Lars Conrad Wetter

Lars Conrad Wetter föddes 1800 i Tolg och avled 1885 i Vrigstad. Han var far till tre barn: Wilgot Gabriel (1842-1898) som var fil dr. i botanik och skrev bl.a. Flora Vrigstadiensis, Patrik Wilhelm Conrad (1843-1864) och Hedda Maria Cecilia (1845-1920) som var gift med handlare Wadell. Hon drev pensionat i Vrigstad, där den Wadellska gården brann ner 1956.

Conrad Wetters far var kyrkoherde i Rogberga och sonen gick i hans fotspår och studerade i Uppsala och i Lund. Om Wetter sa man att han var duglig praktisk. Fick saker ur händerna. Han var komminister i Tutaryd 1839. Omdömet om honom var att han var bestämd, gick sin egen väg. I tvister utgick han från ”Vad säger lagen.” Han valdes till riksdagsombud för komministrarna i stiftet, i dåvarande Ståndsriksdagen, men tillträdde aldrig p.g.a. en tvist om arvodet.

1851 var det kyrkoherdeval i Ryssby. Han valdes ej, trots 34 tjänsteår. och anställd i pastoratet. Ansågs för strävt rättrådig och viljestark. En mera foglig präst fick tjänsten. Han fick dock upprättelse 1857. Han valdes då till kyrkoherde i Vrigstad, som var ett större pastorat. Vid avskedet i Ryssby citerade han Josefs ord till sina bröder: ”I tänkten ont om mig men Gud haver vänt det till godo.”

Wetter blev rätt man på rätt plats vid rätt tid. I Vrigstad hade man redan 1847 beslutat bygga en ny kyrka. Den gamla var för liten. Vrigstad växte kraftigt vid denna tid. I slutet av 1700-talet var man cirka 1 000 invånare och 1860 1 900 invånare. Tidsplanen var att kyrkan skulle byggas inom 10-20 år. En arkitekt anlitades (Scholander) och tillstånd erhölls. Ritningar fastställdes, men projektet gick i stå. Den drivande kraften saknades.

1858 kom Wetter. Plats för den nya kyrkan bestämdes. Den skulle ligga på samma tomt som den gamla. Tomten var dock för liten för den nya kyrkan och kyrkogården utvidgades 30 meter norrut, vilket innebar att vägen fick flyttas. En ny sockenstuga och ett nytt skolhus byggdes nu. Det upptogs en rikskollekt för byggnationen som inbringade 3000 riksdaler.

Wetter var effektiv. Ritningar modifierades: läktarna togs bort. På två år var alla nödvändiga åtgärder vidtagna. Grundarbetet till kyrkan påbörjades 1862 och själva bygget startade våren 1865. Det ett stort projekt som omfattade 4 000 dagsverken, som uttaxerades per hemman. Det fördes listor och dagsverkena kontrollerades. I samband med dagsverkena  gick det tidvis ganska livligt till. Wetter försökte bl.a. få gästgiveriet att upphöra med brännvinsförsäljningen och att få Länsstyrelsen att besluta liknande – men utan resultat.

Den 20 april 1865 påbörjades arbetet och redan den 24 november var arbetet färdigt. Det hade då kostat 40 000 rdr. Den första gudstjänsten i kyrkan hölls nyårsdagen 1866. Den formella invigningen hölls på sommaren. Wetter kunde vara stolt över vad han bidragit till. Byggmästaren gjorde en förlust på drygt 1000 rdr, som församlingen lovade ersätta. Wetter hade råkat betala 50 rdr för mycket till byggmästaren, men stämman vägrade ersätta honom för detta. ”Se där erkänslan för havde besvär under kyrkobyggnaden”, menade Wetter. Han fick verka i sin kyrka i nästan 20 år, fram till sin död 1885.

Berättat av Carl-Gustav Liew vid en kyrkogårdsvandring den 19 juli 2017.
© C-G Liew