Vrigstads marknad

Hur gammal är marknaden?
Det är en fråga, som ofta ställts, och svaret är vanligtvis, att det vet ingen säkert.

Vrigstads marknad är säkert minst 400 år. Det finns det papper på. Den 31 mars 1591 utfärdade den dåvarande kungen i Sverige ett skyddsbrev för borgarna i Växjö att ”hava deras handel på rättan marknadstid vid Vrigstad.”

Det var borgarna i Jönköping, som velat hindra växjököpmännen att föra affärer på marknaderna i både Värnamo och Vrigstad, men genom det här beskedet från kungen, blev det och växjöborna ”efterlåtit” att komma till Vrigstad marknad.

På den tiden hade städernas borgare monopol på köpenskapen. För 400 år sedan hade det alltså blivit bråk mellan Jönköpings och Växjös köpmän. Kungen fick slita tvisten med en ”nådig förklaring” i saken. Den som vill läsa det 400-åriga dokumentet kan göra det i en bok som heter Smoländska Archivet.

Men marknaden är säkert äldre än så. Det finns en notis från 1400-talet om en lekbroder från Nydala kloster som skickats till marknaden i Vrigstad för att sälja en häst. Som så många andra marknadsbesökare under århundradenas lopp råkade han emellertid i slagsmål och fick ett knivhugg i benet. Sådant gick inte an för en medlem i klostret och han straffades av abboten med några dagars arrest i den s k mörka stugan.

Men marknadens historia sträcker sig sannolikt förbi 1400-talet och ännu längre tillbaka i tiden. På 1000-talet bodde mycket folk i Vrigstad, det kan vi sluta oss till av de många gravarna från den tiden. Lite senare, i mitten av 1100-talet byggdes vår första kyrka, också det ett tecken på att bygden varit folkrik och något av ett bygdecentrum. Här möttes de stora vägarna från norr och söder och öster, och där vägarna möttes, där möttes också människor för att köpa och sälja. Det är nog ganska ofarligt att säga att Vrigstads marknad är åtminstone dubbelt så gammal som Johan III:s 400-åriga brev. Så om någon ställer frågan kan man tryggt svara att den är åtminstone 800 år.

Tid och plats för marknaden
Platsen för marknaden har varierat under årens lopp. Fram till slutet av 1800-talet låg den söder om Torget med marknadsbodar i rad på båda sidor om Växjövägen. Det var bodar, som disponerades av köpmän från städerna runt omkring, de köpmän som hade rätt att driva handel på marknaden. Det var i många fall hus med både eldstad och fönster, och dit kom alltså knallarna åkande ett par dagar före marknaden och ett par dagar efter åkte de hem igen. Mellan marknaderna stod alltså bodarna tomma.

Under 1800-talet ägde den stora befolkningsexplosionen rum i Sverige, och på landsbygden uppstod ett proletariat av ogifta mödrar med s k oäkta barn, arbetslösa drängar och pigor, överhuvudtaget de utslagna och bostadslösa. Det blev då marknadsbodarna som blev deras bostad. De fördes upp under rubriken ”Marknadsbodarne” i husförhörslängden och fick adresser som Sven i Bodarne. För de ansvariga i socknen och för myndigheterna blev bodarnas befolkning ett socialt problem. Där hölls lönnkrogar och där frodades allehanda kriminalitet. man tyckte att man måste göra något radikalt, så man rev helt enkelt ned alltihop. Det hände omkring år 1860. Då bodde över 50 personer i bodarna, bl a en 77-årig blind gubbe och en liten 2-årig pojke.

Det blev nu en ny marknadsplats med nya bodar i vägskälet mellan Stockaryds- och Sävsjövägarna. 1968 var det så dags igen: då flyttades marknaden till den nuvarande platsen vid Gästgivaregatans förlängning.

Nu är det marknad två gånger om året. Förr hölls den tre gånger, i juni, augusti och november. På en sockenstämma år 1818 ville man flytta marknaden från mitten av augusti till den 2:e i samma månad. Orsaken var att i mitten av augusti ”inträffar höstrågskörden, varigenom denna viktiga verkställighet hindras genom folkets allmänna begär att bevista marknaden”.

Stor och viktig handel med lin och hudar förekom långt in på 1900-talet, liksom häst- och kreaturshandel. Tid och plats har alltså genom åren varierat. Oförändrat är bara ”folkets allmänna begär att bevista marknader”!

Några bilder från vårt bildarkiv.

Fakta_Vdmarkn_bodar
Då marknaden var förlagd till vägkorsningen Sävsjövägen/Stockarydsvägen fanns fasta marknadsbodar. Bild från 1903.

Fakta_Vdmarkn_kurran
I början på 1930-talet uppfördes en arrestlokan/”kurra” i anslutning till bodarna. ”kurran” såldes 1961 och flyttades.

Fakta_Vdmarkn_karamell
Karameller har alltid tillhört ett populärt inslag på marknaderna. Bilden är från 1924.

Djurmarknaden var ett populärt inslag på marknaden – till dess kreaturshandeln förbjöds 2002.Fakta_Vdmarkn_AL
Arvid Lindberg var en trogen besökare och hästhandlare på marknaden.
Fakta_Vdmarkn_djur Fakta_Vdmarkn_hastkop

Fakta_Vdmarkn_lottLokala föreningar passar alltid på att sälja lotter. Här är det Röda Korset som säljer lotter 1982.