{"id":3475,"date":"2019-02-17T21:14:25","date_gmt":"2019-02-17T21:14:25","guid":{"rendered":"http:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=3475"},"modified":"2019-02-17T21:14:25","modified_gmt":"2019-02-17T21:14:25","slug":"gastgiveriet-i-vrigstad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=3475","title":{"rendered":"G\u00e4stgiveriet i Vrigstad"},"content":{"rendered":"

M\u00e4nniskor har rest i alla tider. Samh\u00e4llsutvecklingen under medeltiden medf\u00f6rde ett \u00f6kat behov av att resa. F\u00f6r d\u00e5tidens resen\u00e4rer var inte mycket ordnat f\u00f6r att tillgodose de n\u00f6dv\u00e4ndigaste behoven.\u00a0Lite halvhj\u00e4rtade organisationsf\u00f6rs\u00f6k hade gjorts men f\u00f6rst p\u00e5 1600-talet tog man tag i problemet. \u00c5r 1649 l\u00e4t drottning Kristina utarbeta en f\u00f6rordning med best\u00e4mda regler f\u00f6r resandet. Dessa regler kom att kallas ”Kr\u00f6gare- och G\u00e4stgifware Ordningen”.<\/p>\n

Skjutsv\u00e4sendet kn\u00f6ts nu till G\u00e4stgivarg\u00e5rdarna, som skulle ligga med cirka 2 mils avst\u00e5nd fr\u00e5n varandra utmed de allm\u00e4nna landsv\u00e4garna. Vrigstad, som stor marknadsplats och dessutom bel\u00e4get vid h\u00e4radsv\u00e4garnas m\u00f6te, hade s\u00e4kert haft krog eller g\u00e4stgivarg\u00e5rd tidigare.<\/p>\n

P\u00e5 en karta fr\u00e5n 1600-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft \u00e4r g\u00e4stgivarg\u00e5rden markerad vid platsen f\u00f6r huset som idag \u00e4r Torgl\u00e4genhet 1.<\/p>\n

\u00c5r 1666 ans\u00e5gs Lunnaberg vara den l\u00e4mpligaste platsen f\u00f6r g\u00e4stgiveriverksamheten, varf\u00f6r man kan anta att den flyttades fr\u00e5n torget till Lunnaberg d\u00e5 eller n\u00e5got \u00e5r senare. G\u00e4stgiveriet vid torget kanske inte uppfyllde kraven i 1649 \u00e5rs f\u00f6rordning. Denna sk\u00e4rptes i en komplettering 1651, d\u00e4r det sades att g\u00e4stgivarg\u00e5rden f\u00f6rutom g\u00e4stgivarens egna rum skulle ha tre kammare, en f\u00f6r ”adlige st\u00e5ndspersoner”, en f\u00f6r ”annat hederligt folk” och en f\u00f6r ”gemene man” (vanligt folk). Troligtvis var g\u00e4stgiveriet kvar i Lunnaberg till omkring 1688 d\u00e5 det flyttade tillbaka till Torgl\u00e4genhet 1.<\/p>\n

Kanske var det s\u00e5 att d\u00e5varande g\u00e4stgivaren Nils Andersson l\u00e4t bygga p\u00e5 en v\u00e5ning p\u00e5 det tidigare g\u00e4stgiveriet f\u00f6r att klara kraven i 1651 \u00e5rs f\u00f6rordning. K\u00f6pmannen John Johansson (1890-1982), som l\u00e4nge \u00e4gde fastigheten Torget 1, har ber\u00e4ttat att det vid en renovering tydligt framgick att huset byggts p\u00e5 med en v\u00e5ning. Han kunde ocks\u00e5 ber\u00e4tta att huset var byggt p\u00e5 1600-talet och varit g\u00e4stgivarg\u00e5rd in p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n

Fastigheten Torget 9 uppf\u00f6rdes under perioden 1835 \u2013 1840 av Magnus Bolander, som stod som \u00e4gare av fastigheten. G\u00e4stgiveriet flyttade d\u00e5 hit fr\u00e5n Torget 1.<\/p>\n

G\u00e4stgivare var Johan Peter Lundberg, f\u00f6dd 1803 i Hagshult och anfader till nuvarande sl\u00e4kten Lundberg i Vrigstad. Han eftertr\u00e4ds i slutet av 1840-talet av Peter Daniel Tolf, fr\u00e5n Svenarum som drev verksamheten till 1861. D\u00e5 flyttade trakt\u00f6ren Anders\u00a0Johan Larsson, f\u00f6dd i J\u00e4rstorp 1823, in med familjen fr\u00e5n J\u00f6nk\u00f6ping och \u00f6vertog g\u00e4stgiverir\u00f6relsen.<\/p>\n

P\u00e5 1880-talets b\u00f6rjan \u00f6verl\u00e4t Larsson r\u00f6relsen till Johannes Andersson, som d\u00e5 flyttade verksamheten till det vi idag kallar G\u00e4stgivarg\u00e5rden i torgets nord\u00f6stra h\u00f6rn, med adress G\u00e4stgivaregatan 2.<\/p>\n

\u00c5r 1887 \u00f6vertog hans son Anton Andersson g\u00e4stgiveriet. Han innehade det till 1917 d\u00e5 g\u00e4stgivaren Petersson tog \u00f6ver. Efter hans bortg\u00e5ng drev hustrun Edit g\u00e4stgiveriet in p\u00e5 1940-talet. Edit blev allts\u00e5 den siste g\u00e4stgivaren i Vrigstad.<\/p>\n

Den sista skjutsstadgan utf\u00e4rdades 1911 och upph\u00e4vdes 1933. D\u00e5 hade j\u00e4rnv\u00e4garna och automobilerna gjort att g\u00e4stgivarg\u00e5rdarna spelat ut sin roll. Vissa g\u00e4stgivarg\u00e5rdar, som i Vrigstad, levde dock kvar n\u00e5gra \u00e5r som matst\u00e4lle och festlokaler.<\/p>\n

Hur m\u00e5nga h\u00e4star som skulle finnas tillg\u00e4ngliga vid varje g\u00e4stgivarg\u00e5rd best\u00e4mdes av de lokala myndigheterna. Utefter de st\u00f6rre v\u00e4garna kunde det r\u00f6ra sig om 15-20 h\u00e4star per dygn. Alla fanns inte uppstallade p\u00e5 g\u00e4stgivarg\u00e5rden utan ute hos b\u00f6nderna (h\u00e5llkarlar) som s.k. h\u00e5ll- eller reservh\u00e4star. Men det kr\u00e4vdes \u00e4nd\u00e5 rej\u00e4la uppstallningsm\u00f6jligheter i anslutning till g\u00e4stgivarg\u00e5rdarna. F\u00f6rmodligen har bara n\u00e5gra f\u00e5 spiltor funnits i uthusl\u00e4ngan vid Torget 9. Det troliga \u00e4r att de flesta platserna fanns i stall tillh\u00f6rande det tidigare g\u00e4stgiveriet. Dessa var uppf\u00f6rda p\u00e5 planen nord\u00f6st om torget.<\/p>\n

Efter att fastigheten Torget 9 upph\u00f6rt som g\u00e4stgiveri p\u00e5 1880-talet, fick ocks\u00e5 ekonomibyggnaden andra funktioner. P\u00e5 1920-talets slut \u00f6ppnade charkuteristen Samuel Johansson charkuteriaff\u00e4r i huvudbyggnaden. Ekonomibyggnadens lokaler byggdes om f\u00f6r tillverkning av charkvaror och kokgryta samt r\u00f6kugn installerades i norra delen av byggnaden. Dessutom inrymdes brygghus, ”bekv\u00e4mlighetsinr\u00e4ttning” samt vedbodar f\u00f6r hyresg\u00e4sterna.<\/p>\n

M\u00e5nga prominenta v\u00e4gfarande har under \u00e5ren tagits om hand av g\u00e4stgivarna i Vrigstad. En \u00e4ttling till g\u00e4stgivaren Anders Johan Larsson har ber\u00e4ttat att sj\u00e4lvaste kung Karl XV en g\u00e5ng \u00f6vernattade h\u00e4r. Ett f\u00f6rem\u00e5l som kungen anv\u00e4nt (oklart vad) placerades i en ostkupa av glas d\u00e4r det kunde besk\u00e5das av g\u00e4stgiveriets g\u00e4ster under l\u00e5ng tid.<\/p>\n

Linn\u00e9 \u00f6vernattade i Vrigstad natten mellan den 17-18 augusti p\u00e5 sin Gotl\u00e4ndska resa 1741.<\/p>\n

En som beskrivit sitt bes\u00f6k \u00e4r tulltj\u00e4nstemannen Magnus Hollertz, som medf\u00f6ljde generaltullinspekt\u00f6ren Gyllenhaal som sekreterare p\u00e5 en resa 1853. S\u00e5 h\u00e4r skriver Hollertz:<\/p>\n

”Det var en s\u00f6ndagsafton, d\u00e5 vi framkommo till Vrigstads stora g\u00e4stgivarg\u00e5rd, d\u00e4r vi skulle ha nattl\u00e4ger. Bondpojkarna voro h\u00e4r f\u00f6rsamlade i hundratal, kl\u00e4dda i sina helgdagskl\u00e4der och lika varandra som b\u00e4r. Det var roligt att se deras sm\u00e5v\u00e4xta figurer, kl\u00e4dda i ofantligt h\u00f6ga ullhattar, korta bl\u00e5 jackor, gula skinnbyxor, bl\u00e5 strumpor och skor. D\u00e4rj\u00e4mte syntes det \u00e4ven vara \u00e5 la bondmode att ha k\u00e4pp i hand. D\u00e5 vagnen st\u00f6ttades f\u00f6r att sm\u00f6rjas, samlades de i massa d\u00e4romkring, fr\u00e5gade mig var den var gjord, k\u00e4nde p\u00e5 smidet och gjorde sina reflexioner \u00f6ver det fina och solida d\u00e4ruti, och s\u00e5 m\u00e5nga, som kunde, kr\u00f6po under vagnen f\u00f6r att \u00e4nnu b\u00e4ttre kunna sk\u00e4rsk\u00e5da allt. De voro, som dr\u00e4ngen sade, f\u00e4rdiga att skruva s\u00f6nder hela underredet f\u00f6r att l\u00e4ra sig dess hemligheter. Jag h\u00f6rde ideliga utrop av: ”De \u00e4 d\u00e5 faun, de \u00e4\u2019 d\u00e5 faun, du Petter, va ”de matte ha kaustat de smiet!” Vi l\u00e5go gott p\u00e5 Vrigstad, avreste i god tid och anl\u00e4nde klockan ett middag till V\u00e4xj\u00f6”.<\/p>\n

Det var ett gott betyg \u00e5t b\u00e5de g\u00e4stgivaren Tolf och Vrigstadpojkarnas vilja att l\u00e4ra.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Vrigstads marknadsplats i V\u00e4stra h\u00e4rad. Efter lantm\u00e4terikarta fr\u00e5n 1600-talet. Vid landsv\u00e4gskorset en g\u00e4stgivareg\u00e5rd och utefter ena v\u00e4gen marknadsplatsen med sina bodar. L\u00e4ngre s\u00f6derut Vrigstads by. Mitt emot denna, men p\u00e5 andra sidan \u00e5n – kyrka och pr\u00e4stg\u00e5rd. G\u2019\u00e4stgiveriet och v\u00e4gkorset ligger p\u00e5 den viktiga centralortens gamla samlings\u00e4ng.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
I huset l\u00e4ngst till h\u00f6ger, som ligger lite h\u00f6gre, inrymdes g\u00e4stgiveriet mellan 1666 och troligen fram till \u00e5r 1688. Det vita st\u00f6rre huset i f\u00f6rgrunden inrymde poststationen som l\u00e5g vid V\u00e4xj\u00f6v\u00e4gen. \u00d6ver poststationens gavel syns Lunnaberg. Foto fr\u00e5n cirka 1900.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
G\u00e4stgivaren Anton Andersson sittande t.v. I mitten hans f\u00f6r\u00e4ldrar Johannes och Johanna samt t.h. hans syster Albertina. Pojken och hembitr\u00e4det ok\u00e4nda. Foto fr\u00e5n omkring \u00e5r 1900.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
G\u00e4stgivarg\u00e5rden p\u00e5 ett foto fr\u00e5n omkring \u00e5r 1920.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
Skjutsandet var en stor del av g\u00e4stgiveriets verksamhet. H\u00e4r h\u00e4mtar Anton Andersson Beth och Gustav Hultqvist vid stationen i S\u00e4vsj\u00f6. Foto fr\u00e5n 1910.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
G\u00e4stgivarg\u00e5rdens k\u00f6k. Fr.v. Sigrid Marz, Eva Carlsson, Sven Karlstr\u00f6m, Anna Claesson, Oxhagen, kokerska, samt Edit Gunler – den sista g\u00e4stgivaren i Vrigstad. Foto fr\u00e5n 1953.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e4nniskor har rest i alla tider. Samh\u00e4llsutvecklingen under medeltiden medf\u00f6rde ett \u00f6kat behov av att resa. F\u00f6r d\u00e5tidens resen\u00e4rer var<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3475","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3475","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3475"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3475\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3482,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3475\/revisions\/3482"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3475"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}