Donerade hemman

De till skolan i Vrigstad donerade hemmanen Vrigstads Månsagård och Holkaryds Lillegård

Uppgifter angående dess tillkomsthistoria, bestämmelser angående förvaltning och disposition av avkastningen sammanställda på uppdrag av Vrigstads skolstyrelse av Rudolf Thunander, fil.mag., adjunkt. Oktober 1969

Vrigstads Månsagård
År 1648 grundade friherren till Lundholmen Göran Gyllenstierna en skola för friherrskapets barn. Som lärare anställde han en prästman och till dennes lön anslog han hemmanet Lilla Lunnaberg. År 1666 gjorde friherren den ändringen, att hemmanet Lilla Lunnaberg utbyttes mot Vrigstads Månsagård. Detta hemman har allt sedan dess, d.v.s. i över 300 år tillhört skolan i Vrigstad.

Den reduktion, som Karl XI genomförde på 1670-talet, innebar bl.a. att alla förlänade jordar indrogs till kronan. Så skedde också med friherrskapet Lundholmen, som år 1680 fråntogs friherren och återgick till kronan. De hemman, som av friherren anslagits för särskilda ändamål, t.ex. prästgården och pedagogens hemman Vrigstads Månsagård kom härigenom i ett osäkert och oklart läge. Genom ett kungligt brev år 1682 försäkrades emellertid kungen, att den dåvarande pedagogen Andreas Wallander skulle åtnjuta sina rättigheter som förut så länge han levde.

När Wallander dog 1687 bekräftades på nytt (det s.k. rådsbrevet 1687, vars innehåll återges i K. A. Hultkvists anteckningar i kyrkoarkivet), att Vrigstads Månsagård skulle förbli pedagoghemman, d.v.s. pedagogien skulle bestå och hemmanet skulle svara för pedagogens avlöning. I brevet fick skolan namnet pedagogi och det föreskrevs, att pedagogen i fortsättningen skulle utses av Domkapitlet i Växjö. Hemmanet tjänstgjorde som bostad och som avlöning åt pedagogen under hela 1700-talet och fram till 1879, då pedagogien inlemmades i det allmänna folkskoleväsendet. Från och med detta år fick församlingen rätt att själva i laga ordning utse och anställa läraren.

Holkaryds Lillegård
När Esaias Tegnér blev biskop i Växjö år 1824 hade pedagogbefattningen i Vrigstad på grund av dödsfall just blivit ledig. Ett av Tegnérs första ämbetsåligganden råkade därför bli att tillsätta en ny innehavare av pedagogtjänsten. Han var mycket intresserad av skolfrågor och tog nu ett personligt intresse i saken. Han besökte Vrigstad vid ett par tillfällen och kunde konstatera att skolan inte var i det skick den borde vara. Han inriktade sig på två åtgärder: dels ett nytt skolhus, som han också lyckades får församlingen att bygga (färdigt 1826, nuvarande Stålhammarska huset), dels på att på något sätt få förstärkning av lönen till pedagogen, för att på det sättet locka bättre lärare till skolan.

Vid ett av sina besök i Vrigstad sammanträffade Tegnér med änkejägmästarinnan Elisabet Hafström på Gnillinge, då 85 år gammal och en av traktens största förmögenhetsägare. Han intresserade henne för skolans problem, och hon lovade, att se till att det blev förstärkning av pedagoglönen. Hon uppfyllde sitt löfte genom att 1825 donera ett av sina många hemman Holkaryds Lillegård, till ”Vrigstads församlings pedagogi såsom ägo och tillökning i lönen”.

Güldenstiernska skolfonden
När församlingen år 1909 begärde tillstånd att få sälja byggnaderna på soldattorpet Backen, i vilket Vrigstads Månsagård hade del, föreskrevs i Kungl. brev 15 oktober 1909, att köpesumman skulle förvaltas som en fond med namnet ”Güldenstiernska skolfonden”. När sedan hela torpet såldes, föreskrevs i Kungl. brev den 21 november 1913 att även denna köpesumma skulle tillföras fonden.

Elisabet Hafströms donationsfond
Denna fond har tillkommit på liknande sätt som Güldenstiernska skolfonden. År 1905 såldes soldattorpet Möcklaberg, i vilket Holkaryds Lillegård hade en andel. I Kungl. brev den 3 november 1905 föreskrev att köpesumman som försäljningen inbringat, skulle förvaltas i form av en fond kallad Elisabet Hafströms donationsfond.

Fonden bör inte förväxlas med Algot Hafströms premiefond, som också förvaltas av skolstyrelsen, men som har en helt annan tillkomsthistoria.

Förvaltning Vrigstads Månsagård
Åren 1666 – 1680 har förvaltningen skötts av friherren till Lundholmen. Från och med 1682 fram till 1879 har Vrigstads församling förvaltat hemmanet på samma sätt som prästgården. Samtliga pedagoger som innehavt pedagogtjänsten från och med 1648 till och med 1878 har varit präster och vid sidan av tjänsten som lärare i pedagogien tjänstgjort som präster i församlingen. Många av de sista innehavarna utnämndes till pedagoger och till vice pastor i församlingen.

Efter 1879 har något annorlunda bestämmelser gällt. De återfinnas i Kungl. brev av den 24 oktober 1879 och innebar bl.a. att utarrenderingen skulle ske ”på sätt och i den ordning som för prästerliga lägenheter funnes stadgat”.  Från 1915 var hemmanets skog- och hagmark ställda under skogsstatens vård och förvaltning, men från och med 1927 skulle även skogen förvaltas av församlingen.

Åren 1934 – 1952 förvaltades hemmanet av ”de kommunala organ, på vilka det författningsenligt ankommer att handhava vården om folkskoleväsendet i för samlingen”.

Från och med 1952 och storkommunbildningen omhänderhas förvaltningen av kommunens skolstyrelse, enligt regeringsbeslut 1951.

Holkaryds Lillegård
Förvaltningen av Holkaryds Lillegård har varit ordnad på samma sätt som ovan beskrivits för Vrigstads Månsagård. De Kungl. brev, som innehåller bestämmelser angående förvaltningen och som återfinnes som bilagor och avser även Holkaryds Lillegård.

Güldenstiernska skolfonden och Elisabet Hafströms donationsfond
Enligt föreskrifter i Kungl. Brev 1905, 1909 och 1913 skulle förvaltningen omhänderhavas av Vrigstads församlings skolråd.

Avkastning Avkastningen av hemmanen, Vrigstads Månsagård såväl som Holkaryds Lillegård har fram till 1879 uppburits av pedagogen d.v.s. innehavaren av tjänsten som lärare vid pedagogien.

År 1879 bestämdes i Kungl. brev att avkastningen skulle tillfalla läraren. Om avkastningen inte uppgick till 500 kronor årligen skulle församlingen tillskjuta resterande belopp, och om avkastningen översteg 500 kronor skulle överskottet delas så att läraren erhöll en tredjedel och två tredjedelar användes till premier åt skolbarn.

År 1909 föreskrev i Kungl. brev att avlastningen från hemmanen skall ingå till församlingens skolkassa, att användas till förbättrande av skolväsendet i församlingen, under villkor att skolan i Vrigstads kyrkby försattes i fullt tillfredställande skick, att minst 100 kronor årligen avsattes till premier och att läraren K. A. Hultkvist erhöll 100 kronor årligen i tilläggspension.

År 1927 föreskrevs i Kungl. brev, att avkastningen skall användas till förbättrande av skolväsendet i Vrigstads församling, vilket upprepades i Kungl. brevet 1934.

År 1952 föreskrevs att avkastningen skall komma hela den nybildade storkommunen tillgodo.

Beträffande avkastningen av fonderna, Güldenstiernska skolfonden och Elisabet Hafströms donationsfond, gäller samma sak som gäller för hemmanen. Avkastningen skall ingå till skolkassan att användas till förbättring av skolväsendet i Vrigstads församling. Någon bestämmelse om att avkastningen av fonderna skall komma hela storkommunen tillgodo finns inte.

Sammanfattning
Nu gällande bestämmelser för förvaltning och disposition av avkastningen från donationerna är följande:
Hemmanen Vrigstads Månsagård och Holkaryds Lillegård Förvaltas av Vrigstads kommuns skolstyrelse. Avkastningen skall användas att förbättra skolväsendet i kommunen. Den skall komma hela storkommunen tillgodo.

Fonderna Güldenstiernska skolfonden och Elisabet Hafströms donationsfond Förvaltas av Vrigstads kommuns skolstyrelse. Avkastningen skall användas att förbättra skolväsendet i församlingen, d.v.s. Vrigstads gamla kommun.