Kakelmakare

Carl August Ekelöf föddes den 25/1 1826 i Eksjö, men då med efternamnet Lif. I födelsestaden kom han tidigt i lära hos krukmakare Rylander och fick där också arbete som gesäll. Under några månader år 1849 hade gesäll Ekelöf kondition vid krukmakare Hesses verkstad i Gränna, men samma år flyttade han vidare till Linköping. Åter till Eksjö och Rylander år 1853, för att året därefter flytta till Jönköping och arbete vid kakelfabriken i Stora Limugnen.

Efter giftermål blev han och hustrun år 1857 bosatta vid Horveryd Backegård i Vrigstads socken. Troligtvis byggde kakelugnsmakare Ekelöf där upp en verkstad, och hos familjen, som utökades efterhand, kom det att bo både gesäller och lärlingar, men omkring år 1870 slogs sig familjen i stället ned i hyrd fastighet vid Vrigstads Gästgivaregård.

Fakta_nliv_kakelMinst en av de gula kakelugnar som blev tillverkade i verkstaden finns fortfarande kvar i bygden och troligtvis bestod produktionen även av lerkärl, det vill säga hushållsgods som krukor, fat, skålar och liknande.

Kakelugnsmakare Carl August Ekelöf avled dock den 14/2 1872 av en ”vådelig händelse” då han genom vårdslös körning i berusat tillstånd fick hästkärran att tippa och därigenom blev ihjälklämd av denna kärra.

Bland skulderna i Ekelöfs bouppteckning fanns en sådan till Johan Nilsson i Horveryd (Tegelbruket) för lera och dessutom arbetslön till gesällen Olsson för 8 veckors arbete à 5 kronor i veckan.

Möjligtvis var det stiltje i verkstaden under en tid, men vid mitten av 1870-talet hade det kommit två gesäller till gården. Den ene av dessa, Måns Olsson, gifte sig 1878 med änkan och blev därmed ny kakelugnsmakare på stället. Han var född den 20/6 1843 i Andrarum och hade arbetat som gesäll i Ystad samt en kort period i Ängelholm innan han enligt kyrkoarkivet år 1875 kom till Ekelöfs. Troligtvis var det han som i Ekelöfs bouppteckning benämndes ”gesellen Olsson”, och därigenom bör han ha anlänt redan i början av år 1872.

I fastigheten vid Vrigstads Gästgivaregård, som kom att kallas Amalielund, fanns det enligt husförhörslängden ett hus med brännugn och där fanns även en del gesäller inneboende under åren. Troligtvis fick i varje fall några av Ekelöfs många söner pröva på att arbeta i verkstaden.

Kakelugnsmakare Jöns Olsson med hustru lämnade dock Vrigstad år 1888 för att i stället söka lyckan i Nordamerika.

Efter att modern och styvfadern lämnat Amalielund kom Emil Frithiof Ekelöf att bosätta sig där. Han var född den 26/4 1862 i Vrigstad, och fick troligtvis tidigt komma i lära vid verkstaden. Under perioden 1884-1887 befann han sig i Växjö, och bildade där också familj. Åter i Vrigstad bosatte sig Ekelöf med hustru och barn vid Lunnaberg, men året efter hade han kommit tillbaka till Amalielund.

Där kom han att driva rörelsen vidare under en kort period, och i Kommerskollegiums fabriksberättelser för år 1888 och 1889 uppges det att han hade en medarbetare i sin tjänst.

Kakelugnsmakare Emil Ekelöf avled dock redan den 26/5 1890, och som tillgångar i bouppteckningen antecknades bland annat fastigheten Amalielund med tillhörande kakelugnsmakarverkstad, diverse lerkärl, oarbetad lera, kopparaska, kvarts, diverse kakelformar och 12 stycken kakelugnar à 10 kronor styck.

Enligt husförhörslängden bosatte sig Swen Ekelund vid Amalielund år 1893 som kakelugnsmakare, och övertog då troligtvis som arrendator verkstaden där. Han var född den 28/11 1835 i Öggestorp och därifrån flyttade han år 1852 till Jönköping för att komma i kruk- och kakelugnsmakarlära. Till Eksjö anlände han som lärling fem år senare och efter att ytterligare två år förflutit fortsatte han sin lärlingstid hos Ekelöf i Horveryd, Vrigstads socken. Där blev han dock inte så långvarig, utan omkring 1863 flyttade Ekelund vidare till Tingsryd där han drev en egen verkstad under en tid. I slutet av 1860-talet kom han som kakelugnsmakare att vara bosatt i Almundsryds socken.

Till Vrigstads socken och Amalielund återvände han enligt kyrkoarkiven år 1886 och arbetade då som gesäll hos Måns Olsson, men kort därefter antecknas han bland ”Inom församlingen obefintlige till vistelseorten okände personer”. Från och med 1893 fanns så Swen Ekelund åter vid Amalielund tillsammans med bland annat en kakelugnsmakargesäll. Nu verkar årtalsangivelsen vara något osäker, så möjligtvis hade de funnits där redan några år tidigare.

Ekelund lämnar dock fastigheten 1904 och bosätter sig vid Bäckadal under ungefär ett års tid. Därefter hamnade han på fattighuset vid vilket han fick sällskap av sin tidigare gesäll. Där avled Swen Ekelund den 5/3 1908.

Informationen är upprättad av Bengt Hansen och sänd till hembygdsföreningen.