M\u00e5nga kr\u00e4vde i mitten av 1800-talet att man skulle inf\u00f6ra n\u00e4ringsfrihet, men framf\u00f6r allt borgarna stretade emot. De fruktade att deras st\u00e4llning skulle urholkas. F\u00f6r\u00e4ndringen skedde d\u00e4rf\u00f6r etappvis. F\u00f6rst avskaffades skr\u00e5v\u00e4sendet \u00e5r 1846 (skr\u00e5v\u00e4sendet var ett system f\u00f6r organisation i synnerhet av hantverk d\u00e4r yrkesut\u00f6varna var sammanslutna i f\u00f6reningar, skr\u00e5n, med s\u00e4rskilda privilegier). I st\u00e4derna slog de yrkesverksamma fortfarande vakt om skr\u00e5v\u00e4sendet, samtidigt som staten underst\u00f6dde de privilegierade manufakturerna (en enklare form av tillverkningsindustri, ett mellanting mellan hantverksm\u00e4ssig tillverkning och fabriksdrift).<\/p>\n
Ett steg mot n\u00e4ringsfrihet togs redan 1810 d\u00e5 alla borgarklasser gavs tillst\u00e5nd att bedriva borgerlig n\u00e4ring. Fr\u00e5gan om utvidgad n\u00e4ringsfrihet hade diskuterats fr\u00e5n och till i femtio \u00e5r n\u00e4r den behandlades under 1815 \u00e5rs riksdag. I f\u00f6rsta hand var det skr\u00e5v\u00e4sendet som f\u00f6rslagsst\u00e4llarna v\u00e4nde sig emot. En \u00f6kad n\u00e4ringsfrihet skulle fr\u00e4mja samh\u00e4llets och inv\u00e5narnas v\u00e4lst\u00e5nd. En obegr\u00e4nsad frihet borde inf\u00f6ras i hantverket \u2013 utan n\u00e5gon skillnad mellan stad och landsbygd. F\u00f6rslaget v\u00e4ckte entusiasm i bondest\u00e5ndet, men stort motst\u00e5nd inom borgarst\u00e5ndet.<\/p>\n
Under alla riksdagar under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft var borgarna starka motst\u00e5ndare till s\u00e5v\u00e4l
\navskaffandet av skr\u00e5v\u00e4sendet som en \u00f6kad n\u00e4ringsfrihet. De fick st\u00f6d av pr\u00e4sterna f\u00f6r sin st\u00e5ndpunkt. B\u00f6nderna och adeln ville genomf\u00f6ra liberala reformer. Borgarst\u00e5ndet h\u00e4nvisade till sina st\u00e5ndsprivilegier, medan motst\u00e5ndarna menade att den nya regeringsformen som hade inf\u00f6rts 1810 \u2013 och som borgarna godk\u00e4nt \u2013 utesl\u00f6t en rad gamla privilegier.<\/p>\n
F\u00f6rst n\u00e4r den mer liberalt sinnade Oscar I tilltr\u00e4dde 1844 stod det klart att skr\u00e5v\u00e4sendets dagar var r\u00e4knade. Den 22 december 1846 besl\u00f6t riksdagen att inf\u00f6ra den nya fabriks- och hantverksf\u00f6rordningen, vilket innebar slutet f\u00f6r skr\u00e5f\u00f6rordningen fr\u00e5n 1720.<\/p>\n
Skr\u00e5friheten fick viktiga konsekvenser f\u00f6r landsbygdsbefolkningen. Skyldigheten f\u00f6r landsbygdens hantverkare att tillh\u00f6ra en skr\u00e5organisation avskaffades. Det blev nu m\u00f6jligt f\u00f6r handelsm\u00e4n att \u00f6ppna butiker p\u00e5 landsbygden under f\u00f6ruts\u00e4ttning att de etablerade sig minst tre mil fr\u00e5n n\u00e4rmaste stad (f\u00f6r att inte konkurrera med st\u00e4dernas handlare). R\u00e4tten till egenf\u00f6rs\u00f6rjning inf\u00f6rdes ocks\u00e5 \u00e5r 1846, vilket innebar en m\u00f6jlighet att s\u00e4lja varor man sj\u00e4lv producerat – under s\u00e4rskilda skattevillkor. I fabriks- och hantverksordningen var skillnaderna mellan m\u00e4ns och ogifta kvinnors r\u00e4ttigheter borttagna, men gifta kvinnor fick fortfarande inte starta en hantverks- eller fabriksr\u00f6relse.<\/p>\n
I handelsordningen diskriminerades kvinnorna fortfarande och handeln fortsatte att vara en manlig verksamhet. En viss del av handeln var dock till\u00e5ten, som tobakshandel, nipperhandel (handel med mindre f\u00f6rem\u00e5l som garn, stickade och virkade arbeten, sybeh\u00f6r, leksaker, o\u00e4kta smycken, tv\u00e5l och luktvatten), m\u00e5ngleri (en m\u00e5nglare var en person som med tillst\u00e5nd fr\u00e5n stadens myndigheter bedrev handel) samt f\u00f6rs\u00e4ljning av knappar, spetsar och dylikt. Detta g\u00e4llde f\u00f6r ”v\u00e4lfrejdade kvinnor med f\u00f6rsvarlig kristendomskunskap” som var myndiga och ogifta. Eftersom sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningen inte kr\u00e4vde myndighet, \u00f6kade nu antalet arbetarkvinnor och kvinnor fr\u00e5n jordbruket inom gatu- och torghandel. Men sammantaget var kvinnor fr\u00e5n hantverkarskikten och medelklassen de som gynnades mest av 1846 \u00e5rs reformer. F\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheterna f\u00f6r ”fruntimmer av st\u00e5nd” \u00f6kade ocks\u00e5 1859 med r\u00e4tten att idka detaljhandel och \u00f6ppna salubod p\u00e5 landet. Samtidigt var antalet n\u00e4ringsidkande kvinnor utanf\u00f6r jordbruket \u00e4nnu f\u00f6rsumbart.<\/p>\n
I Sverige fastst\u00e4lldes n\u00e4ringsfriheten f\u00f6r svenskar slutgiltigt i 1864 \u00e5rs n\u00e4ringsfrihetsf\u00f6rordning (den upph\u00e4vdes 1968). I vissa l\u00e4nder \u00e4r n\u00e4ringsfriheten helt eller delvis grundlagsskyddad. I Sverige saknas hittills s\u00e4rskild lagstiftning som sl\u00e5r fast n\u00e4ringsfriheten. Den g\u00e4ller \u00e4nd\u00e5 som en icke lagf\u00e4st huvudregel att all n\u00e4ringsverksamhet \u00e4r till\u00e5ten i den m\u00e5n inte n\u00e5got annat \u00e4r s\u00e4rskilt f\u00f6reskrivet.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
M\u00e5nga kr\u00e4vde i mitten av 1800-talet att man skulle inf\u00f6ra n\u00e4ringsfrihet, men framf\u00f6r allt borgarna stretade emot. De fruktade att<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3460","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3460"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3461,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3460\/revisions\/3461"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}