Under K\u00f6pstad \u00d6sterg\u00e5rd l\u00e5g ett litet torp kallat Oxhagen. Det verkar vara upptaget 1863 d\u00e5 den f\u00f6rste torparen flyttar in. 1869 kom Johannes J\u00f6nsson till Oxhagen. Han mister tv\u00e5 hustrur inom loppet av tre \u00e5r. Sj\u00e4lv \u00e4r han sjuklig och 1879 anh\u00f6ll han om att f\u00e5 komma till fattighuset. Han f\u00e5r sin plats i fattighuset och flyttar dit 1880. Som tack uppl\u00e5ter han sin stuga och \u00f6vriga tillh\u00f6righeter till fattigv\u00e5rdsstyrelsens disposition.<\/p>\n
Nu placerar fattigv\u00e5rdsstyrelsen Per Johan Johannisson, som \u00e4r ”sjuklig och utfattig”, p\u00e5 torpet. Han hade blivit \u00e4nkeman 1875, men gift om sig 1879 med den 26 \u00e5r yngre Kristina Sofia Johannisdotter, \u00e4ven hon sjuklig. Tv\u00e5 s\u00f6ner f\u00f6ds p\u00e5 Oxhagen. Axel Albin, 1881, och Gustaf, den 27 december 1882. Som jag sa var b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna sjukliga.<\/p>\n
I februari 1884, d\u00e5 Gustaf \u00e4r 15 m\u00e5nader gammal utackorderas han till sin moster Magdalena Johannisdotter, som \u00e4r gift och bor i torpet Svenslund under H\u00f6kaberg i Nydala socken. Tre m\u00e5nader efter att Gustaf utackorderats d\u00f6r modern i sockersjuka och den andra sonen utackorderas till \u00e4nkan Sara Reinholdsdotter i granntorpet R\u00e5sen under K\u00f6pstad Larsg\u00e5rd. Br\u00f6derna var mantalsskrivna p\u00e5 Oxhagen under utackorderingstiden. Fadern d\u00f6r i Oxhagen 1890 i vattusot (vattenansamling i kroppen troligen beroende p\u00e5 hj\u00e4rtat). Axel Albin \u00e5terv\u00e4nder till Oxhagen 1895. Han \u00e4r d\u00e5 14 \u00e5r. Gustaf flyttar tillbaka 1897, som 15 \u00e5ring. Han har d\u00e5 konfirmerats i Nydala. Det har sagts att pojkarna bodde p\u00e5 torpet och fick erforderlig hj\u00e4lp av grannarna. \u00c5r 1900 flyttar br\u00f6derna fr\u00e5n Oxhagen.<\/p>\n
Axel Albin flyttar till Hylletofta och blir dr\u00e4ng i Brog\u00e5rd. Gustaf blir dr\u00e4ng p\u00e5 Lundholmen. 1905 flyttar Gustaf till fosterf\u00f6r\u00e4ldrarna, som nu flyttat till Vrigstad och blivit torpare p\u00e5 Maden under Lundholmen. 1907 blir Gustaf egen torpare p\u00e5 Stora G\u00f6thstorp. Samtidigt gifter han sig med en flicka fr\u00e5n Hj\u00e4lmseyd. Redan 1908 \u00e4r det slut med torparlivet och paret blir arrendatorer av Holkaryd Lilleg\u00e5rd. De f\u00e5r inga egna barn, men 1912 tar de en fosterson, som jag tror de flesta av er kommer ih\u00e5g. Han hette Konrad L\u00f6nnborg. Han var f\u00f6dd 1911 i Stockholm. 1914 d\u00f6r Gustafs hustru och han gifter om sig 1917 med Helga Alfrida Karlsson i Holkaryd Kurag\u00e5rd. Hon var f\u00f6dd den 5 februari 1885. P\u00e5 gravstenen st\u00e5r 1883, vilket \u00e4r fel. Gustaf och Helga f\u00e5r tv\u00e5 barn, Karl och Ingeborg. Karl gifter sig med Vivan Lundholm och Ingeborg med Sture Johansson, bror till Stig Ringefelt.<\/p>\n
1959 gjorde Agneta Renshult en intervju med Gustaf. Hon studerade d\u00e5 teologi vid Lunds Universitet. Universitetet skickade ut sina studenter med en fr\u00e5gelista kallad ”Kyrklig Folklivsforskning”. Jag har gjort n\u00e5gra utdrag av de svar Gustaf l\u00e4mnade. Om p\u00e5sken ber\u00e4ttar han: Om begravningar ber\u00e4ttar han bl.a: Utanf\u00f6r fr\u00e5gelistan bad Agneta Gustaf ber\u00e4tta om pr\u00e4ster han minns. Om kyrkoherde Bergholtz, som tj\u00e4nstgjorde i Vrigstad 1889 till 1907 ber\u00e4ttar Gustaf: Gustaf g\u00e5r ur tiden den 13 september 1969.<\/p>\n Ber\u00e4ttat av Stig Marz vid en kyrkog\u00e5rdsvandring den 19 juli 2017. Under K\u00f6pstad \u00d6sterg\u00e5rd l\u00e5g ett litet torp kallat Oxhagen. Det verkar vara upptaget 1863 d\u00e5 den f\u00f6rste torparen flyttar in.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1704","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1704","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1704"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1704\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1705,"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1704\/revisions\/1705"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vrigstadshembygdsforening.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1704"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nP\u00e5 fr\u00e5gan om hur julen och andra stora h\u00f6gtider firades svarade Gustaf:
\n”Vi gladde oss enast\u00e5ende \u00e5t julen och r\u00e4knade dagarna dit flera veckor i f\u00f6rv\u00e4g. Till julen fick vi lite riktig mat. Juldagsmorgonen sk\u00e5rades julosten och vi fick en r\u00e4tt bra bit var. Julafton skulle man ha lutfisk och vit gr\u00f6t och s\u00e5 skulle ljusen t\u00e4ndas p\u00e5 bordet. Ljusen skulle brinna hela natten, tills vi gick till julottan. P\u00e5 juldagsmorgonen doppade man i grytan. Julkv\u00e4llen skulle kreaturen ha varsin nek, f\u00f6r \u00e4ven de skulle ha det lite b\u00e4ttre den dagen.<\/em> P\u00e5 g\u00f6dselstacken skulle man hacka tjockt med granris och mitt p\u00e5 stacken skulle man s\u00e4tta en julnek. P\u00e5 golvet i stugan hade man finhackat enris och i taket en julduk. Bj\u00e4lkarna l\u00e5g bara och \u00f6ver julbordet h\u00e4ngde man upp julduken eller ett lakan.<\/em><\/p>\n
\nP\u00e5skk\u00e4rringarna m\u00e5ste man vara f\u00f6rskr\u00e4md f\u00f6r. Man m\u00e5ste skjuta spj\u00e4llet och fick inte g\u00e5 ut i tr\u00e4skor. Ovanf\u00f6r d\u00f6rren hade man en skjuten uggla, krut eller en h\u00e4stsko och ibland ritade man ett stort kors med kol \u00f6ver d\u00f6rren.<\/em><\/p>\n
\nPr\u00e4sten kom utanf\u00f6r kyrkan och m\u00f6tte likt\u00e5get och sedan gick de direkt till graven. De var aldrig inne i kyrkan. De anh\u00f6riga fick gr\u00e4va graven, ringa sj\u00e4laringningen, ringa vid begravningen och skotta igen graven sj\u00e4lva. Under gudstj\u00e4nsten satt alla de s\u00f6rjande och begravningsg\u00e4sterna.<\/em><\/p>\n
\nBergholtz var fr\u00e5n Kronobergs l\u00e4n. N\u00e4r hans fru var d\u00f6d (1899), ville han inte s\u00e5ra n\u00e5gra nykterister men \u00e4nd\u00e5 bjuda p\u00e5 br\u00e4nnvin. D\u00e5 sa han: ”H\u00e4r \u00e4r inte sedan s\u00e5n att det nyttjas br\u00e4nnvin vid begravningar, men det gjorde de i min hemtrakt. Om n\u00e5gon vill ha en sup f\u00e5r han g\u00e5 upp p\u00e5 andra v\u00e5ningen och ta sig sj\u00e4lv”. Och de sa att p\u00e5 en liten stund var det tomt nerep\u00e5.<\/em><\/p>\n
\n\u00a9 Stig Marz<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"