{"id":2672,"date":"2019-02-13T15:07:22","date_gmt":"2019-02-13T15:07:22","guid":{"rendered":"http:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=2672"},"modified":"2019-02-13T15:07:22","modified_gmt":"2019-02-13T15:07:22","slug":"martin-sten","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=2672","title":{"rendered":"Martin Sten"},"content":{"rendered":"

Martin Sten var borstbindare och korgmakare. Han f\u00f6ddes i Hj\u00e4lmseryd 1927 och kom med f\u00f6r\u00e4ldrarna till g\u00e5rden F\u00e4llan \u00e5ret efter. Vid 17-18 \u00e5rs \u00e5lder f\u00f6rlorade han en stor del av synen.<\/p>\n

F\u00f6r att skaffa sin f\u00f6rs\u00f6rjning f\u00f6dde han upp kycklingar och hade v\u00e4rph\u00f6ns. Det blev 500-600 \u00e4gg per vecka som s\u00e5ldes till H.G. Svensson i Stockaryd. N\u00e5gra h\u00f6ns fick \u00e4ran att ruva ank\u00e4gg, s\u00e5 n\u00e4r h\u00f6sten kom fanns 30-40 ankor att slakta. Ytterligare en
\nbin\u00e4ring var en liten bes\u00e4ttning med angorakaniner, d\u00e5 ullen var eftertraktad.<\/p>\n

F\u00f6rtj\u00e4nsten var blygsam, men att ha en syssels\u00e4ttning hj\u00e4lpte honom att komma \u00f6ver sorgen av en f\u00f6rlorad funktion.<\/p>\n

G\u00e5rden F\u00e4llan l\u00e5g i det, som verkligen kunde kallas m\u00f6rka Sm\u00e5land. I ett radioprogram i slutet av 1940-talet ber\u00e4ttades att h\u00e4r fanns i ett samlat omr\u00e5de 22 bos\u00e4ttningar med ett 100-tal personer, som inte hade tillg\u00e5ng till elektricitet. Martin
\nins\u00e5g att det han h\u00f6ll p\u00e5 med inte kunde utvecklas i denna milj\u00f6 men kanske var det mest att han ville bekanta sig med de verktyg blinda\/synskadade hade hj\u00e4lp av.<\/p>\n

\u00c5ren 1949-1951 utbildade Martin sig vid blindskolan i Kristinehamn. Det var de d\u00e5 aktuella och traditionella yrkena borstbinderi och korgmakeri. H\u00f6sten 1951 gjordes det gamla h\u00f6nshuset om till en arbetsplats. Allt fick bli i stor enkelhet, vid denna tidpunkt fanns inga allm\u00e4nna medel f\u00f6r hj\u00e4lp till arbetsplats. Borsttillverkningen tog fart. G\u00e5rdfarihandlare och marknadsknallar var ofta k\u00f6pare av alstren.<\/p>\n

Den effektiva arbetsdagen var 13 timmar, 300 dagar om \u00e5ret. D\u00e5 kunde han p\u00e5 en arbetsdag tillverka 100 sopborstar, de d\u00e4r med kort skaft och brun borst. V\u00e4rdet f\u00f6r arbetsinsatsen var i b\u00f6rjan 14 \u00f6re styck, ungef\u00e4r en krona i timmen. Tillfredsst\u00e4llelsen \u00f6ver att brutto har tj\u00e4nat 14 kronor var enligt Martin v\u00e4rt m\u00f6dan.<\/p>\n

Kampen mot fabriksproducerat var ekonomiskt h\u00e5rd men det fanns nischer d\u00e4r maskiner inte passade in. Som exempel kan n\u00e4mnas valsar f\u00f6r sopmaskiner till gator\/v\u00e4gar. Huvuddelen var dock handgjorda borstar f\u00f6r hush\u00e5llsbruk. H\u00e4stryktborsten han gjorde var eftertraktad och skulle man f\u00e5 tag p\u00e5 den var det en tidig morgon p\u00e5 en marknad. F\u00f6r att fylla en g\u00e5rdfarihandlares v\u00e4ska eller ett marknadsbord \u00f6kades sortimentet med enkla k\u00f6pta varor f\u00f6r anv\u00e4ndning i hush\u00e5ll och p\u00e5 bondg\u00e5rdar.<\/p>\n

Borstbinderiet var l\u00e4nge huvudn\u00e4ring och varor med st\u00e4mpeln FMS hade viss v\u00e4rdighet. F f\u00f6r J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4n M f\u00f6r Martin och S f\u00f6r Sten.<\/p>\n

Den m\u00e4rkningsr\u00e4tten fick han f\u00f6rst efter att prov avlagts och godk\u00e4nts.<\/p>\n

Fr\u00e5n de enkla f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 F\u00e4llan flyttade Martin 1963 till Esplanaden i Vrigstad och fortsatte tillverkning av borstar men kompletteringssortimentet blev efter hand st\u00f6rre. Garage och k\u00e4llare var s\u00e5v\u00e4l verkstad som lager och f\u00f6rs\u00e4ljningslokal. Senare blev det ut\u00f6ver borstbinderi och handel \u00f6ver disk \u00e4ven viss grossistverksamhet.<\/p>\n

Som kuriosa kan n\u00e4mnas leveranser av penslar till n\u00e5gra platser i Afrika. I tropikmilj\u00f6 stod deras enklare byggnader b\u00e4ttre pall om de fick n\u00e5gon form av oljeskydd p\u00e5struken med penslar fr\u00e5n Vrigstad!<\/p>\n

Martins liv slutade 1994. I minnesord skrivna av ”Fren” stod: ”han var alltid p\u00e5 v\u00e4g att tj\u00e4na andra”. Det var b\u00e4sta sammanfattningen av hans liv.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>
Martin Sten i sin butik p\u00e5 Esplanaden 1983.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Martin Sten var borstbindare och korgmakare. Han f\u00f6ddes i Hj\u00e4lmseryd 1927 och kom med f\u00f6r\u00e4ldrarna till g\u00e5rden F\u00e4llan \u00e5ret efter.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2672","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2672","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2672"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2672\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2675,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2672\/revisions\/2675"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2672"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}