![\"\"](\"https:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/\/12_7.jpg\")
<\/a>Inga Lena var f\u00f6dd 1826 i Malmb\u00e4ck och hade kommit i tj\u00e4nst hos Lejdenfrosts 1853. Hon blev trogen familjen. N\u00e4r apotekare Lejdenfrost d\u00f6r 1876 bor hustrun, Josefina Helena Jacobina, f\u00f6dd Reenstj\u00e4rna, kvar i Qvarnag\u00e5rden ytterligare 10 \u00e5r. 1886 flyttar hon till Bolagsg\u00e5rden i Vrigstad (nuvarande Bankmuseet) och blir hyresg\u00e4st hos kaptenskan Elin Gustafsch\u00f6ld, som \u00e4ger huset. Hon tar med sig sin trotj\u00e4narinna Inga Lena, som kommer att passa upp \u00e4nkan Lejdenfrost till hennes bortg\u00e5ng 1904. Inga Lena g\u00e5r ur tiden 15september 1922 i den aktningsv\u00e4rda \u00e5ldern av fyllda 96 \u00e5r.<\/p>\nHur gick det d\u00e5 f\u00f6r hennes son? Jo, det gick alldeles utm\u00e4rkt. Han arbetade i Qvarnag\u00e5rden\u00a0 till han gjort sin milit\u00e4rtj\u00e4nst. 1880 b\u00f6rjade han att studera vid J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4ns lantbruksskola och gick ut med bra betyg. Pengar till studierna l\u00e4r han ha f\u00e5tt fr\u00e5n \u00e4nkan Lejdenfrost. Efter examen fick han arbete som r\u00e4ttare p\u00e5 K\u00e4llunda g\u00e5rd i K\u00e4rda socken. Han kallade sig Svensson men efter ankomsten till K\u00e4rda tog han efternamnet Lindqvist. R\u00e4ttaren Lindqvist kom att arbeta p\u00e5 K\u00e4llunda i 55 \u00e5r. Han dog 1950 efter ett l\u00e5ngt och str\u00e4vsamt liv vid 93 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n
H\u00e4r kommer hans nedtecknade minnen fr\u00e5n n\u00f6d\u00e5ren 1868 och 1869:
\n\u201d Undertecknad, som \u00e4r f\u00f6dd den 1 augusti 1857 i Stenshults Qvarnag\u00e5rd, Vrigstads socken, skall nu fr\u00e5n minnets huvudbok tala om hur 1868\/1869 \u00e5rs gr\u00f6da och v\u00e4derlek voro n\u00f6d\u00e5ren.<\/p>\n
Vintern var all med mycket sn\u00f6 som varade \u00e4nda till slutet p\u00e5 april och gick bort f\u00f6r stark sol. Det f\u00f6rsta regnet kom i b\u00f6rjan av maj m\u00e5nad. S\u00e5dden kom f\u00f6rst i mitten av m\u00e5naden och tj\u00e4len var vid pass 6 tum, men s\u00e4den kom upp fint, ty det var varmt. Stark bl\u00e5st r\u00e5dde hela juni och inget regn kom, varf\u00f6r s\u00e4den och gr\u00e4set b\u00f6rjade lida mycket. Det s\u00e5g m\u00e5nga g\u00e5nger ut som om det skulle komma regn, men d\u00e4rav blev intet, s\u00e5 i juli m\u00e5nad var r\u00e5gen vit, all s\u00e4d b\u00f6rjade vissna ned och \u00e4ven potatisen l\u00e5g fl\u00e4tad vid jorden. Betena b\u00f6rjade tryta f\u00f6r djuren s\u00e5 att man m\u00e5ste giva dem extra foder \u2013 om man hade n\u00e5got. Somliga repade l\u00f6v och g\u00e5vo dem. I b\u00f6rjan av augusti var all s\u00e4d och h\u00f6 under tak. Sedan var det att taga reda p\u00e5 vass och gr\u00e4s i sj\u00f6arna samt str\u00f6ppel och n\u00e4ckblad. Det b\u00f6rjade bli brist p\u00e5 vatten till djuren s\u00e5 att det var m\u00e5nga, som fingo leda \u00bd mil f\u00f6r att vattna sina djur. I Vrigstad var det dock b\u00e4ttre tack vare den stora \u00e5n och att det \u00e4r gott om sj\u00f6ar d\u00e4r. Regn kom f\u00f6rst den 16 augusti, men d\u00e5 blev det mycket, s\u00e5 att det b\u00f6rjade gr\u00f6nska. Det blev \u00e4ven sidoskott p\u00e5 havre\u00e5krarna, s\u00e5 det blev litet bete i september och en del i oktober. I november kom vintern s\u00e5 man hann ej h\u00f6stbruka all jord. Jorden brukades bra, fast\u00e4n man hade s\u00e4mre redskap d\u00e5 \u00e4n nu. S\u00e4mst var det med g\u00f6dseln. Den var mager och ingen konstg\u00f6dsel fanns att f\u00e5 p\u00e5 den tiden. Till str\u00f6 under djuren anv\u00e4ndes granris. Under december var det barfrost hela m\u00e5naden. D\u00e5 sl\u00e5ddes och repades ljung till foder och plockades islandsmossa. P\u00e5 sj\u00f6arna syntes ej ett vass, ty allt var tillvarataget till foder.<\/p>\n
M\u00e5nga n\u00f6tkreatur dogo av blodstallning. De voro mycket magra. \u00c5skan d\u00f6dade m\u00e5nga djur \u00e4ven m\u00e4nniskor och skogseldar uppstod. S\u00e4rskilt en dag i juli slog blixten ner fem g\u00e5nger i samh\u00e4llet, men intet regn kom. Hos svinen utbr\u00f6t r\u00f6dsjukan, men djuren slaktades och man tog reda p\u00e5 fl\u00e4sket till f\u00f6da sedan saltet dragit ut de r\u00f6da fl\u00e4ckarna, och aldrig h\u00f6rdes det att n\u00e5gon m\u00e5dde illa av fl\u00e4sket utan tv\u00e4rtom. N\u00f6dfoder bereddes p\u00e5 m\u00e5nga vis. Den gr\u00e5vita islandsmossan slog man kokhett svagt saltvatten p\u00e5 i en stor tunna. Det fick sedan st\u00e5\u00a0 tills det blev svalt, varefter man str\u00f6dde p\u00e5 n\u00e5gra mj\u00f6lkorn. Det \u00e5ts med smak. \u00c4ven till svinen plockade man gr\u00e5 mossa, som v\u00e4xte under buskar. Den d\u00e4vdes med varmt vatten och sedan slog man p\u00e5 avfall fr\u00e5n k\u00f6ket och litet mj\u00f6l. \u00c4ven all\u00f6v \u00e5t svinen bra. Till f\u00e5ren anv\u00e4ndes l\u00f6v och tallris. Det var fattiga, som plockade mossan och de fingo 5 skilling pundet. Mossan lagrades p\u00e5 en torr plats och t\u00e4cktes v\u00e4l. Islandsmossan plockades p\u00e5 stora berg\u00e5sar.<\/p>\n
Sk\u00f6rden av s\u00e4d blev ej stor. R\u00e5gen \u00bc samt kornen som kummin. Korn n\u00e5got b\u00e4ttre, blands\u00e4d och havre ungef\u00e4r halv sk\u00f6rd, halmen kort, den l\u00e4ngsta 18 tum. Potatisen mycket sm\u00e5, \u00bc sk\u00f6rd. P\u00e5 mycket tung jord blev det ju lite b\u00e4ttre. Skuren r\u00e5ghalm anv\u00e4ndes till mj\u00f6l. Halmen skars p\u00e5 en sk\u00e4rkista och n\u00e5gra ax fingo ej komma med. Jag har malt m\u00e5nga s\u00e4ckar, suttit p\u00e5 kvarnbingen och rivit hackelse i \u00f6gat p\u00e5 kvarnstenen. Det blev ett gult fint mj\u00f6l, som blandades med r\u00e5gmj\u00f6l och s\u00e5 fick man ett gott br\u00f6d. Det plockades ocks\u00e5 hasselblommor och syrefr\u00f6, vilket torkades och maldes p\u00e5 hemkvarn. Det blandades med mj\u00f6l och s\u00e5 bakades v\u00e5fflor till kaffet. Alla tycktes m\u00e5 bra, fast krafterna ej voro stora. Soppor kokades p\u00e5 ben, som de fattiga tiggde ihop. S\u00e5 var det n\u00e4sselk\u00e5l, syreblad samt vattenv\u00e4lling. Mj\u00f6lk fanns ej att f\u00e5 f\u00f6r de fattiga, men sill fanns att k\u00f6pa. Den var ej s\u00e5 dyr \u2013 fem skilling eller 10 \u00f6re f\u00f6r en stor sosill (Utlekt sill vars fetthalt \u00e5ter \u00f6kat efter leken). Det var de fattigas sovel till havrebr\u00f6det. Lundholmen och Biskopsbo samt n\u00e5gra st\u00f6rre g\u00e5rdar delade ut till sina underhavare b\u00e5de s\u00e4d och pengar.<\/p>\n
I slutet av januari kom den f\u00f6rsta ryska r\u00e5gen till Vrigstad. Den v\u00e4gde 12 lispund tunnan (102 kg) och kostade 36 kronor, men det var ej m\u00e5nga som hade pengar att k\u00f6pa f\u00f6r. Sedan kom det fr\u00e5n staten n\u00f6dhj\u00e4lpspengar, som skulle delas ut till de fattiga, en viss summa till varje kommun, men d\u00e5 best\u00e4mde kommunen att vederb\u00f6rande skulle arbeta f\u00f6r dem. Det best\u00e4mdes s\u00e5lunda att man skulle s\u00e4nka stora backar p\u00e5 landsv\u00e4gen mot S\u00e4vsj\u00f6, vid mitt hem var en sv\u00e5r lid som s\u00e4nktes 4 fot. \u00c4ven n\u00e5gra backar p\u00e5 v\u00e4gen mot Hylletofta s\u00e4nktes.<\/p>\n
Dagl\u00f6nen var 80 \u00f6re f\u00f6r mans- och 50 \u00f6re f\u00f6r kvinnodagsverke, 10 timmar, samt en sill. N\u00e5gra fingo arbete med att odla p\u00e5 st\u00f6rre g\u00e5rdar. De fingo 75 \u00f6re per dag samt en bra middag. Skolbarnen fingo en \u00bc sill samt en fj\u00e4rding br\u00f6d av kommunen var middag, naturligtvis endast de fattiga. Tiggeriet var mycket omfattande, \u00e4ven tjuveri f\u00f6rekom ofta. Det var mest f\u00f6do\u00e4mnen, som stals, men det st\u00f6rsta tjuvnadsbrottet begick regementsskrivaren Dahlstr\u00f6m, som tog hela J\u00f6nk\u00f6pings regementskassa och f\u00f6rsvann en tisdagsmorgon till S\u00e4vsj\u00f6 utan att l\u00e4mna n\u00e5got sp\u00e5r efter sig. Han var bosatt i Nydala.<\/p>\n
(Regementsskrivaren K Vilhelm Dahlstr\u00f6m var gift med Hedvig Emerentia, dotter till Prosten Nils Ulrik Bergqvist i Vrigstad. Dahlstr\u00f6m rymde 1869 med regementskassan till Amerika. 1871 flyttar hustrun med deras b\u00e5da s\u00f6ner fr\u00e5n Nydala till Vrigstad d\u00e4r hon bor till sin bortg\u00e5ng 1907).<\/p>\n
Julen 68 kommo de mesta tiggarna. M\u00e5nga dagar kunde man r\u00e4kna 15 \u00e1 20 stycken fr\u00e5n olika socknar, men jag vet att ingen gick utan att han f\u00e5tt en julkaka. Uts\u00e4de blev det sv\u00e5rt med. Det fanns att k\u00f6pa, men det fanns ej pengar. Det var dyrt, havre 26 kr, blands\u00e4d 30 kr och korn 32 kr. Somliga fingo l\u00e5na n\u00e5got fr\u00e5n stora g\u00e5rdar. Gross-handlare Lundberg var i Vrigstad och han tog hem uts\u00e4de, som de fingo p\u00e5 l\u00e5n att betala n\u00e4r de sk\u00f6rdat, med n\u00e5gra sk\u00e5lpund
\ni r\u00e4nta (1 sk\u00e5lpund = 425 gram). \u00c4ven linfr\u00f6 s\u00e5ddes mycket och gav bra sk\u00f6rd. \u00c4ven spergel (foderv\u00e4xt som s\u00e4gs \u00f6ka och f\u00f6rb\u00e4ttra kornas mj\u00f6lk) s\u00e5ddes p\u00e5 torra k\u00f6lar och togs till foder, men det fanns m\u00e5nga \u00e5krar som ej voro bes\u00e5dda. 1869 \u00e5rs sk\u00f6rd blev medelm\u00e5ttig. Den s\u00e4d, som s\u00e5ddes av 68 \u00e5rs s\u00e4d blev tunn, men den av den k\u00f6pta varan blev mycket bra. Potatisen blev ganska god fast ej s\u00e5 stor, eftersom uts\u00e4det ej var fullgott. Vintern var ej s\u00e5 str\u00e4ng, ofta gick sn\u00f6n bort s\u00e5 att man kunde sl\u00e5 ljung och plocka mossa. Det blev r\u00e4tt tidig v\u00e5r, h\u00f6 och s\u00e4d blev v\u00e4lb\u00e4rgad s\u00e5 att b\u00e5de folk och djur fingo f\u00f6da, men \u00e4nd\u00e5 var det knappt f\u00f6r de fattiga torparna, ty det fanns ej n\u00e5got arbete att f\u00e5 p\u00e5 den tiden. N\u00e5got skogsarbete blev det ej f\u00f6rr\u00e4n 1870. D\u00e5 b\u00f6rjade det avverkas i Lundholmens stora skogar och \u00e4ven p\u00e5 kronoskogarna, men avl\u00f6ningen var ej s\u00e5 stor, ungef\u00e4r 1:50 per dag, men 10-\u00f6ringen var lika mycket v\u00e4rd som 1 kr. nu ( 1947).<\/p>\n
Kunde man med h\u00e4st och karl tj\u00e4na 3 kr. per dag var det bra och med ox\u00f6k 4 \u00e1 5 kr. Mellan Vrigstad och S\u00e4vsj\u00f6 var det 1 \u00bd mil backig v\u00e4g att k\u00f6ra. Men fr\u00e5n Moboda br\u00e4nneri kunde de tj\u00e4na lite b\u00e4ttre, f\u00f6r de hade lass fram och tillbaka men m\u00e5ste vara borta 2 dagar. All malt krossades i Qvarnag\u00e5rden. Vi pojkar voro mycket ute och plockade eller metade kr\u00e4ftor. P\u00e5 2 \u00e1 3 timmar en natt kunde vi tre pojkar plocka upp 30 \u00e1 40 tjog stora kr\u00e4ftor, som vi fingo 5 skilling tjoget f\u00f6r. Det fanns gott om dem mellan de b\u00e5da kvarnfallen. Skulle nog kunna plocka fram mera, men f\u00e5r v\u00e4l l\u00e5ta det vara nog f\u00f6r denna g\u00e5ng. Handen \u00e4r gammal och synen svag men minnet gott\u201d.<\/p>\n
I ett annat sammanhang har den gamle r\u00e4ttaren ber\u00e4ttat att han skrevs in i Vrigstad skola 1865, samma \u00e5r som Vrigstads nuvarande kyrka byggdes. Skolbarnens lekplats var norr\u00a0 om landsv\u00e4gen (J\u00f6nk\u00f6pings-v\u00e4gen) och kyrkbygget s\u00f6der om. \u201dVe den unge som utan lov gav sig \u00f6ver v\u00e4gen. Varje torsdag tog l\u00e4raren med sig alla flickorna p\u00e5 middagsrasten och de fick g\u00e5 runt och titta p\u00e5 hur kyrkan mellan varje g\u00e5ng v\u00e4xte sig allt h\u00f6gre. P\u00e5 fredagarna var det pojkarnas tur, men dessemellan var det str\u00e4ngt f\u00f6rbjudet att betr\u00e4da omr\u00e5det tv\u00e4rs \u00f6ver v\u00e4gen\u201d. Skoltiden var fyra \u00e5r och som tolv\u00e5ring sl\u00e4pptes Sven Johan ut i livet och ans\u00e5gs som full\u00e4rd.<\/p>\n
Fotografisten P.F. Bjelke<\/strong><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/\/12_8.jpg\")
\n<\/a>\u00c5r 1871 kom fotografisten P. F. Bjelke till Vrigstad. Samma \u00e5r fick han bes\u00f6k av Sven Johan Svensson (Lindqvist) fr\u00e5n Qvarnag\u00e5rden, som ville bli avportr\u00e4tterad. Han fick st\u00e4lla upp sig p\u00e5 den trasiga atelj\u00e9mattan och l\u00e4gga m\u00f6ssan p\u00e5 bordet och s\u00e5 tog Bjelke en av sina f\u00f6rsta bilder i Vrigstad.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"En h\u00e4lsning fr\u00e5n Vrigstads hembygdsf\u00f6rening 2012 V\u00e5rt bildarkiv inneh\u00e5ller bilder fr\u00e5n 1865 och fram till idag. Totalt har vi \u00f6ver<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2102","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2102","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2102"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2102\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2147,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2102\/revisions\/2147"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2102"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/\/12_1.jpg\")
<\/a><\/p>\n