Om det fanns ytterligare en vikingatida gård i nuvarande Vrigstad tätort går inte att påvisa, men tydligen gick de tre nämnda gårdarna samman och byggde en träkyrka där vår nuvarande Tegnérlada står och där det vid mitten av 1100-talet byggdes en romansk Njudungskyrka i sten: När man rev Njudungskyrkan upptäckte man nämligen, att en gammal golvbräda var försedd med 1000-talets typiska drakslingor på under-/baksidan. Man kan förmoda att det var en återanvänd bräda från den första kyrkan. (Brädan finns på Historiska Museet i Stockholm och har tills helt nyligen varit utställd på medeltidsavdelningen, vilken i skrivande stund byggs om.)
Liknade bybildningar, med Njudungskyrka som byggts i närheten av vikingatida gravfält, alltså intill en större gård, finns även i grannsocknarna Hylletofta, Norra Ljunga och Hjälmseryd, dock inte i Stockaryd, som har höggravfält men saknar Njudungskyrka. Medeltidsbyn Vrigstad växte dock inte främst upp kring kyrkan utan i trevägskorsningen av ”vägarna” mot Växjö, Vetlanda och Jönköping, vägar, eller rättare ridstigar, som funnits sedan vikingatid och förmodligen långt längre tillbaka.
Sedan de första spåren av människan i Vrigstad har samma marker används till jakt, fiske, jordbruk och boskapsskötsel. Människorna har flyttat omkring efter tidens speciella seder och bruk, kanske ett par hundra meter söderut en gång och lika långt västerut nästa, och kom snart tillbaka där de började. Stenåldersbondesläkten blev så småningom bronsåldersbönder, och några dussin generationer senare järnålders- och medeltidsbönder. Folk har flyttat till och andra har flyttat från, men några i varje generation har förmodligen stannat kvar. I många Vrigstadbor finns det alltså med all sannolikhet en och en annan liten gen kvar från stenåldersmänniskorna som kom dit för kanske 350 generationer sedan.
Texten bygger på ett föredrag av Nils Fabiansson, fil.mag i arkeologi.
Det s.k. Vrigstadsmonumentet förvaras i Statens Historiska Museum. Gravvården dateras till mitten av 1100-talet.