Aktuellt

 Vrigstads Hembygdsförening anordnar varje år ett antal temakvällar och andra aktiviteter.

Inga ytterligare aktiviteter är planerade under 2017. Vi tackar alla medlemmar för ert stöd och engagemang under året. Vi återkommer med nya intressanta träffar under 2018.

Genomförda aktiviteter under 2017
Släkterna Wetter och Wadell var temat för Vrigstads hembygdsförenings temakväll torsdagen den 2 november. Det var Bernt Högberg, ättling till båda grenarna, som svarade för informationen efter att ha gjort en grundlig forskning många släktled tillbaka.

Släkten Wetter, som tog namnet i slutet på 1600-talet, har anor tillbaka till Wasasläkten. Männen i familjen var präster sedan flera generationer och det gällde även för Lars Conrad som 1857 valdes till kyrkoherde i Vrigstad. En av hans största uppgifter i Vrigstad blev att organisera arbetet med att bygga en ny kyrka.

Lars Conrad med hustru fick tre barn: Wilgot Gabriel, som var fil dr. i botanik och skrev bl.a. Flora Vrigstadiensis, Patrik Wilhelm Conrad och Hedda Maria Cecilia. Hedda kom att gifta sig med Albert Wadell som flyttade till Vrigstad 1859. Albert inledde sin karriär som affärsbiträde i en affär som en släkting hade i Bolagsgården. Albert tog senare över affären och köpte 1869 Torglägenheten 1 dit han flyttade sin affär.

Bakom huset byggde man ytterligare ett hus där det bl.a. funnits tapettryckeri och en cigarrmakare. Senare gjordes huset om till bostad och det var här som Hedda i mitten av 1880-talet startade pensionat och hushållsskola. Man hade bara 3-4 rum att hyra ut, men man hade tidvis upp till 30-40 matgäster.

Om det var av ekonomiska skäl som Hedda startade verksamheten vet vi inte, men Wadells affär gick efter hand allt sämre. Han tvingades begära sig i konkurs och troligtvis orsakade han då ett antal borgenärer i samhället stora förluster. Efter Alberts död fortsatte Hedda sin verksamhet till 1920, då hon flyttade och avled samma år.

Bernt Högberg hade samlat en stor mängd handlingar och fakta om släkterna Wadell och Wetter.

Pensionatsbyggnaden brann 1956 och därefter upprustades och tillbyggdes en mindre byggnad på fastigheten och denna tillhör nu Bernt Högberg. Fastigheten på Gästgivaregatan 3 har därmed funnits i släktens ägo sedan 150 år tillbaka.

Torsdagen den 5 oktober
 anordnades en temakväll under rubriken Småhustillverkningens historia i Vrigstad. Träffen blev en publiksuccé och församlingshemmet var fylld till sista stolen.

Två av tre grundare till Nordiska Trähus, Gösta Hjälmeby och Kennert Almqvist, medverkade och berättade utförligt om hur företaget grundades och utvecklades. Allt kunde dock slutat illa innan verksamheten startade. På väg från Vrigstad till Vetlanda körde man av vägen och alla tre flög ur bilen. Blåslagna och delvis sårade klarade man dock kraschen som alltså slutade lyckligt.

Verksamheten startade 1969 i en 300 kvm hyrd lokal i samhället. Vrigstad kommun hade lovat att bygga nya fabrikslokaler och året efter flyttade företaget dit och köpte sedan fastigheten året efter. Företaget utvecklades kraftigt och när företaget såldes till Myresjöhus hade man 45 000 kvm lokaler.

Som mest såldes 600 hus under ett år och man hade under flera år över 200 anställda. En minnesvärd händelse var när man fick besök av kung Carl-Gustav i juni 1975. Det utbyttes många positiva ord, från grundarna om personalen, men även personer som jobbat på företaget poängterade vilken bra arbetsgivare man varit.

Från Swed-Hus medverkade två av grundarna, Sigge Filipsson och Weine Svensson, som berättade företagets historia. De jobbade båda på Nordiska Trähus då de tillsammans med ytterligare tre personer startade företaget 1973. Även detta företag utvecklades positivt under flera år och man tillverkade som mest 200-300 hus under ett år.

Förlustbringande exportaffärer och utlandskrediter gjorde att man tio år efter starten tvingades i konkurs.

De båda företagen introducerade småhustillverkningen i Vrigstad och nu är det sedan flera år tillbaka full fart i Nordiska Trähus lokaler där Smålandsvillan sysselsätter nästan lika många anställda som de båda företagen hade tillsammans.

Deltagarna avtackades med blommor av Kerstin Carlsson, t h. Fr v Kennert Almqvist, Gösta Hjälmeby, Weine Svensson och Sigge Filipsson.

Församlingshemmet var fyllt till sista plats.

Söndagen den 3 september höll Vrigstads hembygdsförening en torgvandring som samlade över 50 åhörare. Stig Marz och Börje Cronvall berättade om sex hus med fasader ut mot torget. Vrigstad som var huvudort i häradet utvecklades kraftigt efter den nya näringsfriheten i mitten av 1800-talet och de flesta huset byggdes då.

Det äldsta huset, Torget 1, är dock mycket äldre och är troligen byggt redan 1687-1688. Det var ursprungligen en gästgivargård i ett plan och byggdes  på med ytterligare en våning 1795. Det var gästgivargård fram till 1845, då Torget 9 övertog den rollen. Från 1848 har det funnits affärsverksamhet i Torget 1 och i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var det också telefonstation här.

Stig Marz berättar om Torget 1.

På Torget 3 fanns ursprungligen en Kronolada, där militären hade förråd. 1856 byggde Johan Lundberg det första huset här. Efter att järnvägen kommit till Sävsjö flyttade han både huset och sin verksamhet till Sävsjö – till nuvarande Lundbergsplan – 1968. Tomten stod sedan öde i 14 år innan Jonas Petter Johansson byggde det hus som nu finns på fastigheten.

Torget 5, som idag är Hemköp, bebyggdes 1857 av Magnus Lindahl. Huset har byggts om och till i många omgångar. Sture och Ingrid Svensson var här lite av pionjärer inom livsmedelshandel då man redan 1965 tog beslut om att göra om affären till en självbetjäningsbutik.

Idag återstår inget av byggnaden på Torget 6. Huset revs 1983 för att ge plats åt Jotos parkering. Det byggdes 1854 av en urmakare Jonas- Petter Lindström, som var urmakare vid järnvägen i Alvesta. Här har senare varit affär, skrädderi och här fanns under många år Bengtas café.

När huset på Torget 9 byggdes är lite oklart, men det var troligen i början av 1840-talet. Från 1845 fanns gästgiveriet här och senare har det funnits läkarmottagning, affärer, bibliotek m.m. 1938 byggdes huset ut mot Torget 11 och kom i tillbyggnaden bl.a. att innehålla posten och försäkringskassan.

Torget 11 bebyggdes 1848 då Fredrik Runstedt flyttade till Vrigstad från Eksjö för att starta färgeri. Verksamheten startade med beredning och färgning av vadmal och bolaget hade en omfattande och tidvis rikstäckande verksamhet. 1912 övertog Axel Dahlquist verksamheten, som senare överläts till sönerna Bengt, Håkan och Hans.

Söndagen den 6 augusti var det traditionsenligt Öppet hus på Gröndal. Elmtoftarna bjöd på uppskattad musikunderhållning och delar av det rika bild- och klipparkivet visades. Som vanlIgt serverades gästerna kaffe och ostkaka.

Eftermiddagen inleddes med regnskurar så Elmtoftarna fick spela inne i stugan.

Ett 60-tal personer besökte Gröndal – så det var fullsatt i hembygdsstugan.

Solen tittade fram senare på eftermiddagen så att en del besökare kunde fika utomhus.

Den 19 juli anordnades en kyrkogårdsvandring där Carl-Gustaf Liew och Stig Marz berättade för ett drygt 40-tal personer om fyra intressanta personer begravda på kyrkogården: K A HultqvistConrad Wetter, Elisabeth Hafström och Gustaf Johansson (Kyrkarp).

Carl-Gustaf Liew berättar om K A Hultqvist.

Stig Marz berättar om Elisabeth Hafström.

Den 1 juni besöktes vi av Lisbeth Persson, Ängelholm och Anders och Eva Strand. De var på jakt efter torpet Nordanstorp där Lisbeths och Anders förfader Sven Jonasson bodde i början av 1800-talet. Efter lite släktforskning visade det sig att även Lisbeths svärson hade sina rötter i trakterna – nämligen i Moen och i Källehult – och även dessa torp besöktes.

Lisbeth, Anders och Eva framför torpskylten i Nordanstorp.

Den 22 och 23 maj medverkade representanter från hembygdsföreningen då Vrigstad skola anordnade sin hembygdsvecka. På måndagen berättade Kerstin Carlsson för åk 2 om hur en skoldag såg ut förr i tiden. Både Kerstin och flera av eleverna var klädda kläder från en svunnen tid. På Gamla Bankgården informerade Ingrid Hultberg om museet och på Gröndal berättade Börje Cronvall om hembygdsföreningen och Gröndal för två förskoleklasser.

Kerstin Carlsson agerade lärarinna i åk 2.

Ludvig Celén fick provsitta den cykel som den ambulerande läraren och förfadern Johan August Célen använde då han cyklade mellan skolorna.

Lärarinnan Bodil Lundberg passade också på att provsitta den höga cykeln. På bild tillsammans med Lovisa Vistfält.

Lördagen den 13 maj fanns föreningen med på Vrigstad marknad där vi bl.a. sålde vår nya bok Från vagnshjul till småhus, kartor, årssatser av frimärken samt äldre ocirkulerade mynt som vi fått i gåvor.

Andreas Ljung och Lars Lindblad i hembygdsföreningens marknadsstånd.

Invigning av årets utställning på Gamla Bankgården den 2 april
Invigningstalare var Sven Aronsson, son till Georg Aronsson som startade Mickis Leksaker i Gemla. Sven berättade om företaget och om Gemla leksaksfabrik som startade redan 1866 i Gemla. Invigningen hade lockat ett stort antal besökare och dessa kunde titta på ett stort antal gamla leksaker som dels finns i Dahls lägenhet och dels lånats in till årets utställning.

Sven Aronsson gav en mycket intressant föreläsning om leksakstillverkningen i Gemla i samband med invigningen av årets utställning.

Årsmöte den 30 mars
Årets årsmöte hölls i församlingshemmet med närmare 70 besökare. Som vanligt visade Stig Marz en film, årets verksamhetsberättelse i ord och bild, om föreningens aktiviteter. Som avslutning på kvällen visade han även tre filmklipp från 1990-talet om bl.a. Erik Axelsson på Örgölen och Åkaköps skola.
Styrelsen fick en ny ledamot – Catharina Andersson och fyra nya styrelsesuppleanter valdes: Marie Olofsson, Sven-Olof Svensson (på två år) och Bengt Gunnarsson och Lennart Davidsson (på ett år).

Stig Marz visade filmer från 1990-talet.

Gunvor Ljung och Lilian Årevall avtackades av styrelsens sekreterare Kerstin Carlsson.

En utställning om föreningens nya bok finns nu uppsatt
Den 28 februari sattes den nya utställningen om boken Från vagnshjul till småhus upp i Runstedtskas tidigare skyltfönster. Det är familjen Fyrlund som upplåtit skyltfönsterna till hembygdsföreningen.

Kerstin Carlsson, från hembygdsföreningen, och Lennart Fyrlund, fastighetsägare, är nöjda med utseendet på den nya utställningen.

Rutinerad handelskvintett berättade minnen den 9 februari
Det var en erfaren skara handlare och handelsanställda som medverkade på Vrigstad hembygdsförenings temakväll. Totalt har Birgitta Johansson, Birgitta Gunnarsson, Göran Lindblad, Lasse Karlsson och Gillis Almqvist cirka 200 års erfarenhet av handeln i Vrigstad.
Träffen hade lockat ett 70-tal åhörare som fick ta del av handelsminnen från 40-talet och framåt. Göran Lindblad var den som hade de äldsta minnena. Han startade sin karriär hos John Johansson 1946. Göran var sedan anställd på Konsum och hos Gunnar Gustafsson innan han under 40 år drev sin egen butik Vrigstad Bok- och pappershandel.
Birgitta Gunnarsson startade med att köpa torgkiosken 1980 och gick sedan vidare då hon köpte Shellmacken 1988. Lasse Karlsson arbetade i Vrigstad järnhandel sedan 1959. 1975 övertog han och hustrun Ann-Margreth affären Perssons som de sedan drev till 2004. Birgitta Johansson och Gillis Almqvist började arbeta hos Sture Svensson på 60-talet, en affär som sedan köptes av Gunnar Thor och döptes om till Jotos.
Utvecklingen har varit enorm genom åren. Konkurrensen om kunderna är stor. Flera av deltagarna poängterade vikten av det geografiska läget med mycket genomfartstrafik som en framgångsfaktor.