Aktuellt

Vrigstads Hembygdsförening anordnar varje år ett antal temakvällar och andra aktiviteter, se nedan. För år 2019 är följande aktiviteter inplanerade:
I samband med årets julskyltning den 1 december kommer vi att finnas i Badhuset där vi säljer vår nya almanacka för år 2020 – med bilder från ”gamla” Vrigstad. Pris: 100 kr.

Genomförda aktiviteter:
Torsdagen den 31 oktober besökte Peder Losten, tidigare reporter på Radio Jönköping, föreningens temakväll. För sitt radioprogram ”Peders program” besökte han under flera år Greta Quist och hon bistod varje år med bl.a. berättelser från sin ungdom. Under kvällen läste Peder upp en av de många berättelser Greta delat med sig. Han underhöll även med ”Visor och berättelser”, där han berättade egna barn- och ungdomsberättelser samt händelser från sin tid som journalist.

Torsdagen den 17 oktober samlades kommunens hembygdsråd i Gamla Bankgården där hembygdsföreningen och stiftelsen var värdar för årets träff. Vid träffen deltog representanter för Hjälmseryds, Hultsjös, Hylletoftas, Stockaryds och Sävsjös hembygdsföreningar samt Stiftelsen Komstad kvarn. Vid träffen delade föreningarna med sig information om sina aktiviteter och planer, deltagarna fick även information från hembygdsförbundet och ett par projekt diskuterades.

Torsdagen den 3 oktober anordnade vi en temakväll under rubriken ”Räddningstjänsten – förr och nu”. Tre deltidsanställda från tidigare brandkåren i Vrigstad samt tre från nuvarande Räddningstjänsten medverkade. Hembygdsföreningen visade bilder från bränder i Vrigstad samt gav presenterade hur brandkåren växte i Vrigstad efter starten 1921. Det berättades anekdoter och fakta om brandkårens utveckling till den breda verksamhet som Räddningstjänsten bedriver idag.

Torsdagen den 12 september visade Stig Marz en film, inspelad i maj 2015, där Inka Dahlquist bl.a. berättar om sin tid i koncentrationslägret Ravenbruck. Skeppet i Missionskyrkan var fyllt till mer än sista plats så visningen fick ske parallellt i Skeppet och i kyrksalen för att alla skulle kunna se filmen.

Inka Dahlquist berättade gripande om hur hon fängslades för att hennes bröder var partisaner. Hon fängslades och fick tillsammans med ett antal andra kvinnor vistas i en tom lokal med cementgolv och tegelväggar. Morgon och kväll fick man gå på toaletten och sovplatsen var direkt på cementgolvet. Gruppen förflyttades senare till ett större fängelse, men när ryska trupper närmade sig fördes de till koncentrationslägret i Ravensbruck. De grymma handlingar de fängslade utsattes för var enorma och Inka gav en rak och saklig bild av de oftast vidriga förhållandena de levde under och vad utsattes för. För Inkas del slutade upplevelsen i Tyskland med att de med godståg fördes till den danska gränsen där Röda korset tog emot dem och de äntligen var befriade.

Söndagen den 4 augusti höll hembygdsföreningen traditionsenligt Öppet hus på Gröndal. Trots mulet väder till en början anslöt ett 50-tal personer och eftermiddagen avslutades i strålande solsken. Bengt Tellgren svarade för uppskattad musikunderhållning med en blandad repertoar. Föreningen visade upp sitt klipparkiv och delar av bildarkivet och besökarna kunde njuta av kaffe och ostkaka.

Onsdagen den 24 juli anordnade Vrigstads hembygdsförening en kyrkogårdsvandring, med ett 40-tal åhörare, där Stig Marz och Börje Cronvall berättade om några personer begravda på Vrigstad kyrkogård.

Stig Marz inledde med att berätta om fyra kvinnor – Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström och Gerda Wigström, sjuksköterska som arbetade tillsammans med Karolina. Gerda bodde bl.a. i Granebo och har fått en väg uppkallad efter sig i Vrigstad, öster om skolan. Gerda hade ett förhållande med Fredrique Runstedt, men detta bröts och författarinnan Ulla Linder flyttade 1909 in hos Fredrique. Om Fredrique berättas det bl.a i ett brev ”Fröken Runstedt hon både hördes och syntes när hon var ute. Där satt hon i sin gigg, karlklippt och med cigarr i munnen och den stora gulfärgade Ulmerdoggen springande runt ekipaget, under ideliga skall.”

Ulla som flyttade till Vrigstad har bl.a. skrivit nyckelromanen Byarumskungen med handling från Vrigstad. Hon var en kreativ kvinna som gjorde ett försök att bilda en ”Vrigstadgrupp” av konstnärer, författare och andra kulturarbetare.

Vid nästa grav berättade Stig om Carl Jacobsson, som år 1886 köpte Stenshults Kvarnagård. Hans söner Anton och Fritiof installerade en vattenturbin med en effekt av 110 hästkrafter som gjorde att kvarn och såg nu drevs med elektrisk kraft. Det byggdes en högspänningsledning in till samhället och det blev därmed bröderna Jacobsson som såg till att Vrigstadborna fick elektriskt ljus på gator och i hemmen för 101 år sedan.

Börje Cronvall berättade om Maria Petersson och Rudolf Thunander. Maria tog över vårdhemmet Biskopsbo 1915 och utvecklade det till att även innefatta ett arbetshem där säkert många kommer ihåg bl.a. Adolf Svensson, Sven Ragnar och Arvid Johansson. Maria Pettersson hade en vision om hur makten i samhället skulle fördelas när hon vid kommunalfullmäktiges sammanträde den 26 november 1939, och val till kommunalnämnd skulle förrättas, yrkade på att halva antalet ledamöter skulle vara kvinnor. Detta avslogs naturligtvis av den mansdominerade fullmäktige.

Rudolf Thunander var initativtagare till Vrigstads hembygdsförenings bildande 1948. Han började som ordförande och satt sedan kvar i styrelsen som kassör fram till sin död 2003. Innan dess hade hans stora hembygds- och historiaintresse fått ytterligare ett lyft efter att han gått i pension. Då började han läsa historia på universitetet i Växjö och 1994 doktorerade med avhandlingen ”Hovrätt i funktion, Göta Hovrätt och brottmålen 1635-1699”.

Den 11 juli besökte Ken och Mary Ann Thunholm Vrigstad med omnejd. Paret bor i Chicago och besökte sina anfäders hemtrakter. Ken’s mor var född i Vrigstad och släkten spårades ända till år 1750 till Hjälmseryd och Vrigstad. Under den guidade turen besöktes bl.a. Svinseryd, Sunnerby Östergård, Andersborg och Rydensborg. Graven med Ken’s mormors fars familjegrav är borttagen från kyrkogården, men stenen hittades bland de borttagna gravstenarna.

Den 28 maj, under skolans hembygdsvecka, fick elever från Vrigstad skola kontakt med hembygdsföreningen i olika aktiviteter. Kerstin Carlsson besökte skolan för att berätta om hur en skoldag såg ut förr i tiden och två grupper från förskolan besökte Gröndal, där de fick information om föreningen och vad som finns i föreningens samlingar.
Under måndagen hade man haft besök av tre grupper från Vallsjö skola som blev guidade på Gröndal och på Gamla Bankgården i Vrigstad.

Måndagen den 20 maj avslutade vi arbetet på stugan på Gröndal. Panelen är nu bytt och målad två gånger. Fönster, knutar och hängrännor har målats vita och huset är nu verkligen en prydnad för föreningen. Ett jättejobb har gjorts av flera i föreningens styrelse!

Söndagen den 12 maj anordnade Vrigstads hembygdsförening en torpvandring på Blommedala och Sunnerby Norregårds marker. Kerstin Carlsson och Göran Blommefors svarade för den rika informationen om gårdarna och torpen.
Ett 40-tal personer deltog och de fick höra anekdoter och fakta om de olika platserna. Göran inledde med att berätta om sin födelseplats – Blommedala – som finns dokumenterad redan på 1300-talet i samband med Nydala kloster. Göran berättade även om en polisutredning han spårat där det framgår att Blommedala varit nämnt i en 12-sidig utredning om hembränning. Det var en kvinnlig anställd på gården som sällskapat med en AK-arbetare från Norrland. Kvinnan hade skött inköpen av jäst och under en treveckorsperiod inhandlat 84 kg jäst – vilket väckt de första misstankarna.
Gruppen gick därefter till Dalhem, som brann ner till grunden i mitten av 50-talet. Här grundades den första skotillverkningen i Vrigstad på 1890-talet. Grundare var Claes Johan Rehn, född i Vrigstad 1857. Han sysslade med reparationer av skor. En dag fick han in ett par s.k. lappskor för reparation. Det var en sko utan klack och med ovanläder och sula i ett stycke. Denna enkla sko gav Claes idén till nytillverkning av dessa skor. Produktionen av lappskor tog fart och snart sysselsattes tre till fyra skomakare med produktionen. 1912 blev stugan för liten för tillverkningen om man flyttade verksamheten till andra lokaler i Vrigstad.
Kerstin ledde sedan gruppen vidare och berättade om torpen Olas, Riket, Källehult och Gärdet. Gruppen hann självklart också med en fikapaus i ett fint vindskydd och blev som avslutning tipsade om att återkomma och bl.a. besöka Bruskekälla, en källa nära Källehult.

Under våren deltog Kerstin Carlsson och Börje Cronvall i en endagsutbildning ”Möten med minnen”. Syftet med utbildningen var att informera om hur man med hjälp av konstverk, bilder och föremål ska väcka minnen till liv hos bl.a. personer med demensdiagnoser.
Den 2 maj besökte Kerstin och Börje Göransgården, där Börje visade bilder och Kerstin några äldre föremål som deltagarna kunde associera fritt till.

 Måndagen den 29 april påbörjades arbetet med att byta panel på en av stugorna på Gröndal. Föreningen river själva bort den gamla panelen och anlitar Granebo Bygg för att sätta upp den nya.

Torsdagen den 11 april var Karin Stålhammar Hansson inbjuden föreläsare då Vrigstads hembygdsförening höll sin senaste temakväll. ”I andras händer – livsöden i Kina 1897-1911” var rubriken för kvällen, där Karin berättade om sina farföräldrars arbete som missionärer i Kina. Karins intresse för farföräldrarnas arbete växte fram efter att hon läst en dagbok från missionärernas sista år i Kina. Efter ytterligare några år fick hon dessutom fyra kartonger med brev och dagböcker, skrivna av farföräldrarna. Detta kom att utgöra materialet för den bok som Karin färdigställde förra året.
Gustav Adolf, Karins farfar, var militär, men sadlade om och blev missionär i Kina – mot sina föräldrars vilja. I Kina fanns ett antal svenskar verksamma med missionsarbete och Gustav Adolf friade brevledes till sin blivande hustru Mina.
Det blev ett hårt och strapatsrikt men framgångsrikt arbete som paret genomförde. Sakta men säkert byggde man upp verksamheten genom bl.a. stormöten. Sjukdom och oroligheter gjorde att de tvingades tillbaka till Sverige, men de återvände till Kina så snart de kunde. Under perioden i Kina föds Karins pappa, Daniel, som levde i Kina tills han vid tio års ålder återvände för gott till Sverige.
1913 reste Gustav Adolf och Mina åter till Kina för att färdigställa den kyrka man börjat bygga innan man lämnade landet 1911, Nu byggs kyrkan färdigt och 100 år senare, i samband med kyrkans 100-årsjubileum, reste Karin till Kina för att där vara med om kyrkans högtidliga jubileum.

Den 21 mars höll hembygdsföreningen sitt årsmöte där bl.a. 2018 års verksamhetsberättelse presenterades i ord och bild. Stig Marz visade en film från ett besök på Göransgården den 28 mars 2014 där han intervjuade Ragnar Jönsson, Gun-Maj Svensson och Karin Bodefält.

Den 7 februari berättade Alf och Pernilla Wihrén om Vrigstads Ostkaksbageris historia. Lennart Rolf startade verksamheten som 1980 övertogs av Ingemar Rolf och Alf Wihrén. 1989 gjordes nästa ägarskifte där Ingemar tog hand om osttillverkningen och Alf och hustrun Birgitta övertog ostkaksbageriet.

Sedan dess har företaget utvecklats kraftigt. Man har idag avtal med bl.a. ICA och Coop och företaget har bl.a. fått bygga ut lokalerna och investerat i ny produktionsutrustning. 2013 diskuterade man inom familjen hur man skulle hantera företaget långsiktigt. Pernilla visade då intresse av att engagera sig och är sedan 2014 heltidsanställd i bolaget. Ambitionen är att fortsätta växa och på sikt driva verksamheten i tvåskift.