hade bara fyra \u00e5r tidigare blivit i lag till\u00e5ten. Blott tv\u00e5 \u00e5r tidigare byggdes det f\u00f6rsta Missionshuset i J\u00f6nk\u00f6ping. Nu v\u00e5gade Vrigstadl\u00e4sarna g\u00e5 till verket och bygga det andra. Vad detta f\u00f6retag betydde f\u00f6r initiativtagarna \u00e4r v\u00e4l sv\u00e5rt f\u00f6r oss sena tiders barn att fatta, som st\u00e5r mitt uppe i en v\u00e4lordnad verksamhet.<\/p>\n<p>De n\u00f6dv\u00e4ndiga medlen till detta hus erh\u00f6lls genom aktieteckning, insamling genom listor och sparb\u00f6ssor. Varje aktie kostade 5 riksdaler. Bland aktietecknarna finna vi m\u00e5nga namn bl.a. Oskar Ahnfeldt.<\/p>\n<p>Trots stor offervillighet vilade en skuld p\u00e5 700 kronor d\u00e5 Missionshuset togs i bruk. Genom arbete och offer betalades denna skuld s\u00e5 sm\u00e5ningom. Det var gl\u00e4dje bland &#8221;l\u00e4sarna&#8221; d\u00e5 de f\u00e5tt ett eget hus att samlas i, trots att det saknades v\u00e4rme och riktiga b\u00e4nkar, och n\u00e4r skulden var betald var gl\u00e4djen \u00e4nnu st\u00f6rre.<\/p>\n<p>De ledande personerna vid arbetet var Salomon Lundberg, Jakobsson m.fl. N\u00e5gon s\u00e4rskild invigningsh\u00f6gtid h\u00f6lls inte, men troligen togs det i bruk i september m\u00e5nad 1862 d\u00e5 vi kan se att den f\u00f6rsta kollekten upptogs i Missionshuset den 7 september, en kollekt p\u00e5 7:17 kr och en p\u00e5 4:25 kr. Redan samma \u00e5r predikade h\u00e4r lektor P.P. Waldenstr\u00f6m, d\u00e5 ung adjunkt vid l\u00e4roverket i V\u00e4xj\u00f6.<\/p>\n<p>Ungef\u00e4r samtidigt att man tagit Missionshuset i bruk bildades en missionsf\u00f6rening med 35 medlemmar. I ett gammalt dokument fr\u00e5n 1863 heter det att den nybildade f\u00f6reningen betraktade sig s\u00e5som en filialavdelning till J\u00f6nk\u00f6pings f\u00f6rening f\u00f6r yttre och inre mission. Stadgarna talade \u00e4ven om att varje \u201dfullv\u00e4xt&#8221; man skulle betala en kvartalsavgift av en krona, kvinna femtio \u00f6re och barn tjugofem \u00f6re. F\u00f6r de mindre bemedlade kunde denna avgift neds\u00e4ttas till h\u00e4lften. Ordinarie f\u00f6reningsm\u00f6ten skulle h\u00e5llas fyra g\u00e5nger \u00e5rligen och d\u00e5 skulle ocks\u00e5 tributen l\u00e4ggas.<\/p>\n<p>Ledam\u00f6terna i styrelsen var fyra till antalet, n\u00e4mligen apotekare Leidenfrost, Salomon Lundberg, Jakobsson i Bolagsg\u00e5rden och Lundberg i Sunnerby. F\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande var Leidenfrost och han var samtidigt ocks\u00e5 kass\u00f6r. Han eftertr\u00e4ddes som ordf\u00f6rande av L\u00f6nnkvist i Kvarnag\u00e5rden, som eftertr\u00e4ddes av Johan Ek , han innehade ordf\u00f6randeskapet fram till \u00e5r 1918.<\/p>\n<p>Trots att de troende bildat f\u00f6rening tog de dock ej avst\u00e5nd fr\u00e5n statskyrkan. Och d\u00e5 den nuvarande kyrkan, under den kraftfulle Wetters regering byggdes \u00e5r 1865, samlades man i Missionshuset till gemensamma gudstj\u00e4nster. F\u00f6r \u00f6vrigt sk\u00f6ttes predikoverksamheten av tillresande predikanter vi finna namn som Toll, Wigoff, Palmberg, Johansson, Stridbeck m.fl. Detta kan vi se i r\u00e4kenskapsboken f\u00f6r de f\u00f6rsta \u00e5ren, en\u00e4r de erh\u00e5llit skjutspengar, en resa f\u00f6r&nbsp;Toll till S\u00e4vsj\u00f6 kunde t.ex. kosta 2:50 kr och respengar till Wigoff vid auktion kostade hela 10:- kr, vilket inte var s\u00e5 lite pengar p\u00e5 den tiden. I detta sammanhang kan vi ocks\u00e5 n\u00e4mna den omtalade kr\u00f6garen Karl Andersson, (senare i Vaxholm) som blivit omv\u00e4nd genom pr\u00e4sten i Sl\u00e4tth\u00f6g, Magnus Sj\u00f6kvist, han kom till Vrigstad \u00e5r 1862 d\u00e5 han tog plats som expedit hos handlande Samuel Lundberg. Under den tid han stannade d\u00e4r f\u00f6rsummade han inte att bakom disken vittna om sin fr\u00e4lsning. Han h\u00f6ll ocks\u00e5 samlingar i Missionshuset, fylld aven s\u00e4llsam andlig kraft predikade han f\u00f6r fullsatt lokal. Det var inte bara Vrigstadbor utan folk kom fr\u00e5n kringliggande platser. &#8221;T\u00e4nk det var ju kr\u00f6garen i H\u00f6ssj\u00f6, som slagit s\u00f6nder alla sina br\u00e4nnvinsfat och l\u00e5tit inneh\u00e5llet rinna ut i dikena&#8221;. Den nyss n\u00e4mnde handlande Lundberg flyttade senare till S\u00e4vsj\u00f6 med sin aff\u00e4r och bokstavligen med hela sitt hus, som st\u00e5r kvar d\u00e4r \u00e4n i dag. D\u00e4rav Lundbergs Plan.<\/p>\n<p>\u00c5ren 1876-1877 gick en stor v\u00e4ckelse fram \u00f6ver trakten, som fortsatte \u00e4ven 1878-79. Under denna tid verkade bland andra August Skogsberg h\u00e4r. Som en f\u00f6ljd av v\u00e4ckelsen bildades \u00e5r 1877 Vrigstad V\u00e4stra Frif\u00f6rsamling, som omfattade de v\u00e4stra platserna i socknen, s\u00e5som Holkaryd, \u00c5kak\u00f6p och Lammafors. D\u00e4r byggdes ocks\u00e5 efterhand missionshus. \u00c5r 1878 b\u00f6rjade de fria nattvardsg\u00e5ngarna i Sunnerby, ledare var Claes Rehn, Karl Sj\u00f6, Fritjof Hegg och August Rundkvist. Ungef\u00e4r samtidigt b\u00f6rjade de i \u00c5kak\u00f6p. Samma \u00e5r b\u00f6rjade ocks\u00e5 en arbetsf\u00f6rening, som f\u00f6restods av Helena Rehn och hennes dotter Maria, Johansson. Denna f\u00f6rening har alltsedan dess varit verksam och f\u00e5tt tj\u00e4na till stor v\u00e4lsignelse. Redan 1864 h\u00f6lls den f\u00f6rsta missionsauktionen som inbringade 11:65 kr.<\/p>\n<p>Inte s\u00e5 l\u00e5ngt efter att missionsf\u00f6reningen bildats b\u00f6rjade den kristna ungdomsverksamheten i Vrigstad. Henrietta Rydingsv\u00e4rd b\u00f6rjade h\u00e5lla s\u00f6ndagsskola i Biskopsbo. Mot slutet av sextiotalet upptog Hedda Sahlberg samma verksamhet i Vrigstad samh\u00e4lle. Under \u00e5tskilliga \u00e5r uppeh\u00f6ll dessa s\u00f6ndagsskolverksamheten och bitr\u00e4ddes sedermera av Johan Ek och Sergeant Wallsten.<\/p>\n<p>\u00c5ren 1876-1877 hade f\u00f6rsamlingen i Vrigstad egen predikant och f\u00f6rest\u00e5ndare. Han hette Lindell och var egentligen m\u00f6belsnickare till yrket. F\u00f6r \u00f6vrigt har missionsv\u00e4nnerna i Vrigstadbygden haft goda f\u00f6rkunnare inom sina egna led.<\/p>\n<p>I slutet av f\u00f6rra \u00e5rhundradet bildades i Vrigstad en Ynglingaf\u00f6rening samt i V\u00e4stra kretsen en Jungfruf\u00f6rening. Omkring sekelskiftet sammanslog dessa b\u00e5da till en ungdomsf\u00f6rening.<\/p>\n<p>S\u00e5 f\u00f6rflytta vi oss fram till \u00e5r 1918 som i m\u00e5nga avseende blev ett betydelsefullt \u00e5r. D\u00e5 skedde en sammanslagning av Vrigstads Missionsf\u00f6rening och V\u00e4stra Frif\u00f6rsamlingen. D\u00e4rmed voro de tv\u00e5 ett med namnet Vrigstad Missionsf\u00f6rsamling. Ordf\u00f6rande f\u00f6r f\u00f6rsamlingen blev August Pettersson, Horveryd, som innehade denna post fram till sin d\u00f6d 1946.<\/p>\n<p>Samma \u00e5r allts\u00e5 1918 bildades ocks\u00e5 juniorf\u00f6reningen. De f\u00f6rsta ledarna var August Pettersson, Simon Isaksson och Axel Rehn. Detta \u00e5r anst\u00e4lldes ocks\u00e5 fast predikant, n\u00e4mligen pastor Simon Isaksson, som tj\u00e4nade f\u00f6rsamlingen \u00e5ren 1918-1923. Pastor Isaksson fick utf\u00f6ra ett n\u00e4stan banbrytande arbete d\u00e5 det g\u00e4llde f\u00f6rsamlingens organisation och ledning. En andlig v\u00e4ckelse gick \u00f6ver bygden under 1920-talet och f\u00f6rsamlingen \u00f6kade med dem som l\u00e4to sig fr\u00e4lsas. Vi kan s\u00e5ledes i verksamhetsber\u00e4ttelsen f\u00f6r \u00e5r 1921 se att i det f\u00f6rsta f\u00f6rsamlingsm\u00f6tet f\u00f6r \u00e5ret fick man h\u00e4lsa 37 nya medlemmar in i f\u00f6rsamlingen och totalt detta \u00e5r upptogs 50 medlemmar, 1 inflyttad med betyg, 3 hava hemkallats till den eviga vilan, 9 hava avflyttat till annan ort. Vid \u00e5rsskiftet var medlemsantalet 198. F\u00f6rsamlingen synes vara i stadig tillv\u00e4xt. I nio s\u00f6ndagsskolor: undervisar 20 l\u00e4rare n\u00e4rmare 300 barn. F\u00f6rutom i Vrigstad h\u00f6lls s\u00f6ndagsskolor ute i byarna s\u00e5som Sunnerby, Holkaryd, Horveryd, Lammafors m.fl. platser. Ungdomsf\u00f6reningen samlades till enskilda m\u00f6ten tv\u00e5 g\u00e5nger i m\u00e5naden, offentliga m\u00f6ten, anordnades d\u00e5 s\u00e5 var l\u00e4mpligt. Medlemsantalet var vid \u00e5rsskiftet 133. Juniorf\u00f6reningen hade m\u00f6ten var fjortonde dag, medlemsantalet d\u00e4r var \u00f6ver 40. S\u00e5ngen och musiken intog en bem\u00e4rkt plats, s\u00e5v\u00e4l s\u00e5ngk\u00f6rer som musikf\u00f6reningen tj\u00e4nade flitigt. Under detta \u00e5r togs Svenska Missionsf\u00f6rbundets nya s\u00e5ngbok i bruk. \u00c5r 1922 firade f\u00f6rsamlingen 60 \u00e5r sedan missionshuset byggdes. Vid detta tillf\u00e4lle h\u00f6gtidstalade rektor Gustaf Mosesson Liding\u00f6.<\/p>\n<p>Sedan pastor Isaksson 1923 flyttade ifr\u00e5n orten uppeh\u00f6lls predikoverksamheten av egna predikog\u00e5vor samt f\u00f6r kortare perioder av tillresande predikanter. Som en f\u00f6ljd av den v\u00e4ckelse, som gick \u00f6ver bygden, i b\u00f6rjan av 20-talet framv\u00e4xte s\u00e5 sm\u00e5ningom Betaniaf\u00f6rsamlingen nuvarande Filadelfiaf\u00f6rsamlingen, som nyligen firat 60-\u00e5rsjubileum. En grupp medlemmar ur missionsf\u00f6rsamlingen ingick i den nybildade f\u00f6rsamlingen.<\/p>\n<p>Fram till \u00e5r 1929 var f\u00f6rsamlingen utan pastor, d\u00e5 kom pastor Elis Kumlin att p\u00e5 halvtid tj\u00e4na f\u00f6rsamlingen h\u00e4r och samtidigt ocks\u00e5 Bodafors missionsf\u00f6rsamling.<\/p>\n<p>1930 anst\u00e4lldes pastor Einar Fryborn, som f\u00f6rest\u00e5ndare och predikant, han innehade denna tj\u00e4nst tills han 1934 eftertr\u00e4ddes av pastor Ernst Johansson. 1931 blev ett m\u00e4rkligt \u00e5r i f\u00f6rsamlingens historia. D\u00e5 byggdes det nya Missionshuset eller Missionskyrkan, som det sedermera fick heta. D\u00e5 det gamla Missionshuset, trots flera reperationer var kallt och dragigt och ganska s\u00e5 bristf\u00e4lligt, hade intresset f\u00f6r ett nytt Missionshus blivit allt st\u00f6rre.<\/p>\n<p>F\u00f6rsamlingens nitiske ordf\u00f6rande August Pettersson fick i uppdrag att g\u00e5 omkring med en teckningslista bland missionsv\u00e4nnerna. P\u00e5 mindre \u00e4n tre veckor hade han samlat in omkring 14 000 kronor plus en del virke. Teckningsresultatet visade att missionsv\u00e4nnerna \u00f6nskade sig en ny samlingslokal, varf\u00f6r styrelsen besl\u00f6t f\u00f6resl\u00e5 f\u00f6rsamlingen att redan samma \u00e5r l\u00e5ta uppf\u00f6ra det nya Missionshuset. Tomt anskaffades, Fru Ester Hult\u00e9n uppl\u00e4t mark och ett arrendekontrakt uppr\u00e4ttades p\u00e5 49 \u00e5r. R\u00f6rande kostnaderna f\u00f6r byggnadsarbete kan f\u00f6ljande siffror n\u00e4mnas. Med Byggm\u00e4stare Josua Persson, Lammhult, tr\u00e4ffades uppg\u00f6relse om en entreprenadsumma p\u00e5 kronor 17&nbsp;300 kronor d\u00e4rtill kom ett till\u00e4gg p\u00e5 1.000 kronor att utbetalas. Gr\u00e4vning, cement, gatuanl\u00e4ggning, brunnsgr\u00e4vning, planering m.m. kostade 3 707 kronor. Det hela bel\u00f6pte sig p\u00e5 en summa p\u00e5 kr 23&nbsp;307 kronor vilket ans\u00e5gs billigt, d\u00e5 man erh\u00e5llit s\u00e5 f\u00f6rstklassiga lokaler f\u00f6r verksamheten samt tv\u00e5 pr\u00e4ktiga l\u00e4genheter, avsedda, som pastors- och vaktm\u00e4starebost\u00e4der. Byggnadskommitt\u00e9n bestod av f\u00f6ljande personer August Pettersson, Robert Lundberg, Oskar Karlsson, Gustaf Johansson, David Elg, Karl Klasson, Einar Fryborn och M\u00e4rta Lundberg.<\/p>\n<p>Det nya Missionshuset invigdes f\u00f6rsta s\u00f6ndagen i advent 1931. Redan p\u00e5 f\u00f6rmiddagens gudstj\u00e4nst hade mycket folk samlats och p\u00e5 eftermiddagsm\u00f6tet kom s\u00e5 mycket folk att bara h\u00e4lften kunde beredas plats i salen. H\u00f6gtidsdagens talare var ordf. i Sv. Missionsf\u00f6rbundet riksdagsman Sven Bengtsson, missionsf\u00f6rest\u00e5ndare Viktor Johansson, distriktf\u00f6rest\u00e5ndare Axel Henriksson samt pastorerna Simon Isaksson och Einar Fryborn. Efter kollekt och insamlingar p\u00e5 invigningsdagen uppgick skulden p\u00e5 5 000 kronor.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/\/2015\/07\/Fakta_kyrkor_missionsk.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-404\" src=\"https:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/\/2015\/07\/Fakta_kyrkor_missionsk.jpg\" alt=\"Fakta_kyrkor_missionsk\" width=\"700\" height=\"401\" srcset=\"https:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/2015\/07\/Fakta_kyrkor_missionsk.jpg 700w, https:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/2015\/07\/Fakta_kyrkor_missionsk-300x172.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Bild p\u00e5 Missionskyrkan fr\u00e5n 1945 (Bildarkivet).<\/p>\n<p>S\u00e5 b\u00f6rjade d\u00e5 en ny epok f\u00f6r f\u00f6rsamlingen i ett nytt \u00e4ndam\u00e5lsenligare missionshus, vilket f\u00e5tt en vacker och central plats i samh\u00e4llet. F\u00f6rsamlingen upplevde gl\u00e4dje och framtidstro, de hade f\u00e5tt pastor och f\u00f6rest\u00e5ndare efter en l\u00e5ng vakanstid och oregelbunden m\u00f6tesordning, en del medlemmar hade l\u00e4mnat f\u00f6rsamlingen och \u00f6verg\u00e5tt till annat trossamfund. Detta skapade missmod bland medlemmarna, d\u00e4rtill det gamla bristf\u00e4lliga missionshuset. Nu blev det ett omslag i f\u00f6rsamlingslivet, det blev gl\u00e4dje i arbetet. Ungdomsverksamheten hade framg\u00e5ng. Pastor Fryborn ber\u00e4ttar i 100-\u00e5rsskriften att flera unga m\u00e4nniskor l\u00e4mnade sig till Gud vid juniorl\u00e4gren och kristendomsskolorna och vid m\u00f6ten kom ocks\u00e5 n\u00e5gra \u00e4ldre till tro. Dessa s\u00f6kte sig till f\u00f6rsamlingen och den kristna gemenskapen d\u00e4r.<\/p>\n<p>Offersinnet var starkt i f\u00f6rsamlingen, trots kyrkbygget och verksamheten p\u00e5 hemmaplan gjorde man sin insats f\u00f6r det gemensamma arbetet som Sv. Missionsf\u00f6rbundet bedrev i hednaland.<\/p>\n<p>Under fyra \u00e5r tj\u00e4nade pastor Fryborn denna plats till rik v\u00e4lsignelse och uppbyggelse f\u00f6r alla inte minst f\u00f6r ungdomen, som i honom s\u00e5g sin andlige ledare och l\u00e4rare. Efter Fryborn kom s\u00e5 pastor Ernst Johansson och verkade i f\u00f6rsamlingen, fram till 1940. \u00c4ven under denna tid h\u00e4nde det en del saker. Det ink\u00f6ptes en ny orgel \u00e5r 1937. Samma \u00e5r best\u00e4lldes en tavla till fonden i stora salen. Det uppdrogs \u00e5t Ada Stark-Ahlberg, Gislaved, att m\u00e5la densamma till ett pris av 100 kronor, d\u00e4rtill kom ramen, som ordnades av Fru Ahlberg. Tavlan kom p\u00e5 plats lagom till 75-\u00e5rsjubileet i september 1937.<\/p>\n<p>Rent andligt fick f\u00f6rsamlingen uppleva hur Gud gick fram i bygden till v\u00e4ckelse och f\u00f6rnyelse. Evangelist Erik Holmberg fick p\u00e5 vinter 1938-39 vara ett Guds redskap i Vrigstad. Det har ber\u00e4ttats att en v\u00e4ckelse b\u00f6rjade bland juniorerna till stor gl\u00e4dje f\u00f6r ledarna, som under en l\u00e4ngre tid efter varje juniorm\u00f6te samlades till b\u00f6n f\u00f6r juniorernas fr\u00e4lsning. De fick nu uppleva hur Gud h\u00f6r b\u00f6n. V\u00e4ckelsen fortsatte och m\u00e5nga unga s\u00e5v\u00e4l som \u00e4ldre fick under dessa m\u00f6ten uppleva fr\u00e4lsning och b\u00f6rja ett nytt liv i s\u00e4llskap med Jesus.<\/p>\n<p>Vid ett f\u00f6rsamlingsm\u00f6te l\u00e4ngre fram p\u00e5 v\u00e5ren kunde man h\u00e4lsa ett antal nya medlemmar v\u00e4lkomna till f\u00f6rsamlingen. Dock blev v\u00e4l skaran inte s\u00e5 stor, som man r\u00e4knat med, m\u00e5nga kom v\u00e4l inte helt igenom utan \u00e5terv\u00e4nde efter en tid till det gamla livet. M\u00e5nga unga gick inte d\u00e5 med i f\u00f6rsamlingen, men var med i ungdomsf\u00f6reningen och bland s\u00e5ngarna.<\/p>\n<p>Ungdomsf\u00f6reningen kom nu fram med ett f\u00f6rslag till f\u00f6rsamlingen om att bygga ett sommarhem d\u00e4r ungdomen sommartid kunde samlas till m\u00f6ten och sammankomster. F\u00f6rsamlingen besl\u00f6t att tillm\u00f6tesg\u00e5 ungdomarna i denna fr\u00e5ga, en kommitt\u00e9 tillsattes med representanter fr\u00e5n f\u00f6rsamlingen och ungdomsf\u00f6reningen. Var skulle d\u00e5 detta hus byggas? Ett f\u00f6rslag var Lunden d\u00e4r tidigare friluftsm\u00f6ten brukade h\u00e5llas, ett annat f\u00f6rslag var vid Sl\u00e4ttsj\u00f6n. D\u00e4r \u00e4gdes marken av Greta och Simon Lindsten, de var nu villiga att uppl\u00e5ta mark f\u00f6r ett sommarhem. Beslut fattades, vid Sl\u00e4ttsj\u00f6n skulle det byggas. Arbetet p\u00e5b\u00f6rjades p\u00e5 v\u00e5ren 1939. M\u00e5nga frivilliga st\u00e4llde upp och arbetade p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6r en gemensam sak. Innan sommaren var slut stod Sommarhemmet f\u00e4rdigt att tagas i bruk. Det invigdes en s\u00f6ndag i augusti. Otaliga m\u00f6ten har sedan h\u00e5llits p\u00e5 Sommarhemmet Strandliden och m\u00e5nga m\u00e4nniskor b\u00e5de unga och gamla har h\u00e4r f\u00e5tt b\u00e5de andlig och lekamlig spis. Samtidigt ocks\u00e5 under m\u00e5nga ljumma sommarkv\u00e4llar h\u00e4r f\u00e5tt njuta av Guds underbara natur. Ungdomsarbetet var nu under en f\u00f6ljd av \u00e5r ganska livligt och f\u00f6rutom den tj\u00e4nstg\u00f6rande pastorn fanns en stab av ledare, som helhj\u00e4rtat gick in f\u00f6r arbetet. Ett namn som \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rt att n\u00e4mnas \u00e4r Natanael Rehn han var den verklige ungdomsledaren, som alltid fanns p\u00e5 plats, glad och positiv blev han respekterad och omtyckt av alla.<\/p>\n<p>S\u00e5 har verksamheten fortg\u00e5tt och det kristna arbetet \u00e4r ju inte begr\u00e4nsat till vissa grupper vare sig det g\u00e4ller \u00e5lder eller n\u00e5got annat. Det kristna budskapet g\u00e4ller alla. Sj\u00e4lars fr\u00e4lsning har varit och \u00e4r alltfort Vrigstads Missionsf\u00f6rsamlings m\u00e5l. Detta bevisar de m\u00e5nga v\u00e4ckelseserier och t\u00e4ltm\u00f6teskampanjer, som f\u00f6rsamlingen under \u00e5ren anordnat.<\/p>\n<p>Pastor Vilhelm Th\u00f6rn tj\u00e4nade f\u00f6rsamlingen h\u00e4r under \u00e5ren 1941 till 1948. Under denna tid hade f\u00f6rsamlingen t\u00e4ltm\u00f6ten p\u00e5 gamla marknadsplatsen flera somrar en f\u00f6ljd av \u00e5r. Som talare under dessa m\u00f6ten var bl.a. Riksevangelisten Gustaf Landm\u00e9r. Denne kraftfulle man fick h\u00e4r ge ut ett rent och klart budskap om synd och n\u00e5d. Sommaren 1945 kom den f\u00e4rgstarke evangelisten Karl Agaton Essloff och slog upp sitt stora m\u00f6test\u00e4lt med ett f\u00e4rgrikt flaggspel utanf\u00f6r ing\u00e5ngen, detta v\u00e4ckte stor uppm\u00e4rksamhet i samh\u00e4llet. Folk kom i skaror och lyssnade till Essloffs dynamiska predikningar och till s\u00e5ngarna med alla dragspelarna i bakgrunden. M\u00e4nniskor blev fr\u00e4lsta och m\u00e5nga segrar vanns r\u00f6r Guds rike. Sommaren 1946 kom Essloff till Vrigstad igen och d\u00e5 med kanske \u00e4nnu st\u00f6rre tillslutning och \u00e4ven st\u00f6rre framg\u00e5ng.<\/p>\n<p>Under \u00e5ren 1949 &#8211; 1957 var G\u00f6sta Hult pastor och f\u00f6rest\u00e5ndare h\u00e4r. \u00c4ven under denna tid h\u00f6lls stora m\u00f6teskampanjer, d\u00e5 i Missionskyrkan. Det var pastor Oskar Sunnerg\u00e5rd och evangelisten Uno Davidsson, som i b\u00f6rjan av 50-talet verkade i Vrigstad till sj\u00e4lars fr\u00e4lsning och f\u00f6rsamlingens f\u00f6rnyelse.<\/p>\n<p>En uppm\u00e4rksammad serie var Denis Clark kampanjen. D\u00e5 var de flesta Vrigstadborna i r\u00f6relse och kyrkan kunde inte rymma alla som kom f\u00f6r att lyssna till denne evangelist fr\u00e5n Johannesburg i Syd Afrika. Denna serie var v\u00e4l den l\u00e4ngsta den h\u00f6ll p\u00e5 i fem veckor. Det r\u00e5dde en andligt f\u00f6rt\u00e4tad st\u00e4mning och gripenhet.<\/p>\n<p>Under serien medverkade ocks\u00e5 en stor s\u00e5ngarskara, som troget sj\u00f6ng kv\u00e4ll efter kv\u00e4ll. Med gl\u00e4dje och inspiration fick de ocks\u00e5 i forts\u00e4ttningen vara till v\u00e4lsignelse i m\u00f6tena. Det var vanligt att s\u00e5ngarna medverkade i varje kv\u00e4llsm\u00f6te och b\u00e5de l\u00f6rdag och s\u00f6ndag var i regel m\u00f6teskv\u00e4llar, som var uppm\u00e4rksammade i Vrigstad med omnejd. Tillsammans med pastorn var s\u00e5ngarna ute och sj\u00f6ng i andra kyrkor och b\u00f6nehus p\u00e5 andra platser. S\u00e5ngarresor f\u00f6retogs tillsammans med S\u00e4vsj\u00f6s\u00e5ngarna bl.a. till G\u00f6teborg och Alings\u00e5s.<\/p>\n<p>Ordf\u00f6rande i f\u00f6rsamlingen var under denna tid Emil Crona, han tog flitigt del i m\u00f6tena och hade ett varmt hj\u00e4rta f\u00f6r alla i f\u00f6rsamlingen. Han blev ordf\u00f6rande 1947 och stannade kvar i uppgiften till 1969, d\u00e5 han eftertr\u00e4ddes av Erik J\u00f6nsson, som fortfarande betr\u00e4der denna post.<\/p>\n<p>Det kan v\u00e4l ocks\u00e5 i detta sammanhang n\u00e4mnas att som vice f\u00f6rsamlingsf\u00f6rest\u00e5ndare under \u00e5ren tj\u00e4nat Karl Isaksson fr\u00e5n 1918 fram till sin d\u00f6d 1926, d\u00e4refter i f\u00f6ljande ordning August Pettersson, Oskar Karlsson, Axel Rehn, Axel Johansson, Lennart R\u00e5smark, Lennart Crona och Anders Ljung, som innehar tj\u00e4nsten sen ett par \u00e5r tillbaka. N\u00e4r det g\u00e4ller kassan har den f\u00f6rvaltats av f\u00f6ljande personer, Leidenfrost som tillika samtidigt var ordf\u00f6rande, Johan Ek , som ocks\u00e5 hade b\u00e5da dessa tj\u00e4nster fram till 1918 d\u00e5 han eftertr\u00e4ddes av Axel Rehn, \u00e5r 1922 \u00f6vertog Claes Ekdahl och sk\u00f6tte den fram till 1930 d\u00e5 han eftertr\u00e4ddes av Oskar Karlsson, som var kass\u00f6r framtill 1952 d\u00e5 Gunnar Mallander \u00f6vertog kassan och innehade denna tj\u00e4nst tills han f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan l\u00e4mnade \u00f6ver till Bengt Sverlander, som i dag \u00e4r f\u00f6rsamlingens kass\u00f6r.<\/p>\n<p>D\u00e5 G\u00f6sta Hult 1957, efter n\u00e4ra tio \u00e5rs tj\u00e4nst i f\u00f6rsamlingen, som dess f\u00f6rest\u00e5ndare och pastor l\u00e4mnade den och Vrigstadbygden och flyttade till Dons\u00f6. Efter en tids vakans kom Olle Skytt och tj\u00e4nade f\u00f6rsamlingen i fyra \u00e5r. D\u00e5 var det \u00e5ter var dags f\u00f6r pastorsbyte, det blev David Andreasson, som fick vara denna f\u00f6rsamlings f\u00f6rest\u00e5ndare, ocks\u00e5 han i fyra \u00e5r, Lennart Engstr\u00f6m var f\u00f6rest\u00e5ndare h\u00e4r fr\u00e5n 1966 till 1975 d\u00e5 han efter n\u00e4ra nio \u00e5rs tj\u00e4nst l\u00e4mnade Vrigstad. F\u00f6rsamlingen hade nu en vakanstid p\u00e5 ett \u00e5r, Anders Ljung uppeh\u00f6ll d\u00e5 tj\u00e4nsten tills Leif Ohlzon kom och stannade till 1981 d\u00e5 han eftertr\u00e4ddes av Alf K\u00e4llstr\u00f6m, som nu \u00e4r f\u00f6rsamlingsf\u00f6rest\u00e5ndare.<\/p>\n<p>M\u00e5nga av oss har dessa \u00e5ren i minne och det fodrar d\u00e4rf\u00f6r inga n\u00e4rmare utl\u00e4ggningar. Vrigstad Missionsf\u00f6rsamling har alltid haft och har f\u00f6rm\u00e5nen att ha goda pastorer, som troget tj\u00e4nat Guds f\u00f6rsamling p\u00e5 denna plats.<\/p>\n<p>S\u00e5 n\u00e5got om Missionskyrkan, som under \u00e5ren varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r flera reparationer och tillbyggnader. I slutet av 50-talet f\u00f6retogs en tillbyggnad p\u00e5 kyrkans baksida, d\u00e5 man fick en st\u00f6rre utrymme i lilla salen, som kunde anv\u00e4ndas till serveringar, samt ett nytt predikantrum. Senare tog man en del av lilla salens nedre del s\u00e5 att man fick ett kapprum samt en ny trappa till k\u00e4llaren d\u00e4r samtidigt toaletter iordningst\u00e4lldes, denna reparation gjorde under 60-talet. I slutet av 70-talet var det dags f\u00f6r utgr\u00e4vning under stora salen. M\u00e5nga frivilliga arbetare lade d\u00e4r ner ett inte helt riskfritt arbete, som inte nog kan uppskattas.<\/p>\n<p>Allt gick i alla fall v\u00e4l och snart kunde en vacker serveringlokal i k\u00e4llarplan tagas i bruk. N\u00e4sta etapp var en tillbyggnad av kyrkan p\u00e5 framsidan med en ny ing\u00e5ng och ett stort Kyrktorg. Vidare f\u00f6retogs omm\u00e5lning av stora salen, samtidigt best\u00e4lldes en v\u00e4vnad till fonden i stora salen. Allt detta stod klart till h\u00f6sten 1981 d\u00e5 f\u00f6rsamlingen firade femtio \u00e5r sen kyrkan byggdes.<\/p>\n<p>H\u00e4r slutar historiken \u00f6ver f\u00f6rsamling och kyrka. \u00c4r det inte dags att l\u00e4gga ned arbetet nu efter 125 \u00e5r? Nej! Etthundratjugofem\u00e5ringen lever och skall leva och forts\u00e4tta sin g\u00e4rning f\u00f6r Guds rikes seger. M\u00e5 s\u00e5 Guds n\u00e5d och frid \u00e4ven i forts\u00e4ttningen vila \u00f6ver denna f\u00f6rsamling och \u00f6ver v\u00e5r bygd.<\/p>\n<p>I tro under himmelens skyar<br \/>\nha f\u00e4derna sk\u00f6rdat och s\u00e5tt<br \/>\noch \u00e4n genom st\u00e4der och byar<br \/>\ng\u00e5r v\u00e4ckelseropet de f\u00e5tt<br \/>\nSe tiden \u00e4r fullbordad<br \/>\nf\u00f6r Herren Krist giv rum<br \/>\ng\u00f6r b\u00e4ttring ifr\u00e5n synden<br \/>\ntro evangelium<br \/>\n\u00c4n r\u00e4ckes Guds fr\u00e4lsning<br \/>\n\u00c4n r\u00e4ckes Guds fr\u00e4lsning<br \/>\ntill den som sig \u00e5ngrar och tror.<br \/>\n( G Widmark)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Inledning Vi som haft i uppdrag att utarbeta denna historik \u00f6ver det andliga uppvaknandet i Vrigstadbygden, om f\u00f6rsamlingens uppkomst och<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-403","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/403","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=403"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/403\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4298,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/403\/revisions\/4298"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=403"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}