{"id":2481,"date":"2019-02-12T09:36:25","date_gmt":"2019-02-12T09:36:25","guid":{"rendered":"http:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=2481"},"modified":"2019-02-25T17:46:27","modified_gmt":"2019-02-25T17:46:27","slug":"vrigstad-nydala-mejeriforening","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/?page_id=2481","title":{"rendered":"Vrigstad-Nydala Mejerif\u00f6rening"},"content":{"rendered":"

Mejerif\u00f6reningen har sitt ursprung fr\u00e5n ett g\u00e5rdsmejeri vid Lundholmen, som var i verksamhet fr\u00e5n slutet av 1800-talet till 1925.<\/p>\n

1885 vet vi att g\u00e5rdsmejeriet p\u00e5 Lundholmen var verksamt, genom en emigrants nedtecknade minnen. Hon ber\u00e4ttar att hennes bror arbetade som maskinist i mejeriet och hennes mor var mejerskeassistent. G\u00e5rdarna i Lundby tillh\u00f6rde Lundholmen och brukades av arrendatorer. Det \u00e4r oklart om arrendatorerna levererade sin mj\u00f6lk till g\u00e5rdsmejeriet. D\u00e5 djurbes\u00e4ttningen p\u00e5 Lundholmen vid mitten av 1880-talet bestod av \u00f6ver etthundra kor, kanske det r\u00e4ckte f\u00f6r att leverera den mj\u00f6lk, som erfordrades f\u00f6r driften av g\u00e5rdsmejeriet.<\/p>\n

I mitten av 1890-talet bildades en andelsmejerif\u00f6rening. Var deras verksamhet bedrevs de f\u00f6rsta \u00e5ren finns inga uppgifter om. 1897 l\u00e4t f\u00f6reningen uppf\u00f6ra ett mejeri i Lundby. Det l\u00e5g alldeles intill och s\u00f6der om J\u00f6nk\u00f6pingsv\u00e4gen, och gr\u00e4nsade i
\n\u00f6ster till fastigheten Sj\u00f6vik. Det kom i folkmun allm\u00e4nt att kallas ”Gamla mejeriet”.<\/p>\n

I februari 1898 flyttar mejeristen Johannes
\nAugust Andersson, f\u00f6dd 1876 i Hylletofta in i det nyuppf\u00f6rda mejeriet. Han hade sin hustru Hulda Carolina Petersson till hj\u00e4lp. Hennes yrke anges till ”mejerinna”.<\/p>\n

F\u00f6reningen drogs med stora problem redan fr\u00e5n starten, vilket framg\u00e5r av en artikel i Sm\u00e5landsposten den 8 oktober 1898. De skriver s\u00e5 h\u00e4r: ”Vrigstads andelsmejerif\u00f6rening, som ursprungligen haft en s\u00e5 vacker uppgift att fylla, har alltifr\u00e5n f\u00f6reningens tr\u00e4dande i verksamhet f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan haft ett visst anlag f\u00f6r svaghet, detta huvudsakligen beroende d\u00e4rp\u00e5, att \u00e5tskilliga intressenter icke uppfyllt det gemensamma l\u00f6ftet att till mejeriet\u00a0leverera sin mj\u00f6lk. Under senare tiden har f\u00f6reningen visat s\u00e5 tydliga tecken till uppl\u00f6sningstillst\u00e5nd, att dess framtida tillvaro \u00e4r problematisk; verksamheten \u00e5 mejeriet har upph\u00f6rt och det alldeles nya mejerihuset av tegel utbjudes nu till f\u00f6rs\u00e4ljning. \u00d6nskv\u00e4rt \u00e4r att mejerihanteringen i Vrigstad ej blir till intet, \u00e4ven om formen av andelsmejeri skulle \u00f6vergivas, ty obestridligt har nog det lilla mejeriet haft en icke oviktig plats att fylla i samh\u00e4llet, skrives till oss.”<\/p>\n

Den 11 februari 1899 kunde Sm\u00e5landsposten meddela f\u00f6ljande: ”Auktion \u00e5 Vrigstads andelsmejeri. Fastigheten ink\u00f6ptes av Karl Johannesson R\u00f6rstorp V\u00e4rnamo f\u00f6r 2 710 kronor och inventarierna av tr\u00e4toffelfabrikanten Henning Wiss Trissm\u00e5len f\u00f6r 780 kronor. Denne k\u00f6pte sedan ocks\u00e5 fastigheten av Johannesson f\u00f6r 2 860 kronor”.<\/p>\n

Efter att fastigheten kom i privat \u00e4go blev den bostad \u00e5t m\u00e5nga familjer och enskilda. Huset revs 1975.<\/p>\n

\u00c5r 1928 uppf\u00f6rde Carl Fritiof Johansson ett mejeri i Vrigstad i fastigheten Majg\u00e5rd, vid
\nnuvarande Mejerigatan. Hustrun Emmy med d\u00f6ttrarna Tulli och Elin sk\u00f6tte butiken, som var inrymd i husets k\u00e4llare. Efter Carls bortg\u00e5ng, 1934, sk\u00f6tte Emmy och d\u00f6ttrarna mejeriet fram till nedl\u00e4ggningen 1939. Tulli omkom tragiskt d\u00e5 fastigheten Majg\u00e5rd, 1976, brann ner till grunden.<\/p>\n

Vrigstad-Nydala Mejerif\u00f6rening bildades 1939. En mejeribyggnad uppf\u00f6rdes i sten under \u00e5ren 1939-40. 1941 togs den nya mejeribyggnaden i bruk<\/p>\n

Tomten var p\u00e5 3 950 m2<\/span><\/sup>. Lokalernas sammanlagda golvyta var 475 m2<\/span><\/sup> med omfattade mejerisalar, kontor, ostlager och aff\u00e4rslokal. Taxeringsv\u00e4rdet var 1955 94 000 kronor.<\/p>\n

\u00c5rligen inv\u00e4gdes tre ton mj\u00f6lk. Fem personer var anst\u00e4llda. Maskinbest\u00e5ndet bestod av: k\u00e4rna, tv\u00e5 separatorer och ostkar. \u00c4gare var Vrigstad-Nydala Mejerif\u00f6rening u.p.a.<\/p>\n

F\u00f6rste mejeristen var Erik Nyberg, som 1944 l\u00e4t uppf\u00f6ra fastigheten Arlabo i h\u00f6rnet Mejeri-
\ngatan-Esplanaden. Huset k\u00f6ptes 1955 av mejeristen
\nGunnar Nordqvist.<\/p>\n

Huset brann ned 1992 och \u00e4gdes d\u00e5 av mejeristen Lennart Rolf. Efter mejeristen Nordqvist kommer Algot G\u00f6ransson som mejerif\u00f6rest\u00e5ndare. Han avg\u00e5r den 1 april 1962 och eftertr\u00e4ds samma dag av Lennart Rolf.<\/p>\n

Lennart Rolf var mejerist fram till nedl\u00e4ggningen och han erh\u00f6ll bl.a. utm\u00e4rkelsen svensk sm\u00f6rm\u00e4stare under sin tid som mejerist.<\/p>\n

H\u00f6sten 1963 slutade man att tillverka sm\u00f6r vid mejeriet. Omkostnaderna var h\u00f6ga och det fanns \u00e4ven en s.k. f\u00f6rs\u00e4ljningsavgift som gjorde tillverkningen ol\u00f6nsam. Man b\u00f6rjade d\u00e4refter i liten skala att tillverka ostkaka \u2013 och det blev Lennart Rolf, som hade en viss vana sedan tidigare, som blev bakm\u00e4stare.<\/p>\n

En av mejeriets specialiteter \u00e4r Sm\u00e5l\u00e4ndsk lantost. 1965 distribuerades fr\u00e5n mejeriet i Vrigstad 85 ton ost. En mindre del av detta var kryddost, som huvudsakligen levererades till Dalarna.<\/p>\n

1965 levererade de 180 medlemmarna 2 473 908 kg mj\u00f6lk.<\/p>\n

Lennart Ericsson, Bodafors ber\u00e4ttar: Hugo Ericsson, 1891-1972, var initiativtagare till och ordf\u00f6rande i Vrigstad-Nydala mejerif\u00f6rening 1939-1953. Hugo Ericsson kom med sin familj som
\narrendator till Nydala g\u00e5rd v\u00e5ren 1936. Han blev omg\u00e5ende engagerad i s\u00e5v\u00e4l kommunalpolitik som i jordbrukets organisationer. G\u00e5rdens mj\u00f6lk levererades d\u00e5 till ett privatmejeri i Vrigstad. Hugo b\u00f6rjade tidigt arbeta f\u00f6r att b\u00f6nderna skulle organisera sig och sj\u00e4lva ta hand om sin mj\u00f6lk i ett andelsmejeri. P\u00e5 s\u00f6ndagarna cyklade han runt till b\u00f6nderna och propagerade f\u00f6r sin id\u00e9. Vid lite l\u00e4ngre resor tog han hj\u00e4lp av Gustav Andersson i Nydala, som hade taxibil. Det var inte alla som var positiva till hans f\u00f6rslag. Men i och med att det gamla mejeriet i Vrigstad fr\u00e5n och med juli 1939 inte skulle f\u00e5 f\u00f6rnyad licens av myndigheterna, blev l\u00e4get nu mycket gynnsamt f\u00f6r Hugos f\u00f6rslag.<\/p>\n

Han sammankallade leverant\u00f6rerna till ett m\u00f6te i Vrigstad den 20 mars 1939. D\u00e4r valdes en kommitt\u00e9 som skulle arbeta vidare under Hugos ledning. S\u00e5 sm\u00e5ningom var n\u00e4stan 200 leverant\u00f6rer villiga att satsa andelar i f\u00f6reningen till en grundpl\u00e5t f\u00f6r mejeribygget. Hugo sj\u00e4lv tecknade sig f\u00f6r 100 andelar \u00e5 10 kr. N\u00e4r det omoderna mejeriet i Vrigstad st\u00e4ngdes, levererades mj\u00f6lken till Mejerif\u00f6reningarna i Vaggeryd, Stockaryd och s\u00e5 sm\u00e5ningom till Lammhult. Hugo Ericsson m\u00e5ste ha lagt ned otroligt mycket tid och arbete p\u00e5 att f\u00e5 f\u00f6reningen till st\u00e5nd och mejeriet byggt. Under de n\u00e4stan tv\u00e5 \u00e5r som det tog fr\u00e5n att f\u00f6reningen bildades, tills mejeribyggnaden stod klar, har han skrivit 47 olika skrivelser i \u00e4rendet, m\u00e5nga av dem \u00e4r p\u00e5 flera sidor. Kopiorna fanns i hans brevbok.<\/p>\n

H\u00e4r n\u00e5gra f\u00e5 exempel:
\nAvtalstexten f\u00f6r f\u00f6reningens medlemmar med leverant\u00f6rsansvar.
\n– Skrivelse till l\u00e4nsstyrelsen f\u00f6r registrering av Vrigstad-Nydala Mejerif\u00f6rening u.p.a.
\n– Ordf\u00f6randen Hugo Ericsson och Robert Lundberg f\u00e5r r\u00e4tt att teckna f\u00f6reningen.
\n– Skrivelser till angr\u00e4nsande f\u00f6reningar om gr\u00e4nsdragningar mellan f\u00f6reningarna.
\n– Skrivelse till SMR, Svenska Mejeriers Riksf\u00f6rbund f\u00f6r att bli upptagen i f\u00f6rbundet och med \u00f6nskan om hj\u00e4lp med ritningar till mejeribygget mm.
\n– SMR svarar 11 juli. Avr\u00e5der fr\u00e5n byggnation.
\n– Hugo svarar att man t\u00e4nker forts\u00e4tta, \u00e4ven om man ej f\u00e5r medlemskap i SMR.
\n– Flerfaldiga skrivelser till mejerikonsulenten i V\u00e4xj\u00f6. Vill ha tips om studiebes\u00f6k vid l\u00e4mpliga mejerier samt hj\u00e4lp med ritningar och anbudsf\u00f6rfarande.
\n– Skrivelse till Sm\u00e5lands kraft f\u00f6r offert p\u00e5 elleverans.
\n– Sju byggm\u00e4stare l\u00e4gger anbud p\u00e5 bygget. Elof Holmers i N\u00e4ssj\u00f6 f\u00e5r uppdraget att bygga. \u00d6vriga sex f\u00e5r negativt besked.
\n– F\u00f6reningen k\u00f6per samtliga mejerimaskiner av Hjorteds mejeri, s\u00f6der om V\u00e4stervik, n\u00e4r detta
\nmejeri l\u00e4ggs ned. K\u00f6pesumma 3 400 kronor.
\n– Skrivelser (rekommenderad) till fem ”fronderande” medlemmar, som trots att de skrivit under leverant\u00f6rsavtalet, skickar sin mj\u00f6lk till ett annat mejeri.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr finns inget dokument som visar n\u00e4r byggnaden var klar och driften k\u00f6rdes ig\u00e5ng, men det m\u00e5ste ha varit p\u00e5 h\u00f6sten 1941. Den \u00e5rliga inv\u00e4gningen av mj\u00f6lk r\u00f6rde sig om cirka tv\u00e5 miljoner liter. Mejerist var Erik Nyberg, som blev en god samarbetspartner och god v\u00e4n till Hugo. N\u00e4r Hugo fyllde 50 \u00e5r, 5 februari 1941, uppvaktade f\u00f6reningen med ett vackert tennfat med den nya mejeribyggnaden ingraverad i botten. En present som Hugo satte mycket stort v\u00e4rde p\u00e5.<\/p>\n

I samband med avflyttning fr\u00e5n orten avgick Hugo Ericsson som ordf\u00f6rande v\u00e5ren 1953.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Fastigheten \u201dgamla mejeriet\u201d i Lundby, utefter J\u00f6nk\u00f6pingsv\u00e4gen revs 1975. Verksamheten upph\u00f6rde p.g.a. att b\u00f6nderna b\u00f6rjade slarva med den kontrakterade mj\u00f6lkm\u00e4ngden. Foto fr\u00e5n omkring 1900.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
1941 togs det nya mejeriet i bruk.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
Vera Hallstr\u00f6m var bitr\u00e4de i mejeributiken. I butiksf\u00f6nstret speglar sin Pingstf\u00f6rsamlingens kyrka, som ligger mitt emot mejeriet. Bilden \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 40-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
Mj\u00f6lkbilens tidtabell fr\u00e5n slutet av 1940-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
Stens Linds \u00e5keri hade mj\u00f6lktransporterna p\u00e5 str\u00e4ckan Vrigstad – Hubbestad – Nydala – J\u00e4rnboda – Vrigstad. P\u00e5 bilden, fr\u00e5n 1948, levererar Herbert Karlsson, Prinsalunden, mj\u00f6lk till mejeriet .<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
Algot G\u00f6ransson t.h. studerar en ost tillsammans med ok\u00e4nda herrar 1960. Bilden \u00e4r tagen i V\u00e4rdshusets k\u00e4llare. Innan branden fanns Konrad L\u00f6nnborgs vapensamling h\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
Tidningsurklipp fr\u00e5n februari 1961.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
En gammal skylt fr\u00e5n mejeriets tid som Ingemar Rolf fortfarande har kvar i den tidigare mejerilokalen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
Ingemar Rolf har sparat n\u00e5gra olika f\u00f6rpackningar fr\u00e5n Vrigstad-Nydala Mejerif\u00f6rening.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mejerif\u00f6reningen har sitt ursprung fr\u00e5n ett g\u00e5rdsmejeri vid Lundholmen, som var i verksamhet fr\u00e5n slutet av 1800-talet till 1925. 1885<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2481","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2481","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2481"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2481\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3805,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2481\/revisions\/3805"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2481"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}