![\"\"](\"https:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/\/W_1979.316.png\")
<\/a>En aprildag 1871 kom en man dragande en k\u00e4rra lastad med personliga tillh\u00f6righeter och \u00f6verst p\u00e5 lasset satt hans tv\u00e5\u00e5riga dotter och bredvid henne l\u00e5g en stor fyrkantig l\u00e5da, det var en kamera. Bland lasten fanns ocks\u00e5 framkallnings- och kopieringsutrustning. Vid sidan av vagnen gick hustrun, som var till hj\u00e4lp i uppf\u00f6rsbackarna.<\/p>\n
Den muntliga traditionen har att ber\u00e4tta att det var traktens sk\u00f6nhet, som gjorde att ekipaget gjorde halt i Vrigstad. Det blev ett stopp, som\u00a0varade livet ut f\u00f6r mannen och hans hustru.<\/p>\n
Mannen hette Peder Friderich Bjelke, f\u00f6dd i Nyborg, Danmark, 1832. Han hade kommit till Sverige redan 1863 och \u00f6ppnat fotoatelj\u00e9 i V\u00e4xj\u00f6. D\u00e4refter hade han varit etablerad i ett par sk\u00e5nest\u00e4der. N\u00e4r han nu kom till Vrigstad var hans senaste bos\u00e4ttningsort Malm\u00f6.<\/p>\n
Hustrun hette Maria Elise Ottolina, f\u00f6dd Winkler 1840 i Malm\u00f6.<\/p>\n
I fastigheten Bodala, S\u00e4vsj\u00f6v\u00e4gen 10, inredde familjen nu sitt nya hem och fotoatelj\u00e9. De f\u00f6rsta \u00e5rens bilder var i huvudsak atelj\u00e9foton. Rekvisitan var enkel och bestod av en sliten golvmatta, en skranglig stol och ett litet bord, kanske Ottolinas sybord.<\/p>\n
H\u00e4r fotograferades vrigstadborna antingen sittande p\u00e5 stolen och med ena armen ledigt vilande p\u00e5 bordet eller st\u00e5ende med t.ex. hatten liggande p\u00e5 bordet och med en sl\u00e4t v\u00e4gg med sp\u00e4nnpapp bakom de portr\u00e4tterade. N\u00e5gra storslagna m\u00e5lade bakgrunder kunde inte Bjelke erbjuda sina kunder.<\/p>\n
S\u00e5 fort som m\u00f6jlighet gavs, tack vare fotomaterialets utveckling, gav sig Bjelke ut i samh\u00e4llet och fotograferade milj\u00f6er. Tack vare detta kan vi idag se bilder p\u00e5 bebyggelse och andra vrigstadmilj\u00f6er fr\u00e5n 1880-talets b\u00f6rjan. Hans bilder \u00e4r idag en kulturskatt, som inte nog kan uppskattas. Man kan s\u00e4ga att Bjelke bevarat Vrigstads historia i bilder.<\/p>\n
Vrigstads gamla kyrkas rivande, \u00e5r 1865, var en kulturhistorisk katastrof, men inte l\u00e5ngt efter ligger bortforslandet av Bjelkes alla glaspl\u00e5tar till soptippen 1955.<\/p>\n
Man fr\u00e5gade sig i Vrigstad hur Bjelke kunde\u00a0f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 sin fotograferingskonst. Men han klarade sig hyggligt p\u00e5 de fotograferingsuppdrag han hade.<\/p>\n
Utanf\u00f6r staketet till Bodala, mot S\u00e4vsj\u00f6v\u00e4gen, hade Bjelke en skyltl\u00e5da d\u00e4r han visade bilder ur sin produktion, och p\u00e5 det s\u00e4ttet fick han ocks\u00e5 s\u00e4lja en bild d\u00e5 och d\u00e5.<\/p>\n
F\u00f6r att dryga ut inkomsterna hyrde hustrun ut rum till resande och vid marknaderna hade hon kaffeservering.<\/p>\n
I vanliga fall passerade folk f\u00f6rbi Bjelkes skyltl\u00e5da utan att \u00e4gna den n\u00e5gon speciell uppm\u00e4rksamhet. Men s\u00e5 en dag blev det pl\u00f6tsligt folksamling framf\u00f6r Bjelkes skyltl\u00e5da.<\/p>\n
Denna g\u00e5ng inneh\u00f6ll l\u00e5dan en enda bild. P\u00e5 den uppf\u00f6rstorade bilden s\u00e5g man handelspatronen
\nJohan Ek, ordf\u00f6rande i Vrigstads Missionsf\u00f6rsamling och tillika stor nykterhetsk\u00e4mpe. Det som tilldrog sig folkets intresse var att p\u00e5 bilden s\u00e5g man Ek sitta sovande vid ett bord och p\u00e5 bordet stod det halvdruckna flaskor, som av etiketterna att d\u00f6ma inneh\u00f6ll br\u00e4nda och destillerade drycker.<\/p>\n
Detta v\u00e4ckte sj\u00e4lvklart vrigstadbornas intresse och tungorna i Vrigstad gick varma och det tisslades och tasslades.<\/p>\n
Dagen efter skyltningen s\u00e5g man patronen i egen h\u00f6g person st\u00e4lla sina steg mot Bodala, d\u00e4r han f\u00f6r ett osk\u00e4ligt h\u00f6gt pris, s\u00e4gs det, ink\u00f6pte den olycksaliga bilden.<\/p>\n
Men efter ett tag kom Bjelke i penningknipa och h\u00e4ngde p\u00e5 nytt ut en ny kopia av bilden i skyltsk\u00e5pet. Proceduren upprepades och patronen ink\u00f6pte \u00e4ven denna kopia, som nu hade stigit i pris. Till slut skall patronen och fotografisten dock ha kommit till en uppg\u00f6relse.<\/p>\n
Hur kunde d\u00e5 Bjelke ha tagit denna bild av renlevnadsmannen patronen Ek?<\/p>\n
En dag hade Bjelke hittat patronen sittande\u00a0sovande vid sitt tr\u00e4dg\u00e5rdsbord. Mera p\u00e5 sk\u00e4mt, utan n\u00e5gon elak baktanke, arrangerade Bjelke glas och flaskor p\u00e5 bordet, och kn\u00e4ppte bilden, som senare visade sig ge en bra utdelning.<\/p>\n
Bjelke hade en hush\u00e5llsgris, som hade sin bostad i en av marknadsbodarna, som gr\u00e4nsade till Bjelkes tr\u00e4dg\u00e5rd. Till marknaderna fick han mocka ut och skura s\u00e5 gott det gick, men grisdoften satt i v\u00e4ggarna s\u00e5 den stackars knallen, som hade boden, fick d\u00e5 och d\u00e5 g\u00e5 ut f\u00f6r att f\u00e5 lite frisk luft.<\/p>\n
Paret Bjelke hade ocks\u00e5 en get, som de mj\u00f6lkade. N\u00e4r betet var slut i tr\u00e4dg\u00e5rden kunde man se fru Bjelke komma g\u00e5ende p\u00e5 v\u00e4garna runt samh\u00e4llet med geten betande p\u00e5 v\u00e4grenen i koppel.<\/p>\n
Hon letade samtidigt efter cigarr-och cigarettfimpar, som hon plockade upp och p\u00e5 kv\u00e4llarna kunde man se henne sittande p\u00e5 Bodalas veranda, r\u00f6kande sin pipa stoppad med tobak fr\u00e5n de upphittade fimparna.<\/p>\n
Fram till sin d\u00f6d 1913 verkade Peder Friderich Bjelke som fotograf i Vrigstad.<\/p>\n<\/a>