Jag tror alla av Er har n\u00e5got minne av Axia i Holkaryd, \u00e4ven om det n\u00e4rap\u00e5 \u00e4r p\u00e5 dagen 20 \u00e5r sedan hon gick bort.<\/p>\n
Axia f\u00f6ddes i Holkaryds Norreg\u00e5rd, 1907 och var yngst i en syskonskara p\u00e5 sex barn. \u00c4ldst var Henrik, som blev f\u00e4rgm\u00e4stare p\u00e5 Runstedtska F\u00e4rgeriet. Gunnar levde p\u00e5 g\u00e5rden hela sitt liv s\u00e5 n\u00e4r som p\u00e5 tre \u00e5r d\u00e5 han tj\u00e4nade dr\u00e4ng i K\u00f6pstad \u00d6sterg\u00e5rd. Arvid dog p\u00e5 g\u00e5rden vid 25 \u00e5rs \u00e5lder av hj\u00e4rtfel. Rudolf blev k\u00f6pman i Vrigstad. Anna levde hela sitt liv p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n
Och s\u00e5 \u201dlillflickan\u201d Axia som vid 24 \u00e5rs \u00e5lder, allts\u00e5 1931, fick m\u00f6jligheten att studera och flyttade till Stockholm. Hennes \u00e4ldre kusin Sigfrid Leifland var d\u00e5 rektor f\u00f6r Stockholms Borgarskola. Axia fick bo hos kusinen och studera journalistik vid hans skola. Hennes stora dr\u00f6m var att bli journalist. Men efter ett \u00e5r i Stockholm blev hon hemkallad f\u00f6r att hj\u00e4lpa till med sk\u00f6tseln av sina \u00e5ldrade f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n
N\u00e5gon yrkesjournalist blev aldrig Axia men hon medverkade med otaliga artiklar i l\u00e4nets tidningar. Speciellt engagerade hon sig i andliga fr\u00e5gor, men skrev ocks\u00e5 ett antal kulturhistoriska artiklar med hembygdsanknytning.<\/p>\n
Axia v\u00e4xte upp i ett mycket frireligi\u00f6st hem. Pappan var den k\u00e4nde lekmannapredikanten Karl Gustavsson, som tillsammans med brodern Johan reste ut p\u00e5 m\u00f6ten l\u00f6rdagar och s\u00f6ndagar. De hade en s\u00e4llsynt f\u00f6rm\u00e5ga att bedja f\u00f6r sjuka. Det finns flera exempel p\u00e5 hur deras b\u00f6ner botat sjuka.<\/p>\n
Provinsiall\u00e4karen i Vrigstad brukade vid sv\u00e5ra sjukdomsfall s\u00e4ga:\u201dJag kan inte g\u00f6ra n\u00e5got mer, men s\u00e4nd efter br\u00f6derna Gustavsson i Holkaryd\u201d.<\/p>\n
Efter f\u00f6r\u00e4ldrarnas d\u00f6d, pappan dog 1937 och mamman 1940, kom Axia att bli husf\u00f6rest\u00e5ndarinna i Hylletofta pr\u00e4stg\u00e5rd hos komministern Holmkvist. Hon sk\u00f6tte inte bara huset och Holmqvist utan engagerade sig i det kyrkliga arbetet med syf\u00f6rening, s\u00f6ndagsskola, k\u00f6rverksamhet, hon var ocks\u00e5 organist i kyrkan. Det s\u00e4gs ocks\u00e5 att hon t.o.m. skrev predikningarna. Hon hade nog g\u00e4rna blivit pr\u00e4stfru i Hylletofta pr\u00e4stg\u00e5rd, men s\u00e5 blev det inte.<\/p>\n
Efter komminister Holmkvists bortg\u00e5ng 1963 \u00e5terv\u00e4nde Axia till Holkaryd Norreg\u00e5rd, och bodde d\u00e4r tillsammans med systern Anna. De slog vakt om den kristna tradition, som deras far grundlagt. Ingen bes\u00f6kare fick l\u00e4mna hemmet utan b\u00f6n och psalms\u00e5ng.<\/p>\n
En dag p\u00e5 semestern 1982 tog jag en cykeltur ut till Holkaryd. Jag tror hembygdsf\u00f6reningens Trimorientering hade n\u00e5gon kontroll d\u00e4r.<\/p>\n
Axia var i tr\u00e4dg\u00e5rden och jag stannade f\u00f6r att prata. Efter en stund bj\u00f6d hon in mig i huset. Det f\u00f6rsta hon gjorde, n\u00e4r vi kommit in, var att l\u00e4gga fram en faksimilutg\u00e5va av Karl XII:s bibel fr\u00e5n 1703. Hon slog upp en sida och bad mig l\u00e4sa. Texten var i frakturstil med \u00e5lderdomlig formulering.<\/p>\n
Jag l\u00e4ste, f\u00f6rmodligen till hennes f\u00f6rv\u00e5ning. Hon trodde s\u00e4kert att jag inte skulle klara det. Men eftersom jag f\u00e5tt en viss vana att l\u00e4sa gamla dokument s\u00e5 klarade jag det.<\/p>\n
Efter detta intr\u00e4desprov var jag accepterad och vi hade ett intressant och givande samtal. Hon ber\u00e4ttade om bildandet av Holkaryds Kristliga Ungdomsf\u00f6rening. Det var med medlemmar ur denna som Vrigstads Pingstf\u00f6rsamling bildades 1927 och d\u00e4r Axias bror Rudolf blev den f\u00f6rste f\u00f6rest\u00e5ndaren.<\/p>\n
Jag framf\u00f6rde att jag g\u00e4rna ville komma tillbaka och d\u00e5 ha bandspelare med mig och samtala om frikyrkor\u00f6relsen i Vrigstad, ett \u00e4mne som hon beh\u00e4rskade. Men det ville hon inte av n\u00e5gon anledning.<\/p>\n
N\u00e4r jag skulle g\u00e5 sa Axia:\u201dVi har en gammal tradition h\u00e4r i huset att ingen bes\u00f6kare f\u00e5r l\u00e4mna huset utan att man tillsammans sjunger en psalm och l\u00e4ser en b\u00f6n\u201d. Psalmen skulle jag v\u00e4lja. Eftersom vi var mitt i h\u00f6gsommaren med all blomsterprakt var inte valet sv\u00e5rt. Jag f\u00f6reslog \u201dEn v\u00e4nlig gr\u00f6nskas rika dr\u00e4kt\u201d.<\/p>\n
Axia satte sig vid orgeln och vi sj\u00f6ng tillsammans. Hur det l\u00e4t vet endast v\u00e5r Herre och jag. Efter psalmen bad Axia en b\u00f6n och mitt f\u00f6rsta bes\u00f6k i Holkaryd Norreg\u00e5rd var till\u00e4nda. Detta f\u00f6rsta bes\u00f6k f\u00f6ljdes av flera, alla med avsikten att f\u00e5 g\u00f6ra en bandad intervju. Men hon hade alltid n\u00e5got sk\u00e4l till att avb\u00f6ja.<\/p>\n
I november 1987 uppm\u00e4rksammade Hembygdsf\u00f6reningen, Missionsf\u00f6rsamlingens 125-\u00e5riga verksamhet i Vrigstad, genom en Temakv\u00e4ll. Vi gjorde tydligen ett misstag, vi n\u00e4mnde inte Holkaryds missionshus i sammanhanget. Holkaryds Missionshus var \u00e5rsbarn med Axia och hennes sk\u00f6tebarn.<\/p>\n
I augusti 1988 fick jag ett brev fr\u00e5n Axia, d\u00e4r hon skriver: \u201dK\u00e4re Stig! Efter en sorgkantad sommar g\u00e5r vi nu in i br\u00e5d sk\u00f6rdetid. Det g\u00e4ller b\u00e5de andligt och jordiskt, som h\u00f6r till v\u00e5rt f\u00f6rvaltarskap. Den 11 september skall vi, p\u00e5 initiativ av Stina\u00a0 i S\u00e4vjedal, ha en s\u00f6ndagsskoltr\u00e4ff i Holkaryds Missionshus. Hon har ocks\u00e5 varit l\u00e4rare h\u00e4r. Nu tycker jag att det skulle\u00a0 g\u00e4lla alla elever som g\u00e5tt h\u00e4r och att vi skulle g\u00f6ra en historisk \u00e5terblick p\u00e5 s\u00f6ndagsskolan i Holkaryd. Missionshuset, som nu \u00e4r det \u00e4ldsta i socknen, fyllde 80 \u00e5r f\u00f6rra \u00e5ret. Hembygdsf\u00f6reningen var likgiltig f\u00f6r detta faktum i sin missionskr\u00f6nika. Nu tycker jag att s\u00f6ndagsskolans verksamhet i Vrigstad st\u00e5r i tur att utforskas av Hembygdsf\u00f6reningen.<\/p>\n
S\u00f6ndagsskolsamlingen i Holkaryds Missionshus blir s\u00f6ndagen den 11 september med b\u00f6rjan kl. 14.00. Det vore roligt om Du kunde komma med. Edvin Fin\u00e9r, S\u00e4vsj\u00f6 \u00e4r den \u00e4ldste eleven och han kommer att ber\u00e4tta. Vi hoppas att Gud ska ge oss en sk\u00f6n h\u00f6gtid. Nu m\u00e5ste jag dricka mitt morgonkaffe! Hj\u00e4rtliga h\u00e4lsningar, Axia.<\/p>\n
Efter den avhyvlingen v\u00e5gade jag inte annat \u00e4n att ta mig fr\u00e5n V\u00e4xj\u00f6 till Holkaryd med bandspelaren och kameran i bagaget, f\u00f6r det var underf\u00f6rst\u00e5tt att jag skulle komma och dokumentera tr\u00e4ffen.<\/p>\n
Jag kan s\u00e4ga att den resan har jag aldrig \u00e5ngrat. Jag fick ju \u00e4ntligen Axia p\u00e5 band. Axia hade sj\u00e4lv gjort m\u00e5nga bandinspelningar ber\u00e4ttade hon vid ett tillf\u00e4lle. 1967, n\u00e4r hon fyllde 60 \u00e5r, ink\u00f6pte hon en rullbandspelare f\u00f6r pengarna hon fick. Vi talade m\u00e5nga g\u00e5nger om att vi skulle g\u00e5 igenom vad hon hade p\u00e5 banden f\u00f6r att se om det var n\u00e5got av intresse f\u00f6r Hembygdsf\u00f6reningen.<\/p>\n
S\u00e5 gick \u00e5ren, men s\u00e5 i juni 1998 skulle jag till Vrigstad i ett annat \u00e4rende och s\u00e5g att jag skulle f\u00e5 tid \u00f6ver. Jag ringde Axia och fr\u00e5gade om det passade att jag kom och att vi gick igenom hennes inspelade band. Svaret blev att jag var v\u00e4lkommen.<\/p>\n
Jag hade inte h\u00f6rt att hon skulle vara d\u00e5lig och inte heller anade jag n\u00e5got under v\u00e5rt telefonsamtal. Jag knackade p\u00e5 d\u00f6rren i Norreg\u00e5rd och h\u00f6rde henne ropa inifr\u00e5n huset. Jag knackade p\u00e5 igen och hon ropade. Jag tog tag i l\u00e5svredet men d\u00f6rren var l\u00e5st. Jag v\u00e4ntade men ingen kom och \u00f6ppnade.<\/p>\n
Det hela l\u00f6ste sig d\u00e5 grannen Ragnhild Claesson kom. Hon f\u00f6rklarade att Axia var lite d\u00e5lig och undrade om jag talat med henne om bes\u00f6ket. Det hade jag ju gjort och d\u00e5 \u00f6ppnade Ragnhild d\u00f6rren och jag kunde stiga in.<\/p>\n
Axia denna paranta dam var fullst\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndrad till det yttre. St\u00f6dd p\u00e5 en upp och nedv\u00e4nd l\u00e5ngskaftad skurborste med en trasa till \u00f6gla, d\u00e4r handen vilade, stod hon i k\u00f6ket d\u00e5 jag kom in. Med mig som st\u00f6d p\u00e5 ena sidan och skurborsten p\u00e5 den andra f\u00f6rflyttade vi oss in i det s.k. finrummet.<\/p>\n
Den timma jag t\u00e4nkt att stanna blev tre of\u00f6rgl\u00f6mliga timmar. N\u00e5got fel p\u00e5 hennes intellekt kunde jag inte m\u00e4rka. Klart och redigt ber\u00e4ttade hon om de personer hon intervjuat efterhand som jag sorterade banden.<\/p>\n
Axia ville att jag skulle ta med mig banden, ett drygt 30-tal, och den gamla rullbandspelaren f\u00f6r att kunna spela upp banden. Jag l\u00e4mnade Axia och Holkaryd Norreg\u00e5rd med bandspelaren och banden i en plastkasse. Detta blev mitt sista m\u00f6te med Axia, 17 dagar senare gick Axia ur tiden. Jag minns Axia med tacksamhet och gl\u00e4dje.<\/p>\n
\u00a9 Stig Marz<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag tror alla av Er har n\u00e5got minne av Axia i Holkaryd, \u00e4ven om det n\u00e4rap\u00e5 \u00e4r p\u00e5 dagen 20<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1964","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1964","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1964"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1964\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1965,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1964\/revisions\/1965"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1964"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}